Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Större delen av de asylsökande kom från det krigshärjade Syrien, det var 51 338 asylsökande (Migrationsverket, 2016). Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, samt upplevd kompetens i arbetet, på en kommunal enhet för ensamkommande barn till följd av ökad arbetsbelastning som en konsekvens av flyktingkrisen. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: Hur upplever socialsekreterare sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplevs kompetensen i det dagliga arbetet hos berörda socialsekreterare? Metoden för studien var kvalitativ. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn. Resultatet visade att socialsekreterarna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressfylld till följd av hög arbetsbelastning som uppkommit till följd av flyktingkrisen. Resultatet visade också att socialsekreterarnas upplevda kompetens i arbete var varierande, det som var gemensamt var att samtliga upplevde att de utökar sin kompetens i arbetet och mötet med de ensamkommande barnen. / In 2015, 162,877 people sought asylum in Sweden. Most of the asylum seekers came from wartorn Syria, there were 51,338 asylum seekers (Immigration Service, 2016). The main purpose of the paper was to examine the social workers experience of the psychosocial work environment, and perceived competence at work, at a municipal unit for unaccompanied minors as a result of the increased workload as a result of the refugee crisis. The purpose was answered by the following questions: How do social workers their psychosocial work? How perceived competence in the daily work of the social workers? The method of the study was qualitative. Five semi-structured interviews were conducted with social workers at a municipal unit for unaccompanied minors. The results showed that social workers feel that their psychosocial work is stressful due to the heavy workload arising in consequence of the refugee crisis. The results also showed that social workers perceived competence at work was varied, all experienced that they expand their skills at work through meeting with the unaccompanied minors.

<p>This thesis describes mature Multi Integrated Management System (MIMS), mainly within Swedish companies, certified against three or more certificates. Other criteria have been to have a business system, usually SAP R/3 and that the companies investigated have had more than 200 employees. The two main reasons to implement have been customer demands and company Group requirements. The most common standards, besides ISO 9001, ISO 14001 and AFS 2001:1/OHSAS 18001 (9K, 14K and 18K) are EMAS, FSC (wood, paper standard), PEFC (wood) with two cases.</p><p>The following similarities describes the “Core in MIMS”, i.e. similarities between different standards. The most important parts are to have a policy, a manual and review.</p><ul><li>Policy Statement – 4.2 (14K and 18K) 5.3 (9K)</li><li>Objectives - 4.3.3 (14K and 18K) 5.4.1 (9K)</li><li>Resources, Roles, Responsibility and Authority – 4.4.1 (14K and 18K) 5.5.1 and 6.1 (9K)</li><li>Documentation - 4.4.4 (14K and 18K) 4.2.1 (9K)</li><li>Control of Documents – 4.4.5 (14K and 18K) 4.2.3 (9K)</li><li>Control of Records – 4.5.3 (18K) 4.5.4 (14K) 4.2.4 (9K)</li><li>Competence; Training and Awareness – 4.4.2 (14K) 6.2.2 (9K)</li><li>Internal Audit – 4.5.4 (18K) 4.5.5 (14K) 8.2.2 (9K)</li><li>Management Review – 4.6 (14K and 18K) 5.6 (9K)</li></ul><p>The most common approaches are that the Graphical User Interface is based on a “Manual” or the “Deming Wheel”, but there are also other examples.</p><p>A general management system is described and there are examples of content in a manual.</p><p>In 2007 focus seems to be on audits and implementation of new standards (mainly systematic work environment) and SOX is mentioned for the first time. In academic literature successful examples of integration of management systems, with Lean production are described.</p><p>ISO 9001:2008 is now available, but there is not that dramatic changes from previous version, and all changes make the standard easier to integrate with other standards than ISO 9001:2000.</p><p><strong> </strong></p> / <p>ZUSAMMENFASSUNG</p><p>Diese Thesis behandelt ausgereifte, mehrfach integrierte Managementsysteme (Multi Integrated Management Systems, MIMS), hauptsächlich in schwedischen Unternehmen, die mindestens dreifach zertifiziert wurden. Andere Kriterien waren dass die Unternehmen ein Business-System haben, in der Regel SAP R / 3, und dass die betrachteten Unternehmen mehr als 200 Mitarbeiter haben. Die zwei wichtigsten Gründe für die Einführung von Managementsystemen waren Kundenwünsche und Anforderungen des eigenen Konzerns. Die am häufigsten verwendeten Standards, neben der ISO 9001, ISO 14001 und AFS 2001:1 / OHSAS 18001 (9K, 14K und 18K), sind EMAS, FSC (Holz-, Papier-Standard) und PEFC (Holz), mit je zwei Fällen.</p><p>Die folgenden Gemeinsamkeiten machen den "Kern der MIMS" aus, dh. Berührungspunkte zwischen den verschiedenen Standards. Die wichtigsten Aspekte sind Policy, Handbücher und Revisionen.</p><p>• Ausgesprochene Policy – 4.2 (14K und 18K) 5.3 (9K) • Ziele - 4.3.3 (14K und 18K) 5.4.1 (9K) • Ressourcen, Rollen, Verantwortung und Befugnisse - 4.4.1 (14K und 18K) 5.5.1 und 6.1 (9K) • Dokumentation - 4.4.4 (14K und 18K) 4.2.1 (9K) • Dokumentensteuerung - 4.4.5 (14K und 18K) 4.2.3 (9K) • Datensteuerung - 4.5.3 (18K) 4.5.4 (14K) 4.2.4 (9K) • Kompetenz, Schulung und Aufmerksamkeit - 4.4.2 (14K) 6.2.2 (9K) • Internationale Audits - 4.5.4 (18K) 4.5.5 (14K) 8.2.2 (9K) • Management Revision - 4,6 (14K und 18K) 5.6 (9K)</p><p>Die am häufigsten anzutreffenden Ansätze sind, dass das Graphical User Interface auf einem "Handbuch“ basiert, oder auf dem "Deming-Kreis", aber es gibt auch andere Beispiele. Ein generelles Managementsystem wird beschrieben und es gibt Beispiele vom Inhalt eines Handbuches.</p><p>Im Jahr 2008 scheint der Fokus auf Audits und Entwicklung neuer Standards zu liegen (vor allem systematisches Arbeitsmanagement) und SOX wird zum ersten Mal erwähnt. In der akademischen Literatur werden erfolgreiche Beispiele der Integration von Management-Systemen mit Lean Production Beschrieben.</p><p>Die ISO 9001:2008 ist jetzt zugänglich, aber ohne grosse Veränderungen im Vergleich zu älteren Versionen, und alle Veränderungen machen es leichter diesen Standard mit anderen Standards als den ISO 9001:2000 integrieren.<strong></strong></p><p>Schlüsselwörter: Management-Systeme, Integriertes Management, Multi, Integration, Qualität, Umwelt, systematische Umweltarbeit, ISO 9001, ISO 14001, AFS 2001:1 und OHSAS 18001.</p>

<p>Denna uppsats är skriven inom jämställdhetsprojektet NättochJämt. Uppsatsens första syfte är att med jämställdhetslagen som grund kartlägga och analysera en organisations arbetsmiljö och möjligheten till intern rörlighet genom kompetensutveckling. Det andra syftet är att tolka de anställdas förslag på jämställdhetsåtgärder ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Hirdmans teori om genusordningen och Johanssons teori om segregering och integrering fungerar som uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Analysen bygger på en enkät som besvarats av 101 anställda inom organisationen och hanterats i statistikprogrammet SPSS. Analysen baseras även på de skriftliga kommentarerna kring hur organisationens jämställdhetsarbete kan utvecklas. Detta relateras till de föreställningar om kön som kommit till uttryck i informella samtal med anställda. Resultatet visar att förhållandena inom organisationen både sammanfaller och avviker från tidigare forskning om arbetsmiljö och genus. Få vill prova arbetsuppgifter som annat kön än det egna utför, fler män än kvinnor kan dock tänka sig detta. Lika stor andel kvinnor som män vill kompetensutvecklas. I de anställdas förslag, som bland annat handlar om att fler kvinnor behövs på ledande positioner, förekommer ibland ett egenskapstänkande kring kön där mannen blir norm och kvinnor framstår som avvikande och annorlunda. I lika hög grad förekommer dock förslag grundade på ett maktordningstänkande vilket tolkas som en nödvändig förutsättning för att arbeta vidare med jämställdhet.</p> / <p>This essay is part of a project between Södertörn University College and the Equality-project NättochJämt. The first aim of the study is to examine and analyse work environment and possibilities for internal movement by competence development from the view of Swedish Equality Law. The second aim is to interpret employees own gender equality measures from a gender perspective. Hirdman’s theory about gender structures and Johansson’s thoughts about segregation and integration have been used as a theoretical framework. The analyse is built on a questionnaire which has been answered by 101 employees in the organisation and handled in the statistic program SPSS. Written replies about how the organisations equality work can be developed is also analysed. This is related to the informal conversations with the employers, in which assumptions about gender inequalities has been unveiled. The result shows a shattered pattern where the relations concerning work environment inside the organization both coincide with and diverse from earlier research in work environment and gender area. Few people wanted to try work tasks that mainly are performed by other gender than thier own, with a preponderance of men. Both men and women wanted to develop their competence. The employees own suggestions, which for example concerns more women in leading positions, reveals a conception in which the male is norm and in which women are held as divergent and different. But also, suggestions which seem to be grounded in a gender perspective do occur. This is interpreted as a necessary prerequisite for future equality work.</p>

<p>Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete.</p> / <p>In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.</p>

This study deals with the complex phenomenon of occupational health. There is knowledge of how a good work environment should look like, but despite this, many employees experiences ill health in the workplace mainly in the form of neck and back pain. This study is a case study conducted in a high-risk workplace. The overall purpose was to describe and analyze the health situation of a specific company with neck and back problems. Mainly, eight interviews had been used as the data collection method, but additional observations had also been implemented. The sources used in this study are mainly reports of health, work environment, health promotion activities and neck and back pain. The results of this study showed that there are shortcomings in the work environment and they often experiences high levels of stress, but despite this, the employees thrived at work. The employees had a relatively good health despite the fact that all the interviewees indicated that they had some form of neck and back pain. The results also showed that the most important conditions to promote health were motivation, time, and healthcare in the workplace.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work. One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life. This despite the fact that they express a variety of coping strategies. The conclusion of the study shows that due to high demands, a lack of control over ones work and lack of support from management, social workers have a sense of inadequacy.

During a long period of time, rental doctors have created a vast debate in Sweden. Currently, there is a shortage of doctors working in Sweden and to guarantee the lawful right to healthcare of high quality the counties must hire doctors through employment agencies. There are different opinions about rental doctors, some thinks the temporary employment results in a negative work environment and furthermore puts the patients at risk. Other people consider the Swedish healthcare to not function without rental doctors.  The purpose of this essay is to investigate rental doctors through a legal perspective and how temporary employment actually affects the patients’ security and the work environment in Sweden’s healthcare. Additionally, I want to examine options for counties to reduce the dependence of rental doctors and employment agencies. Through this essay I have foremost found a shortage of specialized doctors in Sweden, although there has been an incline of students in medicine. Counties in the northern parts of Sweden and sparsely populated areas have the vastest dependence of rental doctors, which results in future complications. Rental doctors are a necessity to guarantee a positive healthcare in counties that are having difficulties recruiting personal, but in long-term dependence of rental doctors complications appear. The long-termed temporary employment jeopardies the patient’s security and consistency of the treatment and affects the work environment in the healthcare. A majority of workers values social relations at work and a constant shortage of staff results in stress and illness. Therefore it is a necessity to reduce the dependency of rental doctors, although they are a necessity when no other caregiver is of disposal. When Sweden became a part of the European Union, the possibilities expanded for doctors to educate and work all around the union. All states in the union accepted the directive 2005/36/EG which means that all education for doctors to be equal and a simplification of the international labor market. In the beginning of the 21st century there was a growth in Swedish medical students that study and work abroad. There is also an incline of foreign doctors who decides to work in Sweden; furthermore it creates complications including longer introductions and language difficulties. However the inclines of foreign doctors are a useful alternative to reduce the dependence of rental doctors. / Hyrläkare, även kallat stafettläkare har länge skapat en hård debatt i Sverige. En läkarbrist råder i Sverige och för att garantera en god vård till befolkningen enligt HSL måste landstingen hyra in läkare genom bemanningsföretag. Det finns olika åsikter kring stafettläkare, vissa menar att inhyrningen orsakar en negativ arbetsmiljö som dessutom riskerar patientsäkerheten. Samtidigt som andra menar att den svenska vården inte skulle fungera utan stafettläkare. Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att belysa fenomenet stafettläkare ur ett rättsligt perspektiv och hur inhyrd personal påverkar patientsäkerheten samt arbetsmiljön i Sveriges hälso- och sjukvård. Uppsatsen ska även utreda tillgången på läkare, landstingens alternativ gällande bemanning och undersöka huruvida det är möjligt för landstingen att minska sitt beroende av stafettläkare. Genom denna uppsats har det framförallt visat sig en rådande brist på specialistläkare i Sverige, trots en ökning av studenter på läkarutbildningen. Beroendet av hyrpersonal är speciellt märkvärt i glesbygden och de norra delarna av Sverige.  Stafettläkare är en nödvändighet för att kunna garantera en god vård för befolkningen där det finns svårigheter att rekrytera läkare, men genom ett långvarigt behov uppstår det komplikationer. Stafettläkare riskerar att skada kontinuiteten i behandlingen samt patientsäkerheten. Ytterligare kan ett långvarigt användande av stafettläkare innebära negativa upplevelser av arbetsmiljön. Många arbetstagare värdesätter en social relation med sina arbetskamrater och ständig underbemanning skapar stress och ohälsa. Därför är det viktigt att finna alternativ för ett minskat behov av stafettläkare, trots att de är räddare i nöden när ingen annan vårdgivare finns.  När Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen utvidgades möjligheterna markant för läkare att både utbildas och arbeta i unionens medlemsstater. Medlemstaterna harmoniserade direktivet 2005/36/EG som innebar att alla läkarutbildningar ska anses likvärdiga och underlätta läkares fria rörlighet inom unionen. I början av 2000-talet ökade antalet studenter som utbildar sig samt arbetar i ett annat land. Dessutom ökar antalet utländska läkare som kommer och arbetar i Sverige, vilket skapar ett tillskott av tillgången på läkare. Dock råder problematik gällande utländsk arbetskraft, det krävs en längre introduktion och komplikationer kring språkbarriärer. Trots detta är utländsk arbetskraft ett bra alternativ för att minska beroendet av stafettläkare.

Bakgrund: Just nu råder brist på vårdplatser på flera svenska sjukhus. Detta har lett till att vårdavdelningar överbeläggs, vilket hittills lösts bland annat genom att utlokalisera patienter till andra avdelningar än den dit de egentligen tillhör. Följande studie behandlar olika aspekter relaterade till vården av dessa patienter, även kallade satellitpatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Metod: En intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes, där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades slutligen utifrån Hsieh och Shannons beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex huvudkategorier har identifierats; Effekter av att utlokalisera patienter, Kommunikation mellan vårdgivare, Vårdpersonalens kompetens, Arbetsmiljö, Teamarbete samt Förslag till förbättringar. Dessa beskriver tillsammans sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Konklusion: I studien framkom att sjuksköterskornas erfarenheter i samband med vården av denna patientgrupp främst genomsyras av en oro kring en bristande patientsäkerhet. Deltagarna lyfter vidare att sjuksköterskors arbetsmiljö och arbetsvillkor behöver förbättras för att kunna öppna upp vårdplatser, minska antalet satellitpatienter och därmed kunna bedriva en patientsäker vård. / Background: A shortage of hospital beds prevails in Swedish hospitals at the moment. This has led to care unit overcrowdings, which so far has been solved by outlocation of patients. This study’s background presents a variety of aspects related to these patients’ care, who sometimes also are called satellite patients. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for satellite patients. Method: An interview study with a deductive approach has been conducted. Data was collected by semi-structured interviews with eight registered nurses. The interviews were recorded, transcribed and lastly analyzed from Hsieh and Shannon’s description of qualitative content analysis. Result: Six categories were identified; Effects of Outlocating Patients, Communication Between Caregivers, Competence Among Nursing Staff, Work Environment, Teamwork and Suggestions for Improvement. Together, these describe the nurses’ experiences of caring for satellite patients. Conclusion: Nurses’ experiences of caring for these patients were mainly characterized by a concern for patient safety. The participants also mentioned that nurses’ work environment and work terms needs to improve in order to open hospital beds, reduce the number of satellite patients and thereby maintain a safe and equivalent care.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.