Examensarbetet har utförts vid ABB Power Transformers i Ludvika i plåtverkstaden, där stora transformatorlådor svetsas ihop. Tillsammans med vår handledare på företaget utformades ämnet för examensarbetet att bedöma luftkvalitet och arbetsmiljö vid punktsvetsning i koppar. Det fanns misstanke om att exponeringen för koppar var hög och en utvärdering av luftkvaliteten behövde därmed göras. Ingen tidigare exponeringsmätning vid svetsning i koppar har genomförts i plåtverkstaden.   Syftet med examensarbetet var att utvärdera och komma fram till tre åtgärdsförslag för att skapa en bättre arbetsmiljö vid punktsvetsning samt att begränsa exponeringen av svetsrök som bildas vid svetsning i koppar. Tre åtgärder var företagets önskemål. En exponeringsmätning av luftföroreningar vid svetsning i koppar gjordes för att kontrollera halten av ämnen i svetsröken, i förhållande till de hygieniska nivågränsvärdena. Exponeringsmätningen gjordes personburet. Dessutom gjordes stationär mätning samt mätning med direktvisande instrument. Användning av skyddsutrustning och ventilationen granskades. I samband med exponeringsmätning genomfördes intervjuer.   Resultatet av exponeringsmätningarna har visat att det hygieniska nivågränsvärdet för koppar överstegs kraftigt vid punktsvetsning med MIGsvetsmetoden. Nivågränsvärdet för koppar är 0,2 mg/m3 och det högsta uppmätta värdet uppgick till 1,05 mg/m3, mätt utanför svetsvisiret. Utifrån observationer om användning av skyddsutrustning har det noterats att det finns tillgång till lämplig skyddsutrustning men att den inte används i den utsträckning som den borde. De tre åtgärdsförslag vi utvecklade är att; (1) införa rutiner för filterbyte med jämna mellanrum, (2) börja använda integrerade utsug i större utsträckning samt att (3) förbättra lokalens ventilation genom att installera deplacerande ventilation. De två beräknade åtgärdskostnaderna, åtgärd (1) och (2), följer företagets PayOff-princip på 3 år.   Examensarbetet ska bidra till att alla medarbetare i plåtverkstaden blir medvetna om de risker som exponering av svetsrök innebär, men även att de tänker på sin egen och andras säkerhet och hälsa i deras dagliga arbete samt vidtar åtgärder som effektivt minskar exponeringen av svetsrök. Att satsa på en bra arbetsmiljö innebär kostnader för exempelvis inköp av skyddsutrustning och utbildning om risker. Detta bör dock inte ses som en kostnad utan att det snarare är en investering på sikt, som förbättrar medarbetares hälsa och prestationsförmåga i arbetet. Avslutningsvis: Att satsa på en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en investering för att få ett väl fungerande och lönsamt företag! / This thesis has been carried out at ABB Power Transformers in Ludvika at the plate shop, where large transformer boxes are welded together. The topic of the thesis was formulated together with our supervisor at the company, to assess air quality and work environment at the spot welding of copper. Copper exposure was suspected to be high, and an evaluation of air quality was needed. No previous exposure measurements when welding in copper have been made in the plate shop.   The purpose of this study was to evaluate and come up with three proposals for actions to create a better working environment for spot welding as well as to limit exposure to welding fumes generated during welding of copper. An exposure measurement of air pollutants during welding of copper was done to evaluate copper exposure compared to threshold limit values of substances in welding fume. Exposure measurements were made with personal monitors. In addition, measurement with stationary equipment and measurement with directreading instruments. The use of protective equipment and ventilation were studied. In connection with measurements interviews were made.   The results of exposure measurements showed that the occupational exposure limit value for copper was exceeded considerably during the spot welding with the MIG welding process. The threshold limit value of copper is 0,2 mg/m3 and the highest value measured was 1,05 mg/m3, measured outside the welding shield. Based on observations on the use of personal protective equipment it has been noted that protective equipment is available but not used to desired extent. Three control actions are proposed; (1) routines to change the respiratory protective equipment filter regularly, (2) start using local exhaust integrated in the welding gun to a greater extent and (3) improve the ventilation in the plate shop by installing displacement ventilation. The calculated costs for two of the actions, action (1) and (2), fulfill the company's payoff principle of 3 years.   The thesis will contribute to making all employees in the plate shop aware of the risks that the work involves exposure to welding fumes. But even that they think of their own and others' safety and health in their daily work and adopt measures that effectively reduce exposure to welding fumes. To invest in a good working environment involves costs, such as protective and risk education. However, this should not be viewed as a cost but rather that it is an investment in the long run, that improve employee health and performance at work. In conclusion: To invest in a good physical and psychosocial work environment is an investment to get an efficient and profitable business!

