On the northeast coast of Gotland in Slite lies one of Heidelberg Materials' limestone quarries. Today, the factory has permission to extract limestone until 2027, and an application for extended quarrying operations for the next 30 years is in process. The new quarrying activity will involve removing a part of a catchment area. This catchment area supplies water to several Natura 2000 areas south of the quarry. With the removal of land, there will be water losses, and as a protective measure, the factory intends to infiltrate water back into surface and groundwater. The water to be used for this purpose is drainage water from the quarry. Due to nitrogen-based explosives, this water has higher nitrogen levels than the natural levels in the area. The purpose of this study was to investigate how nitrogen levels in the area are affected by the protective measure using INCA-N, a software for simulating nutrient transport in rivers. According to the model, the future infiltration will not affect the water balance as the volumes added are relatively small. However, the infiltration will affect nitrate levels in the area where it is infiltrated. Downstream along the river, nitrogen levels will not be affected by the infiltration. INCA-N is a surface water model, and the groundwater situation in the limestone bedrock of Gotland is complex. Therefore, this model comes with many uncertainties regarding the interaction between surface and groundwater at the site.

Vatten är grunden för allt liv på jorden och en livsviktig resurs för både människor, djur och växtlighet. Trots det tenderar människor att se vatten som en oändlig resurs och tar tillgången på rent dricksvatten för givet. I Sverige används både grundvatten samt ytvatten från vattendrag och sjöar till dricksvatten. Tillgången på sötvatten påverkas av förändringar i klimatet och under de senaste åren har somrarna i de södra delarna av Sverige varit ovanligt torra och varma samtidigt som det har fallit mindre nederbörd än vad som är normalt. Detta har tidvis medfört en osäkerhet kring tillgången på dricksvatten. Syftet med studien som gjordes var att kartlägga allmänhetens kunskap och medvetenhet kring yt-och grundvattenbrist i framförallt de östra delarna av Blekinge län och undersöka ifall denna uppfattning stämde överens med ansvariga offentliga verksamheters strategi och information kring vattenbrist. I studien genomfördes två intervjuer med ansvariga verksamheter för vattenförvaltning i Blekinge län samt en allmän enkätundersökning som metod för att kartlägga allmänhetens kunskap kring vattenbrist. Utifrån resultaten från enkätundersökningen kunde det konstateras att den allmänna medvetenheten kring vattenbrist i Blekinge län generellt sett var god och att utgångspunkten för att människor skulle vara beredda att förändra sina dagliga vanemönster såg relativt hoppfull ut. Däremot framgick det att majoriteten av de respondenter som svarade på enkätundersökningen skulle önska mer information från ansvariga offentliga verksamheter gällande vattenbrist och tydligare riktlinjer för hur man kan gå tillväga för att hushålla med dricksvatten. / Water is the basis of all life on Earth and a vital resource for humans, animals and plants. Despite this, the public tends to see water as an endless resource and many people often take the supply of drinking water for granted. The access of fresh water is affected by climate change and in the last couple of years, the summers in the southernmost parts of Sweden have been unusually dry and warm and meanwhile there has been less precipitation than usual. This has occasionally led to an uncertainty regarding access to drinking water. The purpose of the study was to estimate the awareness of the public regarding surface and groundwater scarcity, particularly in the eastern parts of Blekinge county, and to examine if this awareness overlapped with public authorities' strategies and information about water scarcity. The study consisted of two interviews with responsible water management authorities in Blekinge and a general survey as a means to clarify the public's knowledge about water scarcity. Based on the results of the survey it was determined that the general awareness of water scarcity in Blekinge is generally good. Furthermore, the outlook for changed behaviour among the public on daily habit basis look promising. However, the majority of the respondents in the survey would wish for more information from responsible public authorities regarding water scarcity and more distinct guidelines on how to save drinking water.

