Substansmissbruk är ett stort och utbrett samhällsproblem i Sverige som medför konsekvenserför både den som är i missbruket, likväl dem som står människan nära. En grupp som påverkasnegativt är partners till människor i ett substansmissbruk. För att minska de negativakonsekvenserna finns det anhörigstöd som partners har rätt till. Det är däremot otydligt enligtnationella riktlinjer vad stödet ska innefatta. Partners kan dölja sina problem för andra, vilkethindrar stödsökandet. Därav är syftet att undersöka hur yrkesverksamma verkställeranhörigstöd för partners till människor med ett substansmissbruk, och att upplysa de faktorersom yrkesverksamma anser har gett en förutsättning för partners att ingå i anhörigstöd.Insamlandet av empirin har genomförts genom fyra semi-strukturerade intervjuer med femyrkesverksamma som arbetar med anhörigstöd. Därefter har materialet bearbetats genom enkonventionell innehållsanalys och anlägger en induktiv metodansats. Med hjälp av denkonventionella analysen fann vi sex teman som legat till grund för att uppnå studiens syfte. Desex teman som har återfunnits är: drivkraft, misskreditabel, yttre förutsättningar, utförande,strukturella brister och “medberoende”. Studiens slutsats är att anhörigstöd är individanpassatoch innefattar individuellt stöd och valbart gruppsamtal. De yrkesverksamma inspireras avandra behandlingsmetoder, men de säger sig inte erbjuda behandling. Studiens andra slutsats äratt yrkesverksamma spelar en stor roll i att fånga upp partners, men att partners själva ocksåbidrar till deras eget ingående i stödet. Yttre faktorer såsom stödets struktur, förändringar isamhället och stora händelser kan också vara bidragande faktorer till partners ingående i stöd.

Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka attityder till införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen är en nyligen tillkommen titel som i vissa fall är en vattendelare mellan både studenter och yrkesverksamma. Därav har kvalitativa intervjuer genomförts med studerande, icke legitimerade och legitimerade yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer för att ta reda på olika inställningar till legitimationsfrågan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av professionaliseringsteori och legitimationens grunder inom andra yrken. För att sortera i datamaterialet som bestod av intervjuer har tematisk analys använts som utgångspunkt. Slutsatserna som går att ta del av i resultatet visar på olika syn på införandet av legitimation, samt delade åsikter i legitimationens nytta. Bland annat gick det att se förhoppningar om höjd lön samtidigt som det fanns attityder om en oförändrad status för hälsooch sjukvårdskuratorer. Intervjupersonerna uppgav även förhoppningar inför framtiden och att legitimationen på sikt ska innebära en positiv förändring, men att det i dagsläget är svårt att se någon skillnad gentemot tiden innan legitimationen infördes. Legitimationsfrågan för hälsooch sjukvårdskuratorer är en ny fråga och därav även svår att studera samt dra slutsatser kring. Därav anser vi att frågan bör studeras längre fram för att visa på eventuella förändringar över tid för legitimerade kuratorer samt ändrade attityder till införandet av legitimation.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och analysera yrkesverksammas erfarenheter och beskrivningar av att arbeta med terapihund inom socialt arbete. Den klientgrupp vi valt att fokusera på är personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien behandlar de yrkesverksammas upplevelser och beskrivningar av behandlingsprocessen och interaktionen mellan yrkesverksam, klient och terapihund. Studien bygger på löst strukturerade kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma från verksamheter utspridda över stora delar av Sverige. Studien har en socialkonstruktionistisk och symboliskt interaktionistisk utgångspunkt. De yrkesverksammas beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av vad som sker i mötet med klient och terapihund har utgjort studiens empiri. Empirin har belysts och analyserats tematiskt samt diskuterats i förhållande till studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: interaktion, relation mellan yrkesverksam och klient, terapihundens långsiktiga påverkan på klienten samt förutsättningar. Med utgångspunkt i informanternas utsagor behandlar studien bland annat hur klient och hund lär sig kommunicera med varandra och hur terapihundens närvaro underlättar samtalet genom att skapa ett tryggare samtalsklimat. Vidare beskrivs och diskuteras hur terapihundens deltagande bidrar till bland annat ökat självförtroende och ökad motivation hos klienten. Slutligen belyses de förutsättningar som informanterna lyfter är nödvändiga för arbetet med terapihund, vilka bland annat inkluderar hanteringen av pälsdjursallergi.

Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion. / Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.

