[pt] Os estudos de modelos de previsão de falência tiveram seu início há quase 90 anos, sempre com o intuito de ser uma ferramenta de gestão útil para analistas e gestores das empresas. Embora as primeiras pesquisas sejam antigas, o assunto continua atual. Diversos setores da economia passaram, ou passam, por crises ao longo do tempo e não foi diferente para a indústria de aviação. Nesse contexto, o presente trabalho usou dados históricos de indicadores financeiros das empresas aéreas americanas de um período de três décadas para elaborar quatro modelos de previsão de falência e comparar suas performances preditivas com o Modelo Z-Score. Todas as elaborações foram calibragens do Modelo Z-Score, usando técnicas de simulação e estatística. Duas usaram Análise Discriminante Múltipla (MDA) e duas utilizaram Bootstrap junto com MDA. Um par de cada método utilizou as variáveis originais do Modelo Z-Score e o outro par apresentou sugestão de novo conjunto de variáveis. Os resultados mostraram que o modelo de previsão mais preciso, com 75,0 porcento de acerto na amostra In-Sample e 79,2 porcento na Out-of-Sample, utilizou o conjunto original de variáveis e as técnicas Bootstrap e MDA. / [en] Studies of bankruptcy prediction models started almost 90 years ago, with the intention of being a useful management tool for analysts and managers. Although the first researches are ancient, the subject remains current. Several sectors of the economy have experienced, or are experiencing, crises over time and the aviation industry is no exception. In this context, the present work used historical data of financial indicators of American airlines over a period of three decades to develop four models of bankruptcy forecast and compared their predictive performances with the Z-Score Model. All proposed models were calibrations of the Z-Score model, using simulation and statistical techniques. Two models were generated using Discriminant Analyzes Multiple (MDA) and two using Bootstrap along with MDA. A pair of each method used the original variables of the model s Z-Score and the other pair presented a novel set of variables. Results showed that the most accurate forecasting model, with 75.0 percent accuracy in-sample and 79.2 percent out-of-sample, used the original variables of the model s Z-Score and the Bootstrap e MDA techniques.

The diploma thesis deals with the creation of transaction and tax model for an international yachting competition organized in Croatia. As different nations have different regulations and taxes on monetary transactions, this thesis aims to streamline this process. In thesis are defined and classified all taxable transactions made by various entities involved, with respect to the regulations of each state involved, as well as international regulations. After identifying the specifics of each transaction, transaction and tax model adhering to all relevant regulations is created. The thesis also contains a draft of the economic and contractual setting of the competition.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka generation Z:s uppfattning om trovärdig grön marknadsföring från kläd- och modeföretag, vilka faktorer som påverkar den samt hur marknadsföringen kan utformas för att öka trovärdigheten. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Populationen för studien är generation Z, vilket innefattar individer födda mellan år 1995 och år 2010. Vi såg potentiella svårigheter att kunna samla in meningsfull kvalitativ data från alla årskullar inom generationen. Utifrån detta resulterade en avgränsning av urvalet till den grupp inom generation Z med individer födda mellan år 1995 och år 2000. Vidare utfördes sju intervjuer som gav oss nödvändig data för analys. Genom tematisk kodning fann vi gemensamma teman och underkategorier i uttalanden från respondenterna Resultaten från studien visar att respondenterna anser att de finns en brist på kunskap kring hållbart mode, men också en avsaknad av grön marknadsföring kring det. Modeföretag borde kommunicera information som ökar kunskapen om miljömässig hållbarhet hos konsumenterna för att således skapa trovärdighet, där transparens visade sig vara ett viktigt verktyg. Att inkludera fakta, statistik, tredjepartscertifiering i form av miljömärkning och förklara tillverkningsprocesser påverkar den uppfattade trovärdigheten av modemarknadsföringen. Då transparens är frånvarande misstänker generation Z, likt våra respondenter, gröntvättning. Den gröna marknadsföringen borde innehålla förklarande koncisa texter i kombination med video eller bilder. Produkten borde även ha en central roll i marknadsföringen för att visa konsumenten vad hen betalar för. Att förklara varför produkten är miljövänligt istället för att endast påstå det ökar trovärdigheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate generation Z’s perception of crediblegreen marketing from the fashion industry, as well as understand which factors affect thecredibility of what is communicated. Furthermore, we look at how the green marketing couldbe designed in order to be perceived as credible as possible by generation Z.The data was collected through semi-structured interviews. Our population was generation Z,which constitutes an age span from 1995 to 2010 according to the literature, but to obtainmeaningful data we chose to make a delimitation to individuals born between 1995 and 2000.This resulted in seven interviews that gave us the necessary data which was then transcribedand analyzed. Through thematic coding, common themes and patterns were identified fromthe respondents.The result of the study shows that our respondents consider that there is a lack of bothknowledge about sustainable fashion and exposure to green marketing. Fashion companiesshould communicate information that leads to increased consumer knowledge ofenvironmental sustainability in order to create credibility. Another important factor toincrease their credibility is for fashion companies to be transparent in their green marketing.To include facts, numbers, third party certification (environmental labeling) and theexplanation of processes positively affects the perceived credibility. In the absence oftransparency generation Z, including our respondents, suspect greenwashing. The greenmarketing should contain short texts with explanatory and easily understandable concepts incombination with films or pictures. The product should have a central role in marketing inorder for the consumer to see what they pay for. Explaining why the products areenvironmentally sustainable, rather than simply stating that they are, increases the credibilityof the green fashion marketing.

