Syftet med denna studie var att undersöka hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet upplevdes efter en omställning från kontorsarbete till distansarbete. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter som genomgått en omställning från kontorsarbete till distansarbete. För att analysera materialet användes en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman. Dessa teman var: Gränserna mellan arbetstid och privattid, Hemmets effektivitet och Socialt stöd. Resultatet visade att en omställning från kontorsarbete till distansarbete upplevdes förbättra privatlivet genom en förbättrad flexibilitet men försämra arbetslivet på grund av bristen av socialt stöd vilket kunde leda till en förändrad balans mellan de båda. / This study had the purpose of examining individual experiences of the balance between work life and personal life after a conversion from office work to telework. The study was conducted using a qualitative method. Ten respondents participated in a semi-structured interview that focused on individual experiences of a conversion from office work to telework. All of the respondents had experience of a conversion from office work to telework. The material was analyzed using an inductive thematic method. Three head-themes were constructed from the transcription: The boundaries between working time and private time, Home efficiency and Social support. The results showed that a conversion from office work to telework was perceived to improve private life due to improved flexibility but worsen working life due to the lack of social support, which could lead to a changed balance between the two.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur linjechefer hanterar ett flexibelt arbete när detta blir gränslöst och hur de gör för att detta inte ska påverka balansen mellan arbete och privatliv för mycket. Det teoretiska ramverket för studien utgjordes av Krav, kontroll- och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), Rollteorin (Mead, 1934; Yang, 2013), Överflödsteorin samt Gränsteorin (Jang & Zippay, 2010). Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurvalet bestod av åtta linjechefer. Data analyserades genom en tematisk analys. Resultatet av denna analys visade att alla respondenterna arbetade även utanför ordinarie arbetstid och var därmed alltid tillgängliga för att arbeta. Behovet av detta tycktes grunda sig i ett kontrollbehov. De olika linjecheferna använde strategier som prioritering, socialt stöd och återhämtning för att hantera sin gränslösa arbetssituation och kunde därmed upprätthålla en någorlunda balans mellan arbete och privatliv.

Globalization, 24-hour connectivity, and the expectation that members of the organization commit increasingly more time to work are the reality in an ever-changing environment. Research shows, however, that these demands have resulted in a significant work-life imbalance that produces the opposite effect of reducing productivity. The purpose of this study was to examine the correlation between work life balance satisfaction of front-line managers and the engagement of employees whom they supervise. The variables of these study were: work life balance satisfaction of frontline managers measured by Work life Balance and Emotional Support Scale and engagement perception employees measured by Employee Engagement Survey. Survey data from front-line managers and front-line employees from different industries across the United States were analyzed using a Bivariate Pearson Correlation test to understand the strength of the correlation. The study results r (89) = 0.115, p>.01showed no statistically significant correlation between managers work life balance satisfaction and employee engagement. Work-life imbalances create a significant internal conflict as the manager tries to cope with the stress and pressure that affect his/her overall ability to effectively lead and manage. Their work behaviors can promote or destroy a positive work environment where employees strive to meet the organizations' mission and vision. The organization and front-line managers benefit from understanding the findings because the organization may adopt innovative ways to support manager work-life balance and front-line managers may improve employee engagement. Positive social change is realized in less stress for managers and employees whom interact in an environment that demands more time and flexibility. Considering the amount of time, we spend at work, less stress can improve the overall quality of the work environment and productivity.

No description available.

