Sammanfattning Samhällets reformer förändras vilket speglar en förändrad syn på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta leder till en ökad betydelse för socialarbetares kunskap att kunna möta och tillgodose dessa behov. Forskning indikerar att det behövs mer kunskaper utifrån professioners perspektiv. Syftet är att undersöka om det finns olika faktorer som påverkar yrkesverksamma socionomers omsorgsbedömningar av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Frågeställningarna berör kartläggning av föräldraförmågor, kunskap och attityder samt det sociala nätverkets betydelse. Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt tolkningssätt och baseras på kvalitativa intervjuer. I en omsorgsbedömning kartläggs vårdnadshavarens föräldraförmågor i relation till barnens behov under en angiven tid och arbetsuppgifterna handlar om att samtala och observera. Kombinationen av erfarenhet och teoretisk kunskap ses som bra men erfarenhet ses som den viktigaste komponenten i arbetet med föräldrar med IF. Nätverket påverkar inte en omsorgsbedömning men ses som en skyddsfaktor. Sammanfattningsvis kan vi belysa mer utbildning gällande personer med IF för att förbättra kommunikationsmöjligheterna och säkerställa att föräldern kan tillgodogöra sig viktig information. Genom utbildning kan även attitydförändringar ske för yrkesverksamma socionomer och därmed till övriga samhället. Vidare har nätverket en stor betydelse för föräldrar med IF och deras familjer, vilket borde kartläggas mer detaljerat.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion. Studenter och yrkesverksamma inom respektive yrkesinriktning skiljde sig i; planering, religion, och det fanns tendenser till skillnader i instrumentellt stöd. Diskussionen fokuserar på skillnader i valet av copingstrategier mellan studenter och yrkesverksamma inom yrkesinriktningarna.

Author: Cajsa Vallinder Title: Double exposed - A qualitative study of professional’s opinion about effort and needs of effort for abused women with substance abuse in Kalmar. Supervisor: Svante Forsberg Assessor: Ulf Drugge   Women with substance abuse are more likely to be exposed to violence. Despite this, they are having a hard time to get help and support from social service. The purpose of this study is to analyze how professionals express their experience about efforts and needs of efforts for abused women with substance abuse problems.   Questions: 1. How do professional´s in Kalmar think about the efforts for abused women with substance abuse problems? 2. How do professional´s in Kalmar think about the needs of efforts for abused women with substance abuse problems? 3. How could the preventive work be done?   This study is qualitative and was done with four semi-structed interviews with four professionals who work in various social services in Kalmar. The results show that two of these services offer support for victims of violence and two of them offer help for substance abuse problems.  I found that the efforts are good but there is also a considerable lack of effort, especially when it comes to accommodation for these women. There is nowhere for these women to go if there would be in urgent need of help. The results were analyzed using theories as normalization processes and labeling theory and on the basis of reality, strategy and the ideal. Keywords: Abused woman, substance abuse, addiction, social service support, social worker

Studiens syftar till att belysa yrkesverksammas tankar och erfarenheter gentemot substitutionsbehandling utifrån ett etiskt perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutiken, kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma på LARO mottagningar intervjuades runt om i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna i studien är konsekvensetiken och rättvisa begreppet och resultatet har analyserats utifrån dessa teorier. De viktigaste slutsatserna är att substitutionsbehandling är mer än bara läkemedel då det enbart är en del av det stora hela. Substitutionsbehandling gynnar såväl individerna i behandling som samhället genom att kriminaliteten minskar samt att hälsan förbättras för individer med ett opioidberoende. En annan slutsats är att revideringen av socialstyrelsens riktlinjer har visat sig att ge en god effekt i praktiken.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.</p><p>Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.</p><p>Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod. Varje lärare sätter dock sin personliga prägel på undervisningen genom olika inslag som väljs efter vad man tror är bra för eleverna.</p>

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver en akademisk utbildning för att få en yrkeslegitimation. Som nyutbildad sjuksköterska (NUS) är det viktigt med en mentor för att få det stöd samt den feedback som behövs för att utveckla ett professionellt självförtroende. Sjuksköterskor bör kunna jobba enskilt trots att yrket ofta kräver arbete i team.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året. Metod: Detta är en litteraturstudie som gjordes med en beskrivande design, den var baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databasen PubMed via Medline.  Huvudresultat: Studiens resultat blev uppdelad i två huvudteman med två respektive underteman. De två huvudtemana var Från teori till praktik samt stöd. De huvudsakliga fynden i studien visade på att NUS kände sig oförberedda samt upplevde ett bristande självförtroende under första året. Stödet var en stor faktor som både kunde bygga upp och bryta ner självförtroende. Slutsats: Att vara NUS beskrevs som svårt och behovet av stöd var en viktig faktor. För att hjälpa övergången till arbetslivet behövs förbättringar gällande stödet som NUS får under det första året. NUS behöver assistans för att omvandla teoretisk kunskap till praktiken.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna sedan lagändringen. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret utifrån de yrkesverksammas perspektiv? ” samt “Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret att den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt?”. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Jag har intervjuat sex personer som är yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret i tre små kommuner i Skåne. Målet med studien är att beskriva och analysera hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar sedan den nya lagändringen. Den teori som har använts är Careership som beskriver människans livshistorier. De centrala begreppen för Careership är strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt. Jag har även använt mig av Pierre Bourdieus begrepp fält och kapital. I resultatet framkommer det hur arbetet bedrivs inom det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare visar resultatet att inga större förändringar har skett sedan den nya lagändringen. Däremot beskriver de yrkesverksamma att effektiviteten av uppsökningen av ungdomar har ökat och att administrativa uppgifter har tillkommit i arbetet för att kunna redovisa vilka åtgärder ungdomarna genomför.

Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer.Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen.Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar. Målet med förskolegruppernas grupphandledning var att förbättra de kollegiala relationerna vilket också är innehållet och effekten i deras handledning.