Titel: Electronic Word of Mouth’s påverkan på Generation Z - En studie om hur trovärdighet, kvalitet och kvantitet av information påverkar köpintentionen av träningskläder. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Haglund Bratt & Fredrik SondellHandledare: Katarina Arbin Datum: 2022 – Januari Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om Electronic Word of Mouth’s(eWOM:s) påverkan på Generation Z:s köpintention. Mer specifikt att undersöka hur trovärdighets-, kvalitets-, och kvantitetsfaktorer inom Electronic Word of Mouthpåverkar köpintentionen vid köp av träningskläder. Metod: Denna studie tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsansats med ett deduktivt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde i form av en enkätundersökning som besvarades av personer födda mellan år 1995–2009. Resultat och slutsats: Det finns ett positivt samband mellan variablerna trovärdighet, kvalitet och kvantitet samt Generation Z:s köpintention. Detta visar på att Electronic Word of Mouth (eWOM) har en betydelse för Generation Z när det ska fatta ett köpbeslut. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar med ny kunskap om eWOM:s påverkan på Generation Z:s köpintention genom att studien visar att faktorerna trovärdighet, kvalitet och kvantitet har en inverkan på de kommentarer som läses och delas på sociala medier. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat är några förslag till framtida forskning att undersöka andra generationer, göra en jämförelse mellan generationer eller att genomföra en kvalitativ studie och undersöka vad en målgrupp anser att trovärdiga kommentarer innebär. Nyckelord: Marknadsföring, Generation Z, Electronic Word of Mouth (eWOM), Trovärdighet, Kvalitet, Kvantitet, Köpintention. / Title: Electronic Word of Mouth's impact on Generation Z – A study of how credibility, quality and quantity of information influence the purchase intention of fitness apparel. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor's Degree in BusinessAdministration Authors: Matilda Haglund Bratt & Fredrik SondellSupervisor: Katarina Arbin Date: 2022 – January Aim: The aim of the study is to contribute to knowledge about the impact of Electronic Word of Mouth (eWOM) on Generation Z's purchase intention. More specifically, to investigate how credibility, quality, and quantity factors in Electronic Word of Mouth influence purchase intention when purchasing fitness apparel. Method: This study is based on a quantitative research approach with a deductive approach. Data collection was done through a questionnaire survey completed by individuals born between 1995-2009. Result and Conclusions: There is a positive relationship between the variable’scredibility, quality and quantity and the purchase intention of Generation Z. This indicates that Electronic Word of Mouth (eWOM) has an impact on Generation Z when making a purchase decision. Contribution of the thesis: This study contributes with new knowledge on theinfluence of eWOM on Generation Z's purchase intention by showing that the factors credibility, quality and quantity have an impact on the comments that are read and shared on social media. Suggestions for future research: Based on the results of the study, some suggestions for future research are to investigate other generations, do a comparison between generations or do a qualitative study and investigate what a target audience considers credible comments means to them. Key words: Marketing, Generation Z, Electronic Word of Mouth (eWOM), Credibility, Quality, Quantity, Purchase intention.

Title: Generation Z and sports brands Objectives: Main goal of the diploma thesis is to find out brand importance in decision-making process of generation Z living in capital city of Prague using group interviews. Methods: The qualitative method was used in the diploma via group interviews. Scenario of the group interviews was based on literature search. Audio record was taken during the interview which was used with notes to analyzing the data. Summary protocol method was used to rewrite data from audio record. Results: For generation Z living in the capital city of Prague, the brand plays its role in the buying decision-making process in all its phases in the purchase of sporting goods. Generation Z living in capital city of Prague got good relationship with sporting brands. They are willing to pay more money for branded goods and they are loyal to brands. Keywords: generation Z, brand, sports brand, consumer, consumer behavior, buyer decision process

This diploma thesis deals with the data mining and the creation of data mining unit for data mining system, which is beeing developed at FIT. This is a client application consisting of a kernel and its graphical user interface and independent mining modules. The application uses support of Oracle Data Mining. The data mining system is implemented in Java language and its graphical user interface is built on NetBeans platform. The content of this work will be the introduction into the issue of knowledge discovery and then the presentation of the chosen Bayesian classification method, for which there will subsequently be implemented the stand-alone data mining module. Furthermore, the implementation of this module will be described.

Syftet med denna studie är att utveckla en djupare förståelse för inställningen till reklambilder hos svenska kvinnor i generation Z. Vi kommer undersöka vad de anser är viktigt att inkludera och hur de vill bli representerade när det gäller modeller som bär kläder på reklambilder på bildplattformen Instagram. Det empiriska materialet består av tolv djupgående semistrukturerade intervjuer med kvinnor födda mellan åren 1997-2000. Som underlag i intervjuerna använder studien visuella moodboards (fotokollage) med reklambilder från sex olika varumärken. Syftet med moodboards var att möjliggöra bättre diskussionsunderlag och sedan kunna analysera varför respondenterna rangordnade respektive moodboard på plats 1, 3 och 6. Resultatet visade att respondenterna främst ville representeras genom igenkänningsfaktorer såsom kroppsform, etnicitet och personlig stil. De ville även representeras som självsäkra och med bred mångfald, för att spegla hur samhället faktiskt ser ut. Respondenterna ansåg att mångfald var viktigt där de ville att reklambilder på Instagram skulle inkludera flera olika attribut. De viktigaste attributen var först och främst olika kroppstyper och etniciteter, för att öka igenkänningsfaktorn. Utöver kroppstyp och etnicitet ansåg de även att det var viktigt att inkludera flera grupper som ansågs underrepresenterade, såsom äldre, människor med funktionsvariation och transpersoner. Ytterligare attribut som ett fåtal respondenter påpekade att de ville inkludera i reklambilder var aknebenägen hud och glasögon, för att höja igenkänningsfaktorn. Avslutningvis vill respondenterna att reklambilder på Instagram ska framhäva och inkludera attribut som människor vanligtvis vill dölja och därför gå åt det mer naturliga hållet. Detta ansågs som rätt i tiden och dit samhället förhoppningsvis är på väg. / The purpose of this study is to develop a deeper understanding of the attitude towards advertising images among Swedish women in generation Z. We will investigate what they consider important to include and how they want to be represented in terms of models who wear clothes in advertising images on the social media platform Instagram. The empirical material consists of twelve in-depth semi-structured interviews with women born between 1997 to 2000. As a basis for the interviews, the study uses visual moodboards (photo collage) with advertising images from six different brands. The purpose of the moodboards was to enable better discussion material and then be able to analyze why the respondents chose the respective moodboard in place 1, 3 and 6. The results show that the respondents mainly wanted to be represented through recognition factors such as body shapes, ethnicity and personal style. They also wanted to be represented as self confident and with a wide diversity, to reflect what society actually looks like. Respondents believed that diversity was important and wanted advertising images on Instagram to include several different attributes. The most important attributes were first and foremost different body types and ethnicities, to increase the recognition factor. In addition to body type and ethnicity, they also felt that it was important to include several different groups that were considered underrepresented, such as the elderly, people with disabilities and trans people. Additional attributes that a few respondents indicated they wanted to include in advertising images were acne-prone skin and glasses, due to increasing the recognition factor. Lastely, the respondents wanted advertising images on Instagram to show and include attributes that people usually want to hide and therefore go in the more natural direction. This was considered the right time and where society is hopefully heading.

Denna studie undersöker Instagrams roll i klimatfrågan och hur dess funktioner fungerar för att sprida information om klimatkrisen bland generation Z. Studien fokuserar på detta begränsade ämnesområde eftersom det är en av vår tids viktigaste frågor. Rapporten undersöker hur unga människor upplever, tar emot och interagerar med klimatrelaterat innehåll på Instagram. Det har även undersökts hur interaktion med innehållet påverkar möjligheten att åstadkomma förändring utanför plattformen. Studien utfördes genom att ta del av tidigare forskning samt utföra en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Vår slutsats är att även om det finns utmaningar med att använda Instagram som en plattform för klimataktivism, finns det också stora möjligheter. Genom att presentera klimatrelaterat innehåll på ett tillgängligt och relaterbart sätt kan Instagram spela en ännu viktigare roll i att öka medvetenheten om klimatkrisen och främja större kollektiv handling. För att uppmuntra engagemang bland generation Z föreslår studien även att Instagram fortsätter utveckla sina funktioner för att göra det lättare för användare att hitta och dela klimatrelaterat innehåll, samt förbättra hanteringen av källor och information. / This study examines Instagram's role in the climate crisis and how its features work to spread information about the climate crisis among generation Z. The study focuses on this limited area because it is one of the most important issues of our time. The report investigates how young people experience, receive, and interact with climate-related content on Instagram. It has also been examined how interaction with the content affects the ability to achieve real change. The study was conducted by reviewing previous research and conducting a quantitative survey study and a qualitative focus group interview. Our conclusion is that although there are challenges in using Instagram as a platform for climate activism, there are also great opportunities. By presenting climate-related content in an accessible and relatable way, Instagram can play an important role in raising awareness about the climate crisis and promoting collective action. To encourage engagement among generation Z, the study also suggests that Instagram continues to develop its features to make it easier for users to discover and share climate-related content, as well as improve source and information management.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.