Inledning: Varje år får ca 30 000 barn och unga vård utanför hemmet, drygt 1000 av dem placeras på SiS. SiS, statens institutionsstyrelse är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård i Sverige. Tvångsplaceringar på institution är en av de mest ingripande åtgärder samhället gör för barn, ungdomar och deras familjer. Placeringen syftar till att ge skydd och stöd för utsatta barn och ungdomar när de frivilliga alternativen inte räcker till.                   Syfte: Syftet  med uppsatsen är att beskriva ungdomars och yrkesverksammas upplevelser av tillvaron på SiS ungdomshem för att undersöka om det finns några genomgående teman och på det sättet få en djupare förståelse av tillvaron på SiS, genom att beakta bådas perspektiv. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar, 1. Vilka centrala teman går att urskilja i tillvaron på SiS utifrån ungdomars perspektiv. 2. Vilka centrala teman går att urskilja i tillvaron på SiS utifrån yrkesverksammas perspektiv. 3. Hur beskriver ungdomar och yrkesverksamma de teman som går att urskilja i tillvaron på SiS.   Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där det empiriska material består av vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Uppsatsens analys baseras på Goffmans teori ”totala institutioner”, Goffmans teori om stigma och Antonovsky teori om KASAM och tidigare forskning.                     Resultat: Resultatet presenteras fyra genomgående teman, vilka är makt och kontroll, delaktighet, relationer och instabilitet i vården. Resultatet visar att ungdomar och yrkesverksamma beskriver att tillvaron på SiS består av makt och kontroll och det finns en brist på delaktighet hos de placerade ungdomarna. Vården består av instabilitet och avbrott. Resultatet visar att både de placerade ungdomarna och yrkesverksamma beskriver att relationen dem emellan är viktig och har stor betydelse för hur placeringen upplevs. / Introduction: Every year, about 30,000 children and young people receive care outside the home, just over 1,000 of them are placed at SiS. SiS, The National Board of Institutional Care is an independent Swedish government agency that delivers individually tailored compulsory care for young people with psychosocial problems in Sweden. Compulsory placement in an institution is one of the most intrusive measures society takes for children, young people and their families. The placement aims to provide protection and support for vulnerable children and young people when the voluntary alternatives are not enough.                      The purpose of the essay is to describe young people and professionals' experiences of life at SiS youth homes in order to investigate whether there are any consistent themes and in that way gain a deeper understanding of life at SiS, by considering both perspectives. The following research sub-questions which focused our work. 1. Which central themes can be distinguished in life at SiS from the perspective of young people. 2. Which central themes can be distinguished in life at SiS from the perspective of professionals. 3. How do young people and professionals describe the themes that can be distinguished in life at SiS                      Method: A literature study,  the empirical material of the study consists of scientific articles and a doctoral dissertation. The analysis for the work was based on Goffman's theory “total institutions”, Goffman's theory of stigma and Antonovsky's theory of KASAM as well as selected studies.                       Results: The results present four consistent themes, which are power and control, participation, relationships and instability. The results show that young people and professionals describe that life at SiS consists of power and control and there is a lack of participation among the placed young people. Care consists of instability and interruptions. The results show that both the placed young people and professionals describe that the relationship between them is important and has great significance for how the placement is experienced.

The aim of this study was to investigate how subjection to violence and perpetrator’s substance abuse are related to violence against women in intimate relationships. This has been carried out using semi-structured interviews with professional women who work in women's shelters. A total of six interviews were conducted which then were transcribed and analyzed using thematic analysis. To summarize, this study has shown that a partner's abuse can have a significant impact on the woman’s exposure to violence. However, the women's shelters’ treatment towards the woman is not affected if her male partner is a drug abuser. Important conclusions for this study are that the same normalization processes characterize the violent relationship regardless of whether the man abuses drugs or not. However, partner’s substance abuse worsens the violence leading to the woman assuming that the general treatment towards her will be affected. / Denna studie syftade till att undersöka hur våldsutsatthet och våldsutövarens missbruk hänger samman med mäns våld mot kvinnor i en nära relation. Detta har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kvinnor som arbetar på kvinnojourer. Totalt har 6 intervjuer genomförts som sedan transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Sammanfattningsvis har denna studie visat att partnerns missbruk kan ha betydelse för kvinnans våldsutsatthet i en nära relation. Dock påverkas inte kvinnojourernas bemötande av kvinnan om våldsutövaren missbrukar. Viktiga slutsatser för denna studie är att samma normaliseringsprocesser präglar det våldsamma förhållandet oavsett om mannen missbrukar eller inte. Dock förvärras våldet av partnerns missbruk samtidigt som kvinnan utgår ifrån att det generella bemötandet påverkas.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal. / Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting. / <p>2024-01-12</p>