With the increasing mental health challenges, a growing demand for professional help can be seen. Despite their crucial role in society, the counseling profession is not sufficiently researched. Therefore, the purpose of the study was to examine counselors' ability to disconnect from work in their private lives in relation to workload. The study included 89 counselors, including 16 men, 72 women, and 1 identifying as other. The survey consisted of several background variables and two already well-developed measurement instruments, along with a self-created instrument. The analysis revealed that only the variable demand can explain 50% of the variation regarding spillover. The factors demand and control had the strongest correlation with the ability to disconnect from work. Furthermore, the analysis showed that women are more affected by work-related demand than men. Finally, the result demonstrated that a high level of health had a positive effect on spillover and the impact of the demand variable on the individual. The results allowed for further research, such as exploring the difference between 'old' and 'new' counselors.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om och hur anställda upplever att dagens gränslösa digitala arbete förskjuter balansen mellan privatliv och arbetsliv. Genom en kvalitativ metod utgick studien från åtta semistrukturerade intervjuer som genomfördes på ett företag beläget i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån en induktiv tematisk analys där tre teman identifierades; kontroll över informationsflödet, organisationskultur med undertemat ledarskap samt slutligen temat flexibilitet. Utifrån studiens resultat framkom det att gränsen mellan privatliv och arbetsliv har förskjutits av dagens gränslösa digitala arbete då respondenterna tenderade att kontrollera det arbetsrelaterade informationsflödet i huvudsak via mail utanför arbetstid. En stark organisationskultur och ett ledarskap utan förväntningar på ständig tillgänglighet hos de anställda samt möjlighet till flexibla arbetstider underlättade för respondenterna att hantera den diffusa gränsdragning som uppstått i och med digitaliseringen och skapa en god work-life balance. / The aim of this study was to examine whether and how employees feel that today's boundless digital work shifts the balance between work and family life. Through a qualitative method, the study was based on eight semi-structured interviews which was carried out at a company located in Central Sweden. The collected material was analyzed using an inductive thematic analysis where three themes were identified; control over the stream of  information, organizational culture with subcategory leadership and the final theme flexibility. The results indicated that the boundary between work and family life has shifted by today´s limitless digital work, since the respondents controlled their work-related stream of information mainly through email outside working hours. An organizational culture and leadership without expectations of permanent availability and the possibility to use flexible working hours has made it easier for the respondents to handle the diffuse boundary that emerged with the advanced technology and to create a good work - life balance.

In the Swedish labor market, it has become more common that employees, with an office-based workplace, themselves decide when, where and how their work takes place. This flexibility results in a situation where the borders between work and private life become blurred and the work can therefore be described as flexible. The purpose of the study was to examine and analyze flexible work-life from a coworker perspective, its' perceived possibilities and challenges and consequences for work life balance. A qualitative study with semi-structured interviews was conducted among coworkers in different trades in the Swedish labor market. The results showed a wide range of possibilities and challenges with flexible work conditions. Flexible work-life opportunities revealed to promote those with family responsibility, not least single parents. The flexible work-way also opened up the possibility to recover and enhanced wellbeing, but could also result in negative consequences such as perceived stress. The wellbeing and the experienced work-life balance has shown to be affected by work demands, the degree of control and the work experience. Therefore, has it been of great importance that the coworkers get enough support and help to find functional strategies to be able to draw a line between work and leisure. / På den svenska arbetsmarknaden är det allt mer vanligt att medarbetare med kontorsbaserade yrken själva får utforma när, var och hur arbetet ska utföras. Den flexibiliteten medför att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut och arbetet kan därmed beskrivas som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka och analysera gränslöst arbete ur ett medarbetarperspektiv. Studien utgick från frågeställningar som berör medarbetares erfarenheter av gränslöst arbete, dess möjligheter och utmaningar samt hur det påverkar balansen mellan arbete och fritid. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod användes bland medarbetare inom olika branscher på den svenska arbetsmarknaden. Studiens resultat visade på en rad olika möjligheter och utmaningar med gränslösa arbetsförhållanden. Det flexibla arbetssättet visade sig bland annat underlätta för de med familjeansvar, inte minst för ensamstående föräldrar. Det gränslösa arbetssättet visade sig också främja möjligheten till återhämtning och ökat välmående, men riskerade även att resultera i negativa följder såsom upplevd stress. Välmåendet och den upplevda balansen mellan arbete och privatliv, även kallat work-life balance, påverkades av arbetskrav, graden av kontroll och arbetslivserfarenhet. Därför har det varit av stor vikt att medarbetarna har stöd och får vägledning att hitta fungerande strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv.

No abstract available / Psychology / M.A. (Psychology)

Studien syftade till att undersöka hur arbetstagare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur deras gränsdragning sker. Med arbetstagare genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att den gränsdragning som fungerade bäst är att ha tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Flextid i form av att styra sin arbetstid och stöd från arbetsgivare och familj var faktorer som bidrog mest till att arbetstagarna kunde nå balans. Faktorer som hindrade balansen mest var arbetsbelastning, tillgänglighet utanför arbetstid och tid. Resultatet analyserades sedan utifrån en modell om work-life balance och en teori om gränsdragning. Därefter följer en diskussion kring resultatet utifrån studiens bakgrund, teori, tidigare forskning och egna slutsatser. I slutsatsen belystes vikten av att organisationer och arbetstagare behöver bli medvetna om vad de kan göra för att skapa förutsättningar för god balans, för att arbetstagarna ska kunna utvecklas.