Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med olika kulturell bakgrund. Metoden som användes var en litteraturstudie. Analysen av insamlade data skedde enligt Evans metod. Resultatet mynnade ut i tre övergripande teman; Känslor av otillräcklighet relaterade till kultur och religion, Strävan efter att kunna kommunicera samt Vilja och möjlighet till kunskapsutveckling. I vårdandet av patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskor att kultur och religion hade stor inverkan. Språkliga barriärer sågs som det största hindret i att vårda på ett kulturellt kompetent sätt. Sjuksköterskor uttryckte en vilja och ett behov till kunskapsutveckling i transkulturellt vårdande. Slutsatsen var att bristen på transkulturell kunskap påverkade kvaliteten på vården av patienter från olika kulturer. / Today’s multicultural society demands an increased knowledge and understanding of different cultures. Research shows that nurses experience difficulties in relating to patients due to linguistic and cultural differences. A lack of cultural competence leads to conflicts, caused by misunderstandings and misinterpretations. Nurses utter a wish of developing knowledge in transcultural caring. Without this knowledge it’s difficult for nurses to develop a caring relationship with the patient, which in the long run can lead to patients lacking confidence in the healthcare services. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients from different cultural backgrounds. The method used was a literature review. Evans’ method was used to analyze the collected data. Finally the result emerged into three major themes; Feelings of insufficiency related to culture and religion, A strive for the ability to communicate and A will and opportunity for developing knowledge. In caring for patients from other cultures nurses experienced that culture and religion had great influence. Language barriers were seen as the major obstacle for cultural competent caring. Nurses expressed a desire and a need for developing knowledge in transcultural caring. The conclusion was that a lack of transcultural knowledge influenced the quality of the care provided for patients from different cultures.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten. Metoden som användes var litteraturstudie. Sex teman framträdde från de vetenskapliga artiklarna i dataanalysen: bristande kommunikation, bristande utbildning, sjuksköterskans känslor, inte sjuksköterskans ansvarsområde, samhällssyn och kulturella faktorer och avdelningsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig generad när han/hon ska diskutera sexualitet med patienten och tycker att patienten ska ta initiativ till diskussionen. Även sjuksköterskans egna känslor påverkar diskussionen om sexualitet. Sjuksköterskan behöver utbildning och träning i att diskutera sexualitet med patienten. Sjuksköterskor vill ha en plats där de kan sitta ostört med patienten och diskutera sexualitet. / Studies have shown that patients can have physical and mental sexual problems, which can be pain and discomfort with the penetration, leak of urine, vaginal lubrication, loss of orgasm and problems with the erection. Societies view of sexuality influence both the patients and the nurse’s view of sexuality which gives difficulties in discussing sexuality. To facilitate the communication of sexuality between the nurses and the patients the PLISSIT-model can be used. The aim of this study was to identify what is preventing the nurse to discuss the sexuality with the patient. The method of this study was a literature review. Six themes was located from the articles, deficient communication, deficient education, nurses’ feelings, not the nurses’ responsibility, social outlook and cultural factors and the nursing ward environment. The findings were that the nurse feeling embarrassed when he/she discusses sexual problems with the patient and thinks it is the patient who should ask about the sexual problems. The nurses own feelings affect the discussion about sexuality. The nurses need more education and practice to discuss sexuality with the patients. The nurses wish to have a place where they can discuss sexuality with the patient.

Ett barn kan uppleva en operation som skrämmande, inte bara på grund av den miljö de möter utan även inför separationen från sina föräldrar. Föräldrars oro inför sitt barns operation är viktig att beakta då den kan vara relaterad till barnets oro. Syftet med studien var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga tidigare forskning om föräldrars delaktighet i barnets perioperativa vård. Metoden var en systematisk litteraturöversikt och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom tre teman: Närvaro, Information och Andra hjälpmedel. Resultatet visade att föräldrar önskade närvara i samband med barnets operation samt att deras närvaro bidrog till att barnets upplevelse blev positiv. Oroliga föräldrar beskrevs som att inte vara till hjälp för barnet. Information till föräldrar och barn skapade delaktighet och resulterade i minskad oro. Det fanns ett samband mellan hur tillfredsställande information föräldrar ansåg sig fått och hur positiva de var med barnets vård. När föräldrarna fick berätta för operations- och anestesipersonalen hur barnet skulle kunna uppleva situationen, underlättade det för planeringen av vården. Det sammanfattade resultatet visade att föräldrars delaktighet var viktig för att barnets oro ska minska i samband med operationen.

This research attempt, as its title witnesses, aims to build interdisciplinary approaches and to bridge gaps within management. Management and more specific, management of industrial organizations is a scientific discipline that consists of many different fields of interest. In industrial organizations, different parties of people, such as managers, engineers and workers are asked to communicate and collaborate towards common organizational targets and goals. This is were this research finds fertile ground, and tries to bridge the gaps between the quality management philosophy and corporate culture and the evolving, value adding functions and processes of logistics. In particular, the gaps between quality management and logistics were bridged by a demonstration of the applicability of quality management practices –tools and methodologies- in a logistics context. This was conducted by an extensive exploratory research by means literature analysis of both management disciplines. The present situation, put in academic literature, was investigated and thoughtful reflections and suggestions for further use of quality management practices within logistics were provided. All the quality management tools and methodologies examined were found, with one or another way, to be employed in logistics processes. Numerous examples demonstrating the universality of quality management concepts and techniques were identified. When it comes to the specific management area of logistics, eight quality management practices were found particularly useful, with three of them, namely Service Quality, SPC and Benchmarking to be well known, and to some extent, mature within logistics. However, empirical research, of qualitative and quantitative nature, is needed to confirm the trends recognized here. The suggestions and reflections provided throughout this work indicate actions to be taken by logistics managers, in order to apply well known and widely accepted, cost saving and quality improvement, practices to their operations. In addition, these suggestions and their potential, constitute a challenging field for further research were new, applicable to logistics, quality management tools and methodologies can be found and ones that already exist can be enhanced. The originality of this work can be found in that it thesis tries to bring conceptually closer two management areas that although have many values in common are not perceived as working on the same track, towards the same goals. This research adds value in the way that illustrates, in an extensive and formal way, that there should be no barriers within management.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. Resultat: De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. Slutsats: Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad. / Background: Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients. This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. Problem: Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation. Aim: To describe how patients experience healthcare in Isolation. Method: Systematic literature review of qualitative studies. Result: The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment. Conclusion: That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.

En av de vanligaste biverkningarna som patienter med cancer får är cancerrelaterad fatigue (CRF). Symtomen på CRF kan vara trötthet, oro och utanförskap. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplevde CRF. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa artiklar och för att hitta dessa artiklar användes databaserna Cinahl och PubMed. Studierna analyserades utifrån en femstegsmodell som resulterade i fyra huvudkategorier: Att känna sig helt utmattad, Att uppleva en inre kamp, Att inte känna igen sig själv och Att förlora sin plats i livet. Många av patienterna i studierna beskrev en känsla av kroppslig utmattning, minskad fysisk förmåga samt daglig trötthet, vilket ledde till att de inte hade någon energi kvar. Det blev viktigt att lära sig uppfatta och tolka kroppens signaler och passa på att göra saker de stunder som patienterna hade energi. När de inte orkade utföra dagliga aktiviteter bidrog det till utanförskap och att de blev beroende av andra. Patienterna upplevde också en inre stress och oro. Slutsatserna är att CRF är det mest nedslående symtomet vid cancer och för med sig konsekvenser för hela livet. Det behövs mer utbildning inom vården för att kunna tillgodose patienternas behov. / One of the most common side effects that cancer patients experience is cancer-related fatigue (CRF). The symptoms of CRF may be tierdness, anxiety and alienation. The aim of the literature review was to illustrate how patients experienced CRF. The literature review is based on ten qualitative articles and to found these articles the databases Cinahl and PubMed were used. Studies were analyzed by a five-stage model that resulted in four main categories: To feel completely exhausted, To experience an inner struggle, To not recognize yourself and To lose your place in life. Many of the patients in the studies described a feeling of physical exhaustion, reduced physical ability and daily tierdness which led to that they had no energy left. It was important to learn how to perceive and interpret the body's signals and take the opportunity to do things the moments that patients had energy. When they could not manage to perform daily activities it contributed to alienation and they became dependent on others. Patients also experienced an internal stress and anxiety. The conclusions are that CRF is the most depressing symptom of cancer and cause consequences for life. More education is needed in health care to meet patients' needs.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Patienterna upplevde bland annat svårigheter med att utöva fysisk aktivitet och ville ha mer stöd från sjukvårdspersonal. Patienterna upplevde att lukt och vätska från såren försvårade umgänge med andra och orsakade skamkänsla och oro. Smärta var ett stort problem och en ständig påminnelse om bensåren. Relationen till sjuksköterskan och upplevelsen av omvårdnaden kändes ibland otillräcklig och patienten önskade större förståelse. Diskussion: I mötet med en patient som lider av en kronisk sjukdom är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienten hanterar sin diagnos. Mer information och stöd från sjuksköterskan kan göra skillnad i patienternas copingstrategier. Slutsats: Resultatet visar tydligt att patienter med venösa bensår upplever stort lidande och att det som patienterna upplever vara jobbigast med bensåren är smärtan och de förändringar som de måste genomgå på grund av sjukdomen. Effektivisering av vården kan minska risken för nedstämdhet, öka chanserna för bättre följsamhet samt öka livskvaliteten. / Background: Chronic leg ulcers are defined as ulcers located on the lower legs and/or the feet and heal very slowly. In Sweden approximately 50 000 people suffer from leg ulcers and it is mainly elderly people who suffers. Most common cause of ulcers is circulatory disorders like arterial and venous insufficiency disorder. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with a leg ulcer. Method: Search and compilation of previous research. Results: Patients experienced particular difficulties in physical activity and wanted more support from health professionals. Patients experienced that the smell and exudate from the wounds complicated relations with others and caused a feeling of shame and anxiety. Pain was a major problem and a constant reminder of the leg ulcers. The relationship with the nurses and their knowledge felt sometimes inadequate and the patient desired a greater understanding. Discussion: In the meeting with a patient suffering from a chronic illness, it is important that nurses understand how patients manage their diagnosis. More information and support from the nurse can make a difference in how patients cope with their illness. Conclusion: The results clearly show that patients with venous leg ulcers experience great suffering and that what patients perceive to be hardest with having leg ulcers is the pain and the changes they must undergo because of the disease. Efficiency care can reduce the risk of depression, increase the chances of better compliance and increase quality of life.

