<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser. Deras skildringar säger oss att kunskaperna i ens modersmål är av största vikt för individens språk- och identitetsutveckling. Men också det att andras bemötande av ens flerspråkighet ligger till grund för hur individen uppfattar sig själv.</p><p>Informanternas erfarenheter belyser den sammansatta vardag de dagligen möter. För den delen är det inte självklart att dessa tre ungdomars erfarenheter kan vara representativa för alla de flerspråkiga ungdomar som lever i dagens mångkulturella Sverige. Trots detta tycker vi att deras röster säger oss en hel del om de synsätten som råder i dagens samhälle.</p>

<p>En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.</p><p>Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.</p>

Studiens syfte är att belysa hur modersmålslärare och rektorer för modersmålsverksamheten ser på modersmålsundervisningen som ett sätt att stödja elever i behov av stöd och särskilt belysa hur både modersmålslärarna och rektorerna upplevde förutsättningarna för att kunna lyckas med arbetet, genom att se på möjligheterna till samarbete med skolans ordinarie personal. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på intervjuer med tre modersmålslärare och tre rektorer från 3 olika kommuner i Stockholm. Resultatet visar att modersmålslärarna upplever att de inte inkluderas tillräckligt av skolorna och dess personal. Även samarbetet fungerar inte som modersmålslärarna önskade och är faktorer som således påverkar modersmålslärarnas arbete vad gäller modersmålsundervisning och studiehandledning som syftar till att stödja framförallt elever i behov av särskilt stöd. Modersmålslärarnas uppfattning och upplevelse kring både den bristande inkluderingen och det bristfälliga samarbetet har i stor utsträckning bekräftats och förstärkts av rektorerna.

Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga. Vidare visar resultatet att skolornas mottagandeofta brister då kommunen inte har rutinmässig hantering kring nyanlända elever. Lärarna på skolorna tycker att kommunen bidrar med för lite hjälpmedel och resurser den första tiden för att bedriva en bra undervisning för de nyanlända eleverna.Ökade resurser skulle enligt intervjuerna generera möjligheter för lärare att förbättra mottagandet av nyanlända elever.Trots påvisadebrister anser intervjupersonerna att skolornahanterar mottagandet av dessa eleverpå ett fungerande sätt.De anser inte att saknaden av en förberedelseklass i kommunen behöver vara en nackdel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka matematiska och språkliga svårigheter nyanlända gymnasieelever har när de arbetar med algebra, både deras uppfattningar om undervisning i algebra och hur de löser textuppgifter inom algebra. Samtliga elever i studien är nyanlända och går ett introduktionsprogram och de har ett annat modersmål än svenska. Flera studier visar på att elever som har ett annat modersmålspråk än svenska har svårare att klara matematik i skolan och därmed presterar sämre i matematikundervisningen än andra elever som har svenska som modersmål (Malmer, 2002). I denna studie undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. För att besvara frågeställningarna gjordes elevintervjuer med åtta elever samt ett test i algebra med eleverna som deltog i intervjuerna. Resultaten i denna studie visar på att eleverna hade språkliga svårigheter som påverkade deras problemlösningsförmåga i algebra. En orsak till detta är språkliga svårigheter och detta kan delvis bero på bristfälliga svenskkunskaper som leder till svårigheter att förstå textuppgifter och svårigheter att uttrycka sig när man kommunicerar inom matematik.

Studiens syfte är att undersöka hur två lärare arbetar och anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. För att samla in ett empiriskt material har jag använt intervju och observation som metod. De anpassningar som var synliga i undersökningen var ord- och begreppsförklaring, repetitioner, förstärkningar med hjälp av kroppsspråk och bildstöd. Studiens resultat kopplat till den tidigare forskningen visar att slutsatsen är att lärarna i studien anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever

Modersmålsundervisning är en viktig förutsättning för att kunna främja flerspråkighet i dagens skola. Forskning visar att modersmålsundervisning kan bidra till att stärka elevers identitets- och språkutveckling och förbättra deras skolresultat. Denna uppsats består av en intervjustudie där syftet är att undersöka andraspråkselevers attityder till modersmålsundervisning. En gruppintervju med sju elever samt tre enskilda intervjuer genomfördes. Resultatet i denna studie visar att eleverna har både positiva och negativa attityder till modersmålsundervisningen. Eleverna har positiva attityder vad gäller undervisningens innehåll och påverkan på deras språkliga utveckling och sociala liv. Detta resultat stärker också vad som framkommit i tidigare forskning. Eleverna har inte lika positiva upplevelser när det gäller organisationen och planeringen av ämnet. De upplever en orättvisa då undervisningen är schemalagd efter ordinarie skoltid.

Skolverket har i många år förespråkat ett arbetssätt som integrerar modersmålsundervisningen iden ordinarie förskoleverksamheten. Trots detta har begreppet integreradmodersmålsundervisning förblivit relativt okänt, och många förskollärare saknar den kompetenssom krävs för ett sådant arbetssätt. