This thesis has focused on specific aspects of the law concerning the 2nd paragraph of The Care of Young Persons Act (1990:52), LVU. The purpose of this study was to examine the provision other circumstance in the home from a legal perspective; how is the provision defined in the law? A second purpose was to reveal any discrepancy between the intention of the legislation of the already mentioned provision and how this provision was interpreted and applied in practice. This study was jurisprudential and based on both traditional juristic method and sociological methods with qualitative interviews with social workers and text analysis of a case from The County Administrative Court. The gathered information was analysed using a method of discourse analysis. The theoretical framework for this thesis was social constructionism based upon the work of Berger and Luckmann. The conclusion of this study was that the provision other circumstance in the home is connected to the role of the mother though this is not noticed through the legislation. Another conclusion was that the practice considers the legal demand to anticipate as unattainable. The interpretation and application of the provision made by the practice, compared with the intention of the legislation, was representing both an expand and restriction of the provision.

Denna studie granskar förvaltningsrättens barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna. Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna. Vidare framkommer det i studien att barnperspektivets mångfacetterade karaktär kommer till uttryck i domstolsbeslutens olika tolkningar och konstruktioner, där rättssäkerheten gällande barnperspektivet har tolkats fått olika ställning i besluten. De olika konstruktionerna av besluten visar att det tycks finnas en problematik med tolkningen av lagtexten i förvaltningsrättens bedömningar och att barnkonventionens föreskrifter inte alltid användas i tillräcklig utsträckning. I beslutens komplexitet får barnet ibland både en objektsstatus och/eller en subjektsstatus. Barnets position under processens gång är därför en central fråga för att säkerställa ett rättssäkert barnperspektiv. / This study analyzes the administrative court and if they ensure the “child's perspective” when judging youths to compulsory care. This has been studied by reviewing CRC:s guidelines and if the court follows these guidelines and applicable laws in their decisions. The material that have been analyzed consists of six court decisions concerning youth that are convicted pursuant to 3 § LVU. The study also intends to see what effects compulsory care has on youth. The court decisions are analyzed through a critical discourse analysis based on theories of power. Furthermore, previous research is analyzed relating to the child's best interests and the consequences for youth being placed in compulsory care to see what effects it can lead to. The study has shown that compulsory care can lead to negative effects for the youth and that the child’s perspective has a multifaceted character which is reflected in the court decisions different interpretations and constructions. The various constructions in the decisions have shown that there seems to be some problems with the interpretation of the law and that the CRC's guidelines are not always used sufficiently. The complexity of decisions shows that the child at times is seen as both as an object and/or a subject. The child's position during the process is therefore a key issue to ensure a legally secure child's perspective.

Barnets rätt till känslomässigt tillgängliga föräldrar synliggörs i både handböcker, riktlinjer och prejudikat. Trots det finns ingen tydlig definition eller fastställande kring hur bristande känslomässig tillgänglighet ska tillämpas rättsligt. Därför är studiens syfte att undersöka diskursen kring bristande känslomässig tillgänglighet. Detta för att få en ökad förståelse för hur förvaltningsrätten förhåller sig till begreppet i domar enligt 2 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga utan att ha en tydlig definition eller bevisbörda att utgå ifrån. Metoden som används för att studera diskursen är Faircloughs kritiska diskursanalys enligt den tredimensionella modellen. Vi vill synliggöra eventuella diskursiva skillnader gällande mammor och pappor samt socialnämnden och förvaltningsrätten. Det genomförs utifrån två genusteoretiska perspektiv, Hirdmans genuskontrakt och Bohmans teori om den “goda” och “problematiska” modern, samt Foucaults teori om makt. Resultatet visar hur diskursen skiljer sig åt mellan könen genom att benämna och belysa bristande känslomässig tillgänglighet av mammor och pappor. Resultatet påvisar även en maktordning mellan förvaltningsrätten och socialnämnden, där förvaltningsrätten har en överordnad makthierarki gentemot socialnämnden som tar sig i uttryck i ordval, formuleringar och i vilken grad av modalitet som används. Studien kompletterar nuvarande forskning och fyller ett tomrum i synliggörandet av hur bristande känslomässig tillgänglighet används i rättstillämpningen.