Purpose: The purpose of the study is to analyze which psychosocial workenvironment factors are crucial for employee health and how managers shouldwork to improve employees´s perception of the psychosocial work environment.  Method: This study is characterized by a deductive approach. The researchmethod used is a qualitative research strategy. The selection was made inaccordance with a targeted selection and the data collection consists ofinterviews.  Conclusion: The study has shown that leadership affects the psychosocial workenvironment in different ways and is a situation based phenomenon that should beadapted to the actual context. The study has identified several specific factors inthe leadership and leadership behaviors that should be fulfilled to accomplish agood psychosocial work environment. / Syfte: Syftet är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som äravgörande för arbetstagares hälsa samt hur chefer bör arbeta för att förbättraarbetstagares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön Metod: Studien präglas av en deduktiv forskningsansats. Den forskningsmetodsom använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet är baserat på ett målinriktaturval och datainsamlingen består av intervjuer.  Slutsats: Studien har visat på att ledarskap påverkar den psykosocialaarbetsmiljön på flera olika sätt och är ett situationsberoende fenomen som böranpassas efter rådande kontext. Studien har dock identifierat specifika faktorer iledarskapet och ledarbeteenden som bör uppfyllas för att uppnå en godpsykosocial arbetsmiljö.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

This study examined comparisons of gender stereotypes of executives in two cultures, American and Japanese. Undergraduate students in Japan and the U.S. estimated the extent to which executives in general, male and female exectuives possessed person-oriented and task-oriented leadership traits.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Workplace incivility has been shown to have negative organizational and individual effects on people who experience this low-intensity deviant behavior. Research has recently begun to look at incivility as a form of modern discrimination that may be used to target out-groups within organizations, where out-groups are broadly defined. The first goal of the current study was to examine the impact of incivility on work-linked couples. Second, the present study sought to determine the effect that experiences of WLC incivility had on individual and organizational outcomes: burnout, job satisfaction, and turnover intentions. Finally, although the outcomes of incivility have been well-established, the antecedents of this phenomenon have been examined considerably less. Therefore, the present study sought to examine and explain the relationship between a climate for formality, gender, and WLC incivility. To accomplish these goals a snowball sampling method was used to recruit a total of 86 participants for an online survey. Hierarchal regression and bootstrapping mediation were used to analyze the data. Results showed that WLC incivility was predictive of burnout, job dissatisfaction, and turnover intentions. Furthermore, both burnout and job satisfaction were shown to mediate the relationship between WLC incivility and turnover intentions. The theoretical and practical implications of these results are discussed as well as potential areas for future research.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Caring relationships established between nurse managers and staff nurses promote positive work environments. However, research about staff nurses' perceptions of nurse manager caring behaviors is limited. A 94-item Caring Assessment Tool-Administration (CAT-adm©) was developed to measure staff nurses' perceptions of nurse managers' caring behaviors; however, it lacked robust psychometric testing. This study was undertaken to establish the CAT-adm© survey as a reliable and valid tool to measure staff nurses' perceptions of nurse managers' caring behaviors. The Quality-Caring Model® (QCM®) served as the theoretical framework. Specific aims were to 1) evaluate construct validity of the CAT-adm© survey by describing factors that account for variance in staff nurses' perceptions of nurse manager caring, 2) estimate internal consistency, and 3) conduct item reduction analysis. Four research questions were: 1) Will the factor structure of observed data fit an 8-factor solution? 2) What is the internal consistency reliability of the CAT- adm©? 3) What items can be reduced while maintaining an acceptable factor structure? and 4) What are staff nurses' perceptions of nurse manager caring behaviors? A cross-sectional descriptive design was used. A sample of 703 staff nurses from Midwestern, Midatlantic and Southern Regions of the U.S. completed the CAT-adm© survey electronically. Analysis included Confirmatory Factor Analysis (CFA), Exploratory Factor Analysis (EFA), univariate analysis, and descriptive statistics. CFA did not support an 8-factor solution. EFA supported a two-factor solution and demonstrated significant shared variance between the two factors. This shared variance supported a one-factor solution that could conceptually be labeled Caring Behaviors. Random selection reduced the scale to 25-items while maintaining a Cronbach's Alpha of .98. Using the new 25-item scale, the composite score mean of staff nurses' perceptions of nurse manager caring behaviors indicated a moderately high level of caring. Suggestions for nursing administration, nurse manager practice, leadership, education and for future research were given. The new 25-item CAT-adm© survey has acceptable reliability and validity. The 25-item CAT-adm© survey provides hospital administrators, nurse managers, and researchers with an instrument to collect valuable information about the caring behaviors used by nurse managers in relationship with staff nurses.

The aim of the study was to investigate how hired consultants experience their form of employment and how it affects their work situation. To investigate how the form of employment is experienced and influenced, a qualitative method has been used with semi-structured interviews. A total of six hired consultants were interviewed, collected data were analyzed through a manifest content analysis. The results show that the hired consultants perceive their form of employment as uncertain and insecure because it is dependent on the client company's production. At the same time, the form of employment can contribute to increased work experience due to the varying labor market of work assignments that the staffing company can offer. Factors that the hired consultants highlight that affects the work situation are stress and perceived requirements because they can not control or always affect the distribution of work tasks, workload. Termination periods at the client company by hired consultants create fear and anxiety to lose the work assignment. The conclusion of the study is that the hired consultants feel that the advantages of the form of employment are that it can contribute to increased work experience and that the disadvantages are that it is perceived as insecure and insecure. The factors that affect the organizational work environment are stress, perceived demands, and fear of getting rid of the work assignment. The social work environment was positively affected by support from colleagues and assignment managers. / Syftet med studien var att undersöka hur inhyrda konsulter upplever sin anställningsform samt hur den påverkar deras arbetssituation. För att undersöka hur anställningsformen upplevs och påverkar har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex inhyrda konsulter och insamlad data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att de inhyrda konsulterna upplever sin anställningsform som osäker och otrygg för att den är beroende av kundföretagets produktion. Samtidigt som anställningsformen kan bidra till ökad arbetslivserfarenhet tack vare den varierande arbetsmarknaden av arbetsuppdrag som bemanningsföretaget kan erbjuda. Faktorer som de inhyrda konsulterna belyser som påverkar arbetssituationen är stress och upplevda krav, för att de inte kan kontrollera eller alltid påverka fördelning av arbetsuppgifter eller arbetsbelastning. Uppsägningsperioder på kundföretaget av inhyrda konsulter skapar en rädsla och oro för att bli av med arbetsuppdraget. Slutsatsen med studien är att de inhyrda konsulterna upplever att fördelarna med anställningsformen är att den kan bidra med ökad arbetslivserfarenhet och att nackdelarna är att den upplevs som otrygg och osäker. De faktorer som påverkar den organisatoriska arbetsmiljön är stress, upplevda krav och rädsla att bli av med arbetsuppdraget. Den sociala arbetsmiljön påverkades positivt genom stöd från kollegor och uppdragschefer.