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale. Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan tidig och sen mobilisering vad gäller effekten på muskelstyrka, rörelseomfång och återgång till tidigare aktivitetsnivå. Vidare var kvaliteten på de granskade artiklarna genomgående låg (PEDro scale ≤ 5). Konklusion: Ytterligare forskning krävs för att fastställa vilken postoperativ behandling som ger bäst effekt. / Objective: Summarize and examine studies regarding postoperative treatment following rupture of the patellar ligament. Further the aim was to evaluate the effect of the postoperative treatment and the quality of the studies. Method: As design, a descriptive review was chosen, keywords: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. From a total of 1240 items, 13 relevant articles published 1999-2013 were selected after search in the databases PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus and AMED. The articles were quality-graded according to PEDro scale. Results: Two postoperative treatments were described, early and delayed mobilization. There was no significant difference between them regarding the effect on muscle strength, range of motion and return to preinjury level of activity. The quality-graded articles had overall low quality (PEDro scale ≤ 5). Conclusion: Further researches are required to determine which postoperative treatment has the best effect.

Bakgrund: Missfall är en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen är individuell och kan innebära ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige är det vanligt att kvinnor som fått missfall blir inlagda på en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd från sjuksköterskan vid missfall. Metod: En litteraturstudie innehållande tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar gjordes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo, därefter kvalitetsgranskades och analyserades de. Resultat: Ur analysen framkom det att kvinnor som vårdats för missfall hade behov av både emotionellt och kognitivt stöd. Några kvinnor fick behovet av stöd tillgodosett, andra var missnöjda med stödet. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att kvinnan känner sig sedd och förstådd i sin situation och vara medveten om att kvinnor upplever missfallet på olika sätt Därför kan stödet som kvinnorna behöver och efterfrågar vara olika. Sjuksköterskan bör bemöta med empati, detta för att kvinnan ska känna sig optimalt stöttad och återhämta sig bättre. / Background: Miscarriage is a common complication of pregnancy. The experience is individual and may imply a need for support. There are different types of support, emotional and cognitive support. In Sweden it is common that women who have had a miscarriage are admitted to a gynaecological ward which means that the nurse meets these women. Aim: The aim was to describe women's need of support from the nurse at miscarriage. Method: A literature review was made and was based on ten qualitative and quantitative original scientific articles. Articles were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsychInfo. The articles were reviewed for quality and analyzed. Results: From the analysis it was found that women who received treatment for miscarriage had need of both emotional and cognitive support. Some women were satisfied with the support that was given to them others were dissatisfied with the support. Conclusion: Nurses should ensure that women feel seen and understood in their situation, and be aware that women experience miscarriage differently. Therefore, the support that women need and demand may vary. The nurse should respond with empathy, in order that the woman will feel optimally supported and recover better.

No description available.