This study is a discourse analysis of 15 child protection cases in Sweden, analysing a total of 30 verdicts from both the Court of Administrative Law and the Administrative Court of Appeal. The study’s first aim was to analyse the construction of parenthood and parental abilities in court verdicts concerning the removal of children due to environmental factors according to The Care of Young Persons Special Provisions Act. The second aim of the study was to analyse if a parent’s gender, class, or ethnicity affected the outcome of the courts’ verdict. The results were analysed using Michél Foucault’s theories on discourse and power and Tina Mattsson’s theories on categorization and intersectionality. The study found that parents were characterized by their conceived flaws in parenting in relation to what needs they were deemed as not fulfilling for their children. Those parents were also seen as deviating from the norm. One of the key aspects influencing the court’s verdict was if the parent displayed insight into their perceived problem and showed a willingness to change and cooperate with authorities. The results also showed that verdicts where children were placed into the custody of the social services tended to be based on a child protection paradigm, whereas verdicts where parents could keep custody were based on a child welfare paradigm. Another finding was that mothers were more likely to be seen as primary caregivers than fathers, and therefore more likely to be deemed as unfit parents. A mother’s mental illness was seen as a sign of unfit parenthood. Parents with substance abuse issues were often deemed unreliable as parents. Non-European parents who controlled their children were seen as the most deviant from the norm. Their children were seen as having to choose between either “freedom” or their family. An intersectional analysis showed how social injustices were maintained in the current discourse of child protection through marginalization. Finally, implications for social work were discussed based on the findings of the study.

Denna studie är ett examensarbete utfört som en del av socionomutbildningen på Malmö universitet. Syftet är att undersöka vad personal på HVB har för perspektiv på var gränsen går mellan att vara privat och personlig i relationen till ungdomarna. Till detta hör också vad för professionella gränser som är nödvändiga att upprätthålla gentemot de barn som placerats på hemmet samt vad för närhet och distans som förväntas, är förhandlingsbara eller helt förbjudna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på HVB för att undersöka deras perspektiv och resultaten sammanfattades i teman. Dessa teman var “Relationen mellan personal och ungdom”, “Gränsen mellan privat och personligt”, “Konflikter mellan personlig och professionell”, “Gränssättningar och maktrelationer” samt “Hantering av olika förhållningssätt på arbetsplatsen”.Huvuddragen av vad som framkom var att det är viktigt att vara personlig med ungdomarna på HVB, men det får inte vara på bekostnad av professionalitet. Att vara privat med ungdomarna kan innebära att interaktionen är för personalens skull istället för ungdomarna, därför är det viktigt att göra gränssättningar mellan det privata och det professionella. Exakt vart denna gräns går är dock inte tydlig och är dessutom mycket individuell både i form av var personalen är bekväm med att sätta sina gränser och vad ungdomen har för behov. Genom att kartlägga och konstruktivt samtala om gränserna mellan personal och ungdom skapas tydlighet / This study is a thesis carried out as part of the social work education at Malmö University. The aim is to investigate what the resident staff's perspective at Residential care homes for children and young persons is on where the line is drawn between being private and personal in the relationship with the residents.This also includes what kind of professional boundaries are necessary to maintain towards the children who are placed in the home and what kind of proximity and distance is expected, negotiable or completely prohibited. Six semi-structured interviews were conducted with staff at residential homes to examine their perspectives and results summarized in themes. These themes were "The relationship between staff and youth", "The border between private and personal","Conflict between personal and professional", "Boundaries and power relations" and "Managing different attitudes in the workplace". The main feature of what emerged was that it is important to be personal with the residents, but this must not be at the expense of professionalism. Being private with the residents can mean that the interaction is for the benefit of the staff instead of the resident,therefore it is important to draw boundaries between the private and the professional. However, exactly where these boundaries are placed is not clear and is also very individual, both in terms of where the staff are comfortable setting their boundaries and what the residents' needs are. Clarity is created by charting out and having constructive conversations about the boundaries between staff andresidents.

The aim of this study was to examine the issues surrounding the perception of young girls' and boys' sexuality and how it may influence decisions regarding care according to the Act (1990:52) with Special Provisions for the Care of Young Persons (LVU). By analyzing judgments from the administrative court, where the criterion of "other socially destructive behavior" under LVU is applied, the study explores how sexuality is constructed and interpreted. The study adopts a social constructivist approach with Hirdman's gender system and sexual scripts as the theoretical framework. Fairclough's three-dimensional model was employed as the analytical method. Previous research has indicated a trend where girls' sexuality is often viewed as problematic and deviant from norms, while boys' sexuality is rarely addressed in the same manner. The main finding of our study revealed differences in how young individuals were described based on gender-related discourses. Girls are portrayed as vulnerable, exposed, and in need of protection, while boys are depicted as risks, perpetrators, and dangers to girls. The discussion revolved around how gender-specific norms manifest in legal decisions and how these decisions may impact the young girls and boys who are the focus of our study. The results indicated that societal power dynamics maintain a distance between genders, where we observed differential assessments of girls' and boys' behavior. By exploring these issues, the study aims to enhance understanding of how the legal system influences and reproduces norms regarding sexuality and sexual behavior, as well as the implications for social work and the young girls and boys involved.