Syftet med studien var att utifrån yrkesverksammas perspektiv studera situationen och handlingsutrymmet hos kvinnor med samtidig våldsutsatthet och missbruksproblematik. Med avstamp i socialkonstruktionismen har denna studie använt sig av såväl teorin om det ideala offret som stämplingsteorin. Empiri har samlats in genom fyra intervjuer med yrkesverksamma som haft ett stort engagemang för målgruppen. Intervjuutskrifterna har transkriberats och sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Sammanfattningsvis har denna studie visat på hur yrkesverksamma anser att stämpling spelar en central roll för kvinnornas svåra situation. Omgivningens reaktioner på kvinnorna och dess handlingar betraktas av de yrkesverksamma ha betydelse för kvinnornas återhämtning. / The aim of this study was to examine how professionals view the situation, as well as the capacity of action available to women with co-occurring exposure to violent victimisation and substance misuse. Through a social constructivist lens this study took on a theoretical perspective using both the Ideal Victim and Labelling Theory. Interviews were conducted with four individuals who all expressed a profound commitment to women experiencing these coexisting conditions. Each interview transcript was analysed using a thematic analysis. The results showed that professionals view labelling as playing a significant role in the difficult situations these women face. The interviewed professionals viewed the reactions of others to be of great importance for the women's ability to recover from being labelled for their actions.

Syftet med följande studie var att undersöka yrkesverksammas upplevelser av möjliga riskfaktorer till mäns våld mot kvinnor i relation till den socio-ekologiska modellen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och fem yrkesverksamma från relevanta organisationer deltog. Teman som identifierades i studien jämfördes med de olika nivåerna från den socio-ekologiska modellen och med tidigare forskning på området. I studien kunde tre av de fyra nivåerna från den socio-ekologiska modellen återfinnas som självständiga teman och den fjärde nivån återfanns som en underliggande faktor i samtliga teman. Resultatet visade även att de yrkesverksamma upplever att det finns personlighetsdrag som karaktäriserar män som utövar våld mot kvinnor men att männen ändå skiljer sig från varandra. Mäns våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och miljöer vilket gör det svårt att identifiera vilka män som har denna typ av problematik. För att våldet ska minska krävs tidigt förebyggande arbete samt krafttag i hela samhället kring de rådande maskulinitetsnormerna. Vidare behövs mer forskning på hur de män som inte lagförs eller frivilligt söker behandling kan upptäckas samt motiveras till behandling för sin problematik. / The purpose of following study was to examine professional’s experiences of potential risk factors to men's violence against women in relation to the socio ecological model. A qualitative interview study was conducted and five professionals from different organizations participated. Themes identified in the study were compared with different levels from the socio-economic model and with previous research in the field. In the present study, three out of four levels from the socio-ecological model were found as independent themes and the fourth level was found as an underlying factor in all themes. The results also showed that the professionals found personality traits that characterize men who use violence against women, but that the men still differ from each other. Men's violence against women exists in all social classes and environments, which makes it difficult to identify which men that have this type of problem. For the violence to decrease, early preventive work and effort are required throughout society and the current masculinity standards. More research is needed about how men who are not prosecuted or voluntarily seeking treatment can be discovered and motivated to treat their problems.

Utbildning pekas ofta ut i såväl internationella som nationella styrdokument som centralt för att kunna skapa hållbar utveckling. Det saknas dock fortfarande en hel del kunskap om hur utbildning kan utformas och genomföras för att stärka handlingskompetens och miljömedvetenhet hos elever och studenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans årskurs f-5 uppfattar begreppet lärande för hållbar utveckling och hur de uttrycker att de förhåller sig till det i  sin egen undervisningspraktik samt om och på vilket sätt deras uppfattningar förändras under en kompetensutvecklingsinsats utformad som en studiecirkel som pågår under ett års tid. Studien är genomförd med blandad metod. Forskningsdesignen är en före-efter experimentell design med en kvalitativ uppföljning till den experimentella delen av datainsamlingen. En enkätundersökning genomfördes före och efter studiecirkelns genomförande och analyserades med SPSS icke-parametriskt Wilcoxon signed rank-test. De uppföljande intervjuerna analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att lärarna ändrade sina uppfattningar om vad lärande för hållbar utveckling kan vara till både innehåll och uttryck. Lärarna ger uttryck för ett större mod att utveckla sin undervisning att bli mer utmanande för elevernas tänkande och innehålla fler inslag av verkliga kontexter. Det går däremot inte att säga något om vad som faktiskt händer i deras undervisning och vad det som sker i undervisningen gör för elevernas förståelse, utveckling av nyckelkompetenser, motivation och engagemang för att arbeta för en hållbar framtid.