101 |
Språkattityder och motivation hos andraspråkselever med arabiska som förstaspråk : En kvalitativ studie om gymnasieelevers tankar och erfarenheterAndersson, Amanda, Sulaka, Raian January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att genom intervjuer i en kvalitativ undersökningundersöka språkattityder och språklig identifikation i relation till första- och andraspråk hosåtta gymnasieelever med arabiska som L1 och svenska som L2. Studien syftar även till attundersöka deras motivation till att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan samt att se omdet går att finna kopplingar mellan attityder, identifikation och motivation med elevernas valom att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan. Vid analysen av materialet har vi använt ossav dels en tematisk analys för att studera attityder och identifikation, dels två teoretiskaramverk. De teoretiska ramverk som applicerats är teorin om integrativ och instrumentellmotivation samt Self Determination Theory (SDT), vilka användes för att analysera elevernasmotivation. Resultatet visar att alla informanter har positiva attityder till sitt modersmål ochatt de identifierar sig med det. Det går att se en viss koppling mellan motivationstyp och valetom modersmålsundervisning i skolan. Slutsatserna indikerar dock att kompletterandekvantitativ forskning behövs för att kunna fastställa ett sådant samband.
|
102 |
Attityder till modersmålsundervisning bland barn med utländsk bakgrundZhou Nordling, Li January 2010 (has links)
Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen?Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228).Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll.
|
103 |
Att undervisa romska eleverFischer, Anna January 2011 (has links)
Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls.
|
104 |
"We shall copy, copy and write" - conceptions of the mother tongue subject in the early years of primary school in a Peruvian public schoolMalmgren, Charlotte January 2009 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka ämneskonceptioner som dominerar modersmålsundervisningen i grundskolans tidigare år i Peru, samt jämföra dessa med svenska förhållanden och forskning. Vidare syftar studien till att analysera varför dessa ämneskonceptioner dominerar, samt vilka slutsatser som kan dras med hänsyn till dessa ämneskonceptioners resultat. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare på en kommunal skola i Cajamarca, Peru, samt klassrumsobservationer vid tre tillfällen hos vardera lärare. Två intervjuer genomfördes med vardera lärare, en före observationerna och en efter att observationerna var avslutade. Undersökningens resultat visar att undervisningen på skolan huvudsakligen domineras av formaliserad undervisning med fokus på färdigheter och har även likheter med den bild av svenskundervisningen som presenteras i forskning på området. Resultatet är dock inte entydigt. Lärarna i studien visar, i olika stor utsträckning, tendenser och ambitioner att utveckla en mer varierad modersmålsundervisning, men har svårigheter att iscensätta en sådan i praktiken. Studien visar att det är av vikt att lärare får möjlighet att diskutera och reflektera över form och innehåll, samt över sin egen undervisning, för att på så sätt utmanas och i förlängningen förbättra sin undervisning. Undervisning karakteriserad av fokus på färdigheter riskerar att ge elever en begränsad syn på vad läsning och skrivning innebär.
|
105 |
Hur modersmålslärare arbetar för att stärka elevers identitet och historiemedvetandeHugoson, Ulrika, Calmstedt, Robert January 2007 (has links)
Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning omursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt fråndetta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmedhistoriemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning,identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört enkvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort enenkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid. Avresultatet fick vi fram att modersmålsundervisningen kan ge elever bättre förutsättningar attkunna stärka sin identitet. Detta genom att tillägna sig kunskaper om ursprungslandetshistoria, kulturer, traditioner och samhällsliv. / The main purpose with our essay is to illustrate how teachers in mother tongue educationhandle history of the country of origin and comparisons to Swedish conditions. Starting fromthis we will explore how mother tongue education strengthens students´ identities and withthat their historical consciousness. We will discuss concepts like mother tongue education,identity and historical consciousness. To achieve highest possible results we carried out aqualitative interview research with different teachers of mother tongue education. In additionto this we made a questionnaire research among the students at the schools were we had ourpractical teacher’s education. In the result we illustrated that mother tongue education couldprovide the students with better conditions to strengthen their identity. This by acquiringknowledge about their country of origin’s history, culture, tradition and the social life.
|
106 |
Sju lärares syn på kollegial samverkan och modersmålsundervisningHallonsten, Jessica January 2013 (has links)
Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet.De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet?Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare. Dessa lärare arbetar på låg- och mellanstadiet på en kulturellt heterogen skola i Södra Sverige. Det resultat jag har kommit fram till genom bearbetning av respondenternas utsagor vittnar, enligt frågeställning nummer ett, om att berörda lärare är medvetna om betydelsen av en god samverkan. Några av de svårigheter som uppkommer i frågeställning nummer två skildras genom att de flesta lärare menar att finns för lite tid för att samverkan ska fungera optimalt. Den samverkan som råder på skolan är av varierande kvalitet. Modersmålslärarna har ett svårt uppdrag att utföra eftersom de vanligtvis har många olika skolor att arbeta på och ibland känner de sig mindre värda i sin yrkesroll samt pedagogiskt, logistiskt och socialt isolerade. När det gäller den tredje frågeställningen så är flertalet intervjuade lärare medvetna om innebörden av att alla elever behöver bevara sitt modersmål och sin kulturella identitet och att de kontinuerligt behöver få fortsätta att utveckla detta, bland annat genom modersmålsundervisning.