Introduktion En stor del av den svenska befolkningen är sysselsatt och således en del av arbetslivet. Därför är arbetsmiljö en viktig fråga inom folkhälsan. Genom att arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan således arbetstagarnas hälsa öka och sjukskrivningar av arbetsrelaterade skador minska vilket är en stor ekonomisk fråga för samhället. Syfte Syftet med undersökningen var att granska om och hur den förebyggande insatsen används inom en arbetsplats inom en kommun, samt vilka ytterligare hälsofrämjande faktorer som eventuellt kan avgöra kvaliteten på arbetsmiljön. Metod Den metod som använts i studien är en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med en induktiv ansats. Data analyserades sedan med en innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar på att arbetsmiljön för arbetstagarna inom den valda sektorn för kommunen är god, särskilt den psykosociala arbetsmiljön. Utav informanterna var det få som använt insatsen och som visste om insatsen vid dess korrekta namn men samtliga var positivt inställda till insatsen. Diskussion Ett flertal faktorer påverkar arbetsmiljön. På arbetsplatsen är arbetsmiljön god. Insatsen var inte särskilt använd av informanterna. Detta kan dock bero på den goda arbetsmiljön.  Slutsats För att kunna undersöka insatsen och arbetsmiljön på ett generaliserbart och utförligt sätt bör fler studier kring ämnet utföras. Slutsatsen för denna studie var dock att arbetsmiljön generellt var god enligt arbetstagarna och att insatsen inte var särskilt känd eller använd men om arbetstagarna behöver den kommer den att användas. / Introduction A large part of the Swedish population is employed and therefore part of working life. Work environment is an important issue in public health. By working preventively with health-promoting initiatives in the workplace, workers' health can increase and sick leave of work-related injuries decrease, which is a major economic issue for society. Purpose The purpose was to examine whether and how the preventive effort is used within a workplace within the municipality studied and what additional health-promoting factors may possibly determine the quality of the work environment. Method The analysis is based on a qualitative method in form of individual interviews with an inductive approach. Data was analyzed with a content analysis. Results The results show that the working environment for employees in the sector for the municipality is good, especially the psychosocial work environment. Of the informants, few used the initiative and knew about it. However, the attitude towards the initiative was positive. Discussion A number of factors affect the work environment. In the workplace the work environment is good. The initiative was not particularly used by the informants. However, this may be due to the good working environment Conclusion To be able to investigate the initiative and the work environment in a generalizable and detailed way, more studies on the subject should be done. The conclusion was that the working environment was generally good by the employees. The health promotion initiative was nor well known nor much used, but if the employees needed it, it would be used.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Det finns ett behov av att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö för vårdpersonal. De bristande arbetsförhållandena utgör en risk för deras välbefinnande där arbetsbelastning, krav och otydlig ansvarsfördelning samt prioritering är de främsta riskfaktorerna. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal upplever sin sociala och organisatoriska arbetsmiljö inom Region Uppsala samt att undersöka om de upplever att verktyget Idékraft beaktar deras möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö.  Metod: Studien hade kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön för vårdpersonal är bristfällig. Medan socialt- och kollegialt stöd framstår som friskfaktorer, upplevs krav, arbetsbelastning, bristande kontroll över sin egen arbetsmiljö och otydliga ansvarsområden samt prioritering som riskfaktorer för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och vårdpersonalens psykiska hälsa.  Slutsatser: Utifrån resultatet uppfattar vårdpersonal sin sociala och organisatoriska hälsa som de aspekter som präglar deras förutsättningar att utföra sitt arbete. Socialt stöd är viktigt för att förhöja upplevelsen av den egna sociala och organisatoriska arbetsmiljön och dess välbefinnande. Idékraft i teorin är ett lämpligt och välkomnande initiativ, men som saknar uppföljning och konkretisering. Idékraft beaktar inte personalens möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / ABSTRACT  Background: There is a need to investigate the social and organizational work environment for healthcare professionals. The lack of good working conditions constitutes a risk to their well-being, where workload, demands and unclear division of responsibilities as well as prioritization are the main risk factors. Aim: The aim of the study was to investigate how healthcare staff experience their social and organizational work environment within the Uppsala Region. An additional purpose was to investigate whether they feel that the tool Idékraft consider the employees' opportunity to influence their own social and organizational work environment. Method: The study was based of qualitative nature and semi-structured interviews were conducted and analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results: The results presented show that the social and organizational work environment for the healthcare staff is deficient. While social and collegial support appears to be health factors, demands, workload, lack of control over one's own work environment and unclear areas of responsibility and prioritization are perceived as risk factors for the social and organizational work environment and the mental health of the healthcare staff. Conclusions: Based on the results, healthcare professionals perceive their social and organizational health as the aspects that characterize their ability to perform their work. Social support is important to enhance the experience of one's own social and organizational work environment and its well-being. Idékraft is a suitable and welcoming initiative in theory but it lacks follow-up and concretization. Idékraft does not consider the employees' ability to influence their own social and organizational work environment.

Bakgrund: Alla organisationer med fler än tio anställda ska ha etablerade arbetsmiljöpolicys, arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarna ska samverka med arbetsgivaren för att skapa en god arbetsmiljö. Om en medarbetare inte har möjlighet till att arbeta inom en god arbetsmiljö riskerar denna att drabbas av utmattning och arbetsrelaterad stress. Sjukskrivningar kan komma att kosta en organisation mycket pengar, och arbetsrelaterad stress utgör den vanligaste faktorn till att en medarbetare sjukskrivs. Trots att det sedan länge är ett välkänt problem är det svårt att upptäcka signaler som kan härröra från en medarbetare som är stressad. Med anledning av att majoriteten av den tidigare forskningen som gjorts har utgått från ett ledarperspektiv, problematiseras denna studie utifrån ett medarbetarperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetsrelaterad stress existerar hos kvinnliga medarbetare när det finns arbetsmiljöpolicys och regelverk som ska förebygga ohälsa. Genomförande: Den teoretiska referensramen som tagits fram grundas i tidigare forskning och litteratur som var relevanta inom området. Syftet var att ge kunskap för relevanta teorier och begrepp, samt skapa en förståelse för vad som tidigare har undersökts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga medarbetare. Intervjuerna stöttades upp med en intervjuguide där frågorna som ställdes gällde medarbetarnas kunskap om arbetsmiljöpolicy, den generella arbetsmiljön, erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt upplevelsen av individuella krav, kontroll och stöd. Slutsats: Arbetsplatsen erbjuder förutsättningar för att förhindra ohälsa genom arbetsmiljöpolicys, trots detta väljer medarbetarna att inte ta del av informationen. Utöver detta finns inget annat stöd som erbjuds av arbetsplatsen, mer än de förutsättningar som medarbetarna själva skapar för att undvika att bli stressade. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder höga krav, kombinerat med hög kontroll och ett bra stöd från kollegor. Det finns ett bristfälligt stöd från chefen, som främst beror på avsaknad av kunskap kring medarbetarnas arbetsuppgifter. / Background: All organisations with more than ten employees must have established work environment policies, the employer is required to conduct systematic work environment management and the employees must cooperate with the employer to achieve a good work environment. If an employee does not have the opportunity to work in a good work environment, they are at risk of exhaustion and work-related stress. Absence due to illness can cost an organisation a lot of money, and work-related stress is the most common reason for an employee to take sick leave. Although it has been a well-recognised problem for a long time, it is difficult to detect signals that may originate from a stressed employee. Given that the majority of previous research has been based on a leadership perspective, this study is problematised from an employee perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine whether work-related stress exists among female employees when there are work environment policies and other frameworks to prevent ill health. Implementation: The theoretical framework that has been developed is based on previous research and literature that were relevant in the area of interest. The aim was to provide knowledge of relevant theories and concepts and give an insight into what has previously been researched. The research was conducted using a qualitative study in the form of semi-structured interviews with ten female employees. The interviews were supported by an interview guide where the questions that were asked concerned the employees’ knowledge of the work environment policy, the general work environment, experiences of work-related stress and the experience of individual demands, control and support. Conclusion: The organisation offers opportunities to prevent ill health through work environment policies, but despite this, the employees choose not to take part of the information. In addition to this, there is no other support offered by the workplace; instead, employees work individually to create conditions to prevent becoming stressed in the workplace. The majority of employees find that there are high demands, combined with high control and strong support from colleagues. There is a lack of support from the manager, mainly due to a failure to understand the employees’ work tasks.