Att ha ständig tillgång till ett hälsosamt, rent och gärna gott dricksvatten tas idag ofta som självklart av många människor i Sverige. Sveriges sammanlagda nybildning av vatten innebär idag inga problem för dricksvattenförsörjningen om man bortser från ojämn fördelning av vattentillgångar samt lokala kvalitetsproblem. Många områden förses med dricksvatten från något av landets omkring 2000 vattenverk. En del får sitt vatten från enskilda brunnar, medan vissa har löst vattenfrågan tillsammans med andra i samfälligheter. Vissa samfälligheter som inte har någon egen vattentäkt kan ibland förses med vatten från ett allmänt distributionsnät. I Vaxholms kommun finns nära ett 30-tal samfälligheter som får sitt vatten från Görvälnverket i Järfälla kommun vilket ägs och drivs av kommunalförbundet Norrvatten AB. Behandlat dricksvatten distribueras vidare av Norrvatten AB. I Vaxholms kommun är Vaxholmsvatten AB/ Roslagsvatten AB VA-huvudman och förvaltar kommunens allmänna VA-anläggning. Roslagsvatten AB levererar vatten till vattenkonsumenter som är anslutna till det allmänna VA-nätet i Vaxholms kommun, men bolaget levererar även dricksvatten till nämnda samfälligheter. Vattenverket behandlar (renar) det så kallade råvattnet från vattentäkten (i detta fall Mälaren) för att åstadkomma ett kvalitetsmässigt bra dricksvatten sett ur såväl kemisk som ur mikrobiologisk synvinkel. Kan då dricksvattensamfälligheterna slå sig till ro med att de har ett dricksvatten av god kvalitet? SRMH bedriver kontroll och tillsyn av dricksvattensamfälligheterna och deras distributionsanläggningar. SRMH har gjort sina första pilotinspektioner hos samfälligheterna och uppmärksammat ett antal förmodade brister med vissa rutiner och installationer. I forskningsfältet kring distributionsanläggningar för dricksvatten studeras bland annat faktorer som påverkar mikrobiologisk förekomst och tillväxt i distributionsanläggningar. Mot bakgrund av utvalda delar ur detta forskningsfält har jag skapat ett analytiskt ramverk för att söka värdera mikrobiologiska risker i samfälligheternas distributionsanläggningar. Förutom detta görs några typer av mikrobiologiska analyser för att jämföra med uppskattad risk. Förutom protokoll från SRMH:s inspektioner av samfälligheterna görs små intervjuer av vattenkonsumenter och samfällighetsansvariga. För att se var eventuella kvalitetsproblem uppstår används sekundärdata från Norrvatten som beskriver kvalitet efter vattenverkets behandling och kvalitet vid ett vattentorn på ”halva vägen” samt vid en referenspunkt i Vaxholm. Relevant dricksvattenjuridik studeras också för att ta reda på vem som ansvarar för vad samt för att se vilka kvalitetskrav som är relevanta avseende samfälligheterna. Resultatet antyder försiktigt att riskerna men även vattentemperaturen samt den mikrobiologiska vattenkvaliteten (odlingsbara mikroorganismer) i undersökningen till viss del skiljer mellan olika typer av samfälligheter. För samfälligheter med året-runt-vatten verkar problemen vara mindre, medan för samfälligheter som endast har sommarvatten verkar det finnas fler risker. Det senare verkar även gälla för samfälligheter där fritidsbostäder ingår. Skillnader i antal långsamväxande mikroorganismer mellan olika samfällighetstyper är dock mer osäkra. Kvalitetsreglerna avseende mikrobiologi i samfällighetsnätet och i det allmänna nätet styrs av livsmedelsverkets föreskrifter och EU:s dricksvattendirektiv och alla parter måste försäkra sig om att kvalitetskraven uppfylls inom respektive distributionsnät. Återströmning av vatten från samfälligheter till den allmänna distributionsanläggningen verkar inte kunna regleras av lagen om allmänna vattentjänster och därmed ej heller av det lokala regelverket ABVA för Vaxholm. Enligt min tolkning av regelverket är respektive ägare av distributionsnäten ansvariga för om kvaliteten påverkas i det egna nätet när/om återströmning sker från mottagande part. I diskussionsdelen görs även jämförelser avseende temperatur och mikrobiologiska parametrar mellan de olika typerna av studerade samfälligheter och Norrvattens perifera kommuner för att se om det finns några skillnader. / Continuous access to healthy, clean and good-tasting drinking-water is perceived as obvious for many people in Sweden. The total regeneration of water is currently not a problem in Sweden if uneven distribution and local quality problems are not accounted for. Many regions are supplied with drinking water from one of Sweden’s around 2000 water treatment plants. Other water consumers get their water from private wells, while others get water access via community-owned distribution systems. Sometimes communities that do not have their own water supply can get water supply through a public distribution system. In the municipality of Vaxholm almost 30 small communities get their water from the water treatment plant (WTP) Görvälnverket, which is owned and operated by a municipal association called Norrvatten AB. Norrvatten AB redistributes the treated drinking water. In Vaxholm, Roslagsvatten AB is the legal principal of water and sewage. Roslagsvatten AB distributes water to water consumers in the municipality of Vaxholm. The WTP treats (purifies) the surface water from the water source (in this case Mälaren) in order to provide a good quality drinking water seen from both a chemical and microbiological point of view. Under these circumstances, could the water communities be complacent that they have a good quality drinking water? Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) is the local health protection agency responsible for control and enforcement of drinking water communities in Vaxholm. After having performed pilot inspections at the water communities, SRMH drew attention to some assumed risks and deficiencies with routines and water pipe installations. In the drinking water distribution systems research field, factors influencing microbiological presence and growth are investigated. In the view of selected portions from this research field, I have created an analytical framework to be able to evaluate some kind of microbiological risks in the communities’ water distribution systems. Besides this, some microbiological analyzes are made to compare with assessed risk. In addition to studied protocols from inspections of the communities, some minor interviews are made with water consumers and persons responsible for plumbing in the communities. To assess whether potential quality problems occur, secondary historical quality analysis data from Norrvatten AB is used. Quality data from directly after treatment at the WTP, from a water tower “halfway” to Vaxholm, and from a reference location in Vaxholm is used. Swedish and European Union legal framework of relevance regarding drinking water is studied to find out relevant legal quality requirements with regards to the communities. The result gently suggests that identified risks but also water temperature and investigated microbiological quality (culturable microorganisms; HPC counts, 22 °C, 3 days) in the study to some extent differ between different types of communities. For communities with full-year water supply, the problems seem to be less. On the contrary, for communities with supply only during summer, problems seem to be greater. Problems also seem to exist for communities where holiday residences exist. Differences in the number of slower growing microorganisms (HPC counts, 22 °C, 7 days) between community types is more uncertain. The microbiological quality of drinking water is regulated by Swedish national regulations and by European Union’s drinking water directive. All parties must ensure that quality standards are met in each distribution network. Backflow of water from communities’ distribution networks does not seem to be regulated by the Swedish law on public water services and thus neither by the local regulatory called “ABVA” for Vaxholm. According to my interpretation of the regulations, the respective owners of the distribution networks are responsible for if quality is adversely affected in its own network if backflow occurs from the receiving party. In the discussions chapter, temperature and HPC counts are compared between studied communities and Norrvatten’s peripheral municipalities to assess if differences exist.

EU:s ramdirektiv för vatten kom år 2000 och har som uppgift att förbättra vattenkvaliteten inom unionen. Direktivet är rättsligt bindande för medlemsstaterna och har målet att samtliga vattenförekomster i EU ska nå minst god status. I arbetet med vattenförvaltningen används begreppen statusklassificering, som är ett mått på rådande vattenkvalitet i vattenförekomsten, och miljökvalitetsnormer, som den vattenkvaliteten vattenförekomsten ska ha vid en viss tidpunkt. Statusklassificeringen består av ekologisk och kemisk status. Ekologisk status bedöms utifrån kvalitetsfaktorer (exempelvis växtplankton, näringsämnen), som bedöms av parametrar (exempelvis biovolym, total fosfor), och kemisk status utifrån EU bestämda gränsvärden för prioriterade ämnen. 2015 kom Weserdomen, som är ett förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkning av ramdirektivet för vatten, rörande medlemsstaternas skyldighet att inte lämna tillstånd till projekt som orsakar en försämring av status eller äventyrar miljökvalitetsnormen samt innebörden att en försämring av status föreligger då en kvalitetsfaktor ändras en statusklass. Weserdomen har förändrat rättsläget för miljökvalitetsnormerna och har i Sverige skapat stora osäkerheter vid tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB), med behov av att på sikt förändra lagstiftningen. Syftet med examensarbete är att studera hur Mark- och miljööverdomstolen hanterat Weserdomen vid prövning samt hur miljökvalitetsnormerna för ytvatten bör hanteras i MKB för projekt. För att undersöka detta genomfördes en litteraturstudie, en rättsfallsstudie av Mark- och miljööverdomstolens domar samt en studie av detaljnivån på redovisningen av miljökvalitetsnormerna i MKB för projekt. Litteraturstudien visar att Weserdomen innebär ett skärpt rättsläge för miljökvalitetsnormerna, att ekologisk status har fått samma rättsverkan som kemisk status samt att svensk lagstiftning behöver anpassas till det nya rättsläget. Rättsfallsstudien visade att miljökvalitetsnormerna fått en viktig roll i tillståndsprövning och att bedömning av påverkan ska göras utifrån kvalitetsfaktorer och har stor betydelse vid prövning. Utifrån studien över detaljnivån i MKB ställs större krav på redovisning av påverkan på