Varje dag gifts 33 000 barn bort globalt, sammanlagt beräknas 650 miljoner av världens kvinnor ha gifts bort innan de uppnått myndighetsålder. År 1981 undertecknade Sverige konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och konventionen började gälla samma år. CEDAW fastställer rätten att själv få välja med vem man vill ingå äktenskap samt att parterna ska vara minst 18 år vid tiden för giftermålet. Den 1 januari år 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag som ett steg i att stärka barns rättigheter. Barnkonventionen fastslår att konventionsstaterna är skyldiga att avskaffa skadliga sedvänjor, dit barnäktenskap hör. Som ett steg i att utöka skyddet för barn som riskerar bli bortgifta i utlandet infördes den 1 juli år 2020 ett utreseförbud i 31 a-i §§ (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Uppsatsen utreder vilken skyddsnivå Sverige, utifrån sina människorättsliga åtaganden, ska ge barn som riskerar att bli bortgifta i utlandet samt hur skyddsmekanismerna är utformade. Vidare utreds processen för att tillämpa utreseförbudet och vilka utmaningar som följer. För att skapa förståelse för det eventuella förtryck ett barn kan uppleva i samband med tillämpningen av utreseförbudet tillämpas Iris Marion Youngs teori om förtryckets fem ansikten i analysen.  Sverige ska enligt barnkonventionen och CEDAW till sin yttersta förmåga skydda barn från skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap. För att vidareutveckla skyddet har bland annat ett utreseförbud införts i LVU. Resultatet visar att Sverige förvisso arbetar aktivt för att minska antalet barnäktenskap men att undantag gjorts för vilka resor som omfattas av förbudet. Frivilliga utlandsresor, där båda parter är minderåriga, omfattas inte vilket riskerar reducera barnens rättsliga skydd. Analys av förvaltningsrättens domar i mål rörande utreseförbud påvisar att barn som riskerar bli bortgifta i utlandet kan uppleva flera olika typer av förtryck, både från sin hemmiljö och staten. När staten fattar beslut som inskränker ett barns fri- och rättigheter för att skydda denne från att utsättas för skadliga sedvänjor är det av vikt att utreda hur det påverkar barnet. / Every day, 33,000 children are married off globally. In addition, a total of 650 million of the world's women are estimated to have been married off before reaching the age of majority. In 1981, Sweden signed the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) and the convention came into force the same year. CEDAW establishes the right to choose with whom you want to marry and that the parties must be 18 years or older at the time of the marriage. In 2020, the Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish law as a step in strengthening children's rights. It states that States Parties are obliged to abolish harmful practices to which child marriage belongs. As a step in increasing the protection for children who are at risk of being married off abroad, a travel ban was also introduced in 2020 in 31 a-i §§ The Care of Young Persons (Special Provisions) Act. According to the Convention on the Rights of the Child and CEDAW, Sweden must do its utmost to protect children from harmful practices such as child marriage. This thesis investigates what level of protection Sweden should provide children who are at risk of being married off abroad and how the protection mechanisms are designed. Furthermore, the process for applying the travel ban and the challenges that follow are investigated. To create an understanding of the possible oppression a child may experience in connection with the application of the travel ban, Iris Marion Young's theory of the five faces of oppression is applied in the thesis' analysis.  The results show that Sweden certainly works actively to reduce the number of child marriages, but that exceptions have been made for which trips are covered by the ban. Voluntary trips abroad, where both parties are minors, are not covered, which risks reducing the children's legal protection. Analysis of the Administrative Court's rulings in cases concerning travel bans shows that children who are at risk of being married off abroad can experience several different types of oppression, both from their home environment and the state. When the state makes decisions that restrict a child's freedoms and rights to protect him or her from being exposed to harmful practices, it's important to investigate how it affects the child.

I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga.

Many young persons live under difficult circumstances. Factors including HIV/AIDS pandemic, exacerbate the need to place young persons into alternative placements. The new and the unknown can be frightening but carrying a faithful transitional object establishes therapeutic bridge between the old and known and the new and unknown. This study sought to explore South African child and youth care workers' awareness of young persons' objects of significance in residential care settings. The rational was that with greater awareness, important objects may become a more useful option for the promotion of young persons' well-being. The research confirmed that South African child and youth care workers are aware of the existence and importance of significant objects. It further revealed that young persons possess different objects of significance to which workers need to pay careful attention. / Research Institute for Theology and Religion / M.Tech. (Child and Youth Care)

Many young persons live under difficult circumstances. Factors including HIV/AIDS pandemic, exacerbate the need to place young persons into alternative placements. The new and the unknown can be frightening but carrying a faithful transitional object establishes therapeutic bridge between the old and known and the new and unknown. This study sought to explore South African child and youth care workers' awareness of young persons' objects of significance in residential care settings. The rational was that with greater awareness, important objects may become a more useful option for the promotion of young persons' well-being. The research confirmed that South African child and youth care workers are aware of the existence and importance of significant objects. It further revealed that young persons possess different objects of significance to which workers need to pay careful attention. / Research Institute for Theology and Religion / M.Tech. (Child and Youth Care)