|
107 |
Diglossi i arabiska och dess effekter på modersmålsundervisningen - en kvalitativ studieEl Mostafa, Oubejji January 2012 (has links)
Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen. Forskning har visat att den arabiska man talar hemma skiljer sig från den varianten man skriver på. Elever från arabländerna talar olika dialekter. Detta sätter lärare inför en stor utmaning. Vissa lärare löser problematiken genom att prata elevernas dialekt i klassen. Andra förespråkar att modersmålsundervisningen avskaffas och istället satsa på studiehandledning. / Mother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.
|
108 |
Kunskapskrav och villkor för lärande: En analys av styrdokument för arabiska som modersmålHavindar, Kheder January 2017 (has links)
Syftet är att undersöka kunskapskraven i arabiska som modersmål i grundskolan i Sverige. För att uppnå syftet ställs följande tre forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. 2. Hur förhåller sig kunskapskraven till elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska som modersmål i Sverige? 3. I vilka avseenden kan kunskapskraven anses som rimliga respektive orimliga. För att finna svar på dessa frågor har en dokumentstudie använts som undersökningsmetod, där styrdokument för undervisningen av arabiska som Modersmål i Sverige har analyserats mot bakgrund av forskning inom fälten språkinlärning och undervisning. Textanalysen består av en kritisk diskursanalys, utifrån Hyatt (2013), med fokus på dels kontextualisering av styrdokumenten, och dels närläsning. I närläsningen har jag valt att utgå ifrån Tholin (2014) med en narrativ analys.Resultatet av analysen visar att kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 inte tar hänsyn till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. Genomgången av forskningen visar att förutsättningar för att lära sig ett språk som invandrar minoritetsspråk skiljer sig från förutsättningar att lära sig ett majoritetsspråk. För arabiska understryker forskningen betydelsen av att ta hänsyn till sociolingvistiska aspekter. Avseende den andra frågeställningen, om elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska, finns det allmänt utmaningar som hänger samman med diglossin. Av analysen framgår att kunskapskraven behandlar olika dialekter av arabiska i praktiken som om de var ett och samma språk i tal och skrift. Kunskapskraven tar alltså inte hänsyn till diglossin, och att olika dialekter i arabiska kan skilja sig mycket både från varandra och från standardarabiskan. I hemmet lär sig eleverna någon muntlig variant, men varken talad eller skriven standardarabiska. I Sverige tillkommer ytterligare svårigheter, eftersom arabiskan som skriftspråk enbart förekommer i modersmålsundervisningen, och inlärningen av skriftspråket får inte stöd i undervisningen av andra ämnen. Till den tredje frågeställningen, om kunskapskraven kan anses som rimliga eller orimliga, är det övergripande svaret utifrån denna studie att kunskapskraven allmänt sett inte är rimliga i arabiska som modersmål. Av detta drar jag slutsatsen att kunskapskraven måste motsvara förutsättningarna för undervisningen, för annars blir det inte möjligt att uppnå målen.
|
109 |
Svenska 2 - Vadå?Olsson, Ida, Andersson, Sofia January 2009 (has links)
SammanfattningVårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever. Samtliga pedagoger lägger stor vikt på att samtala med dessa elever där bilder och annat konkret material används. De båda rektorernas vision av undervisningen av SVA skiljer sig åt, eftersom rektorns önskan på Skola 1 är att fördelningen i klasserna borde vara hälften svenska elever och hälften SVA-elever. Hon tror att detta skulle vara gynnsamt och språkutvecklande för SVA-eleverna. Rektorn på Skola 2 anser att hennes vision inför framtiden är att det borde finnas förberedelseklasser redan från förskoleklassen, (då det idag inte finns). Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut och genom att ta del av tidigare forskning en vision av hur den bör se ut. Nyckelord: Modersmålsundervisning, samtal, SVA-undervisning, Svenska som andraspråk
|
110 |
Modersmålsundervisning i ålders- och kunskapsblandade klasserEriksson, Hui January 2017 (has links)
Forskning har visat att goda kunskaper i modersmål även har ett samband med goda studieresultat i skolan. Över de senaste åren har invandringen ökat och därför är ämnet högaktuellt. Syftet med studien är att förstå mer om hur modersmålslärare uppfattar undervisningen i kunskaps- och åldersblandade klasser. Studien syftar också till att undersöka strategier modersmålslärare uppfattar som användbara för att hantera undervisning i grupper med elever som har olika kunskapsnivåer och ålder.Sociokulturell teori och tidigare forskning om kunskaps- och åldersblandad undervisning ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Kvalitativ metod används i studien för att samla in material genom öppna intervjuer med sex stycken modersmålslärare som jobbar på ett språkcentrum i Västsverige.Modersmålslärarna i studien har både positiva och negativa åsikter om det ålders- och kunskapsblandade klasser. Även modersmålslärarnas strategier skiljer sig åt. En av de positiva delarna som modersmålslärarna upplever är att eleverna med mer kunskap kan lära de med mindre kunskap. En möjlig väg framåt för att klara de olikheter som finns i klassrummet är att fördela delar av lärarens ansvar till eleverna. Studien visar även på brister när det gäller planeringstid och resurser.
|
Page generated in 0.0756 seconds