kvalitetsfaktornivå. Dock finns utrymme att förbättra motiveringen av relevanta och icke-relevanta kvalitetsfaktorer. / The EU Water Framework Directive came in the year 2000 and its aim is to improve the water quality within the union. The directive is legally binding for all member states and sets out to achieve good status for Europe’s all water bodies. In the work of water management are the following two terms commonly used, the concept of status classification, a measure of the water quality in a water body, and Environmental Quality Standards (EQS), the time when a certain water quality should be reached. The status classification consists of ecological quality and chemical quality. Ecological quality is assessed based on quality factors (e.g. phytoplankton, nutrients), which are assessed based on parameters (e.g. biovolume, total phosphorus), and chemical quality is assessed from an EU-defined limit value. In 2015 came the Weser ruling, a preliminary ruling by the European Court of Justice regarding interpretations in the Water Framework Directive. The Court found that the member states are required to not give permission to a project that could cause a deterioration of status or jeopardize current environmental quality standard in a water body. Regarding the interpretation of when a “deterioration of status” occurs, the Court found that it occurs when a quality factor is lowered by one statues class. The Weser ruling has changed the legal situation around the environmental quality standards, which in Sweden has led to major uncertainties among authorizations and Environmental Impact Assessment (EIA). In Sweden, an adjustment of the law is considered needed. This master thesis main purpose is to study how the Land and Environment Court of Appeal has dealt with the Weser ruling in trial and how Environmental Quality Standards for surface water should be managed in EIA for projects. The thesis consists of a literature study, a study of cases in the Land and Environment Court of Appeal and a study of the presentation of Environmental Quality Standards in EIA in projects. The study shows that the Weser ruling leads to a stronger interpretation of the Environmental Quality Standards, gives the ecological statuses the same legal value as chemical statues and lead to a need for adaption of the Swedish legalization to the new legal position. The case study shows that Environmental Quality Standards plays an important role during trial and that the impact assessment should be done on at the level of quality factors and is of great importance for the trial. The study of presentation in EIA shows higher demands on impact assessment at the level of quality factors, but still has room for improved motivation of relevant and non-relevant quality factors.

Detta examensarbete består av en resiliensanalys av ett stadbyggnadsprojekt i området Ulleråker, straxsöder om Uppsalas stadskärna. Resiliensanalysen kan bidra med perspektiv till planeringen för att säkraUppsalas dricksvattenförsörjning då stadsbyggnadsprojektet, enligt programförslaget, är planerat attligga på känsliga delar av Uppsalas grundvattentäkt och därför riskerar att förorena grundvattnet.Området Ulleråker ligger inom zon för vattenskyddsområde. Resiliensanalysen har tidigare inte använts i stor utsträckning för planeringkontexten och metoden hardelvis kritiserats för brister i praktisk användbarhet. Examensarbetet ämnar därför till att fylla håletmellan teori och praktik och därför testa metoden på ett praktiskt planeringsfall (Ulleråker) och ommöjligt föreslå förbättringar för dess användbarhet. Dessutom ska examensarbetet bidra till denpraktiska fallstudien för Ulleråker där Sweco och Uppsala kommun får nya perspektiv kring vilkaaspekter som är relevant att inkludera i planeringen. Metoden följer Resilience Alliance praktikerns handbok ”Assessing Resilience in Social-EcologicalSystems: Workbook for Practitioners”, vilken används för att analysera systemet utifrån handbokensfem steg, inkluderat vägledande frågor. Det första steget fokuserade på att definiera systemgränser samtidentifiera huvudproblem. Det andra steget handlade om systemdynamik i form av den adaptiva cykelnoch önskvärda eller icke önskvärda systemlägen. Det tredje steget fokuserade på tvärvetenskapligasamverkansprocesser mellan andra system på högre och lägre nivåer. Det fjärde steget handlade omaktörssamverkan. Slutligen, i det femte steget, sammanfattades analysen och adaptiva lösningar försystemet diskuteras vilka kan användas för att bygga ett resilient system. Analysen avstadsbyggnadsprojektet Ulleråker gjordes utifrån tillgängligt underlag från planprocessen samtintervjuer av nyckelpersoner, och fokuserade på riskerna för grundvattentäkten och ytvattnet i Fyrisån. Slutsatserna från resiliensanalysen är att metoden är svår att använda i en komplex planeringkontextutifrån handbokens utformning och fokus på mindre komplexa system. Även om det finns vissabegränsningar i analysmetodens praktiska användbarhet finns det faktorer som kan bidra tillplaneringskontexten, t.ex. ett ökat systemtänkande (Ulleråker som system), risktänk kringtröskeleffekter (irreversibel förorening av grundvattentäkten) samt längre tidsperspektiv (framtidaosäkerheter). Modellen ball-in-the-basin med systemlägen är relevant för att förstå ett systems önskade,oönskade eller irreversibla förändring liksom den adaptiva cykeln för att systemet ständigt utvecklas.Dessutom är en viktig poäng med de tvärvetenskapliga interaktionerna att kunskapen från systemetsminne bör utnyttjas i större grad. Finns redan kunskapen inom kommunen bör det social-ekologiskasystemet mycket snabbare kunna återhämta sig och återgå till ett fungerande dricksvattensystem (högresystemnivå). Resiliensanalysen har också identifierat och diskuterat strategiska åtgärder, som skullekunna skapa ett mer resilient Ulleråker, bland annat i form av att öka samverkansprocesserna(governance) och att initiera förändring. Avslutningsvis är de viktigaste slutsatserna kopplade till de tre pelarna: Social-ekologiska system(systemtänk), komplexa adaptiva system (risker för tröskeleffekter och att utvecklingen inte alltså skerlinjärt och förutsägbar utan inkluderar stora osäkerheter) samt utveckling över skalor av tid och rum(långa tidsperspektiv, men också olika geografiska skalor). Eftersom det utifrån handbokens utformningkrävs kunskap kring resiliens från analysören och dessutom mycket tid och resurser som det sällan finnsgott om i planeringsprocessen bör dessa tre pelare, tillsammans med anpassningsbarhet,omställningsbarhet och specifik samt generell resiliens, implementeras i traditionell planering. / This master thesis contains of a resilience assessment of an urban development project in the area called Ulleråker, a bit south of the center of Uppsala city. The resilience assessment aims to give newperspectives for obtaining water security in Uppsala, since the program proposal affects sensitive areasof the groundwater aquifer of Uppsala and is posing risks of contaminating the ground water aquifer.The area of Ulleråker is highly sensitive and therefore secured by a water protection area. The resilience assessment has not earlier been used to a large extent in the urban planning context andthe method has earlier been criticized for lack of practical usefulness. The thesis aims to fill the gapbetween scientific studies of practical cases. The method is therefore used on a practical case (Ulleråker)and propose improvements connected to the usability. The thesis should also contribute to the case,Ulleråker, where Sweco and the municipality of Uppsala are given new perspectives of what should beimportant to consider in planning. The method is based on the Resilience Alliance’s workbook ”Assessing Resilience in Social-EcologicalSystems: Workbook for Practitioners”, which is used to analyze the system based in five steps, includingguiding questions. The first step of the workbook focused on defining the system and limiting the systemtogether with identifying main problems. The second step of the assessment focused on the systemdynamic exploring the adaptive cycle as well as desired and undesired system regimes. The third stagefocused on interactions between different hierarchical levels of time and scale. The fourth stage focusedon governance, and on how actors cooperate with decision-making. The last stage focused onsyntezeising the assessment findings and adaptive solutions for building resilience. The analysis ofUlleråker is based on already completed investigations and material from the planning process togetherwith interviews of main actors and is focused on risks connected to ground- and surface water. The conclusions are that the resilience assessment is hard to use in a planning context with theconformation of today. Even though there are difficulties, the assessment can contribute with factors asthe resilience thinking about social-ecological systems (Ulleråker as a system with social and ecologicalsystems interacting), risks of thresholds (contaminating the groundwater) and the longer timeperspective (future uncertainties), to the planning context. The model ball-in-the-basin with systemregimes are relevant to understand the systems desirable, undesirable or irreversible development andthe adaptive cycle for the constant development (adaptation and transformation) of the system. Anotherimportant aspect with the cross-scale interactions (between levels) are to a higher extent use the memoryof the system. If the knowledge already exists in the municipality, the social-ecological system wouldbe able to reorganize faster and return to a functional drinking water system (on higher level). Theresilience assessment has also identified strategic actions that possibly could create a more resilientUlleråker, by for example increase the governance and initiating change. In conclusion, the most important aspects of the assessment to bring in to the planning process are thethree aspects: Social-ecological system (resilience thinking), complex adaptive system (risks connectedto thresholds and non-linear development including uncertainties) and cross-scale interactionsdevelopment (long time perspectives and geographical scales). The conformation of the workbookrequires great knowledge about resilience from the assessor, and there are seldom enough time andresources available in the conventional process. The three aspects together with adaptability,transformability and specified and general resilience should be implemented in conventional planning.

Surface water hydrology is a deeply studied subject, yet there are barely any studies concerning surface water connectivity, neither micro- nor macro scale. With the explosive development of GIS over the past decade, tools for measuring and analysing rivers and lakes are inumerable. Light detection and ranging (LiDAR) has also seen tremendous improvements over the years. This study uses high resolution digital elevation models and georeferenced aereal photographs to carry out a detailed GIS-analysis of river-lake connectivity in three catchments in Västerbotten, Sweden: Bjurbäcken, Hjuksån and Gargån. Hjuksån is located beneath the highest coast line (HCL) wheras the other catchments are located above this line. A second pupose of the study is also to test if lake size varies above and below HCL. Lakes were digitized at 1:2000 scale and the rivers were digitized and categorized in Strahler stream order using tools in ArcGIS Pro. The data from the study was compared to data from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), as well as data from international studies. The results show a surface water connection of 71,4% for Bjurbäcken, 62% for Hjuksån and 73,1% for Gargån. Comparing this data to data from SMHI results in a lowering of the surface water connection by 20 percentage points för Bjurbäcken, 30,3 for Hjuksån and 8,2 for Gargån. Lake size was tested between the catchments using an ANOVA, yielding a significant difference between Hjuksån and Bjurbäcken as well as Hjuksån and Gargån, backing up the hypothesis that HCL affects lake size.

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved. This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management. The information is digitized and made available to all affected departments in the municipality via the internal GIS. Through literature review this thesis highlights even the legal provisions for the supervision and its importance to the environmental quality standards and also consider the importance of the expected climate change for the stormwater pollution. The work emphasizes the importance of increased information flow and communication between the different actors that are significant for surface water management and environmental quality standards for water. For being able to look at the examination area from an international perspective the essay does a simpler comparison of the municipal supervision of stormwater management between Sweden and the state of Schleswig Holstein in Germany. / EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser och ska säkra en god vattenkvalitet i Europas vattenförekomster. Utsläpp av förorenat dagvatten till recipienterna kan vara ett hot för deras ekologiska och kemiska status. Kommunerna har tillsynsansvar för miljökvalitetsnormerna (MKN) och därför behov att få kunskap om nuvarande dagvattenhantering, förväntad föroreningsgrad av utsläppen och eventuella lämpliga reningsåtgärder för att säkerställa att målet med en god vattenkvalitet uppnås. Arbetets syfte är att hjälpa till att skaffa denna kunskap i exempelfallet Vallentuna tätort och förbereda framtida tillsyn så att det kan göras en bedömning av hur pass mycket utsläppet av förorenat dagvatten till den lokala recipienten är ett hot för dess status. Med hjälp av kartor, flygbilder, platsobservationer och enskilda samtal kartläggs områden där man kan förvänta sig uppkomsten av måttligt till starkt förorenat dagvatten. Föroreningsgraden vid utsläppspunkterna bestäms utifrån markanvändning uppströms och använder schablonvärden enligt handläggarstödet "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). Undersökningen pekar ut 100 områden som har behov av tillsyn rörande deras dagvattenhantering. Informationen digitaliseras och görs tillgänglig för alla berörda enheter i kommunen via det interna GIS-systemet. Genom granskning av litteraturen belyses bl.a. även de rättsliga bestämmelserna för tillsynen och dess betydelse för miljökvalitetsnormerna samt att det tas hänsyn till förväntad klimatförändring. Arbetet betonar vikten av ett ökat informationsflöde och kommunikation mellan de olika aktörerna som har betydelse för dagvattenhanteringen och miljökvalitetsnormerna för vatten. För att se på uppsatsens undersökningsområde ur ett internationellt perspektiv görs även en enklare jämförelse av tillsynen för dagvattenhanteringen mellan Sverige och förbundslandet Schleswig Holstein i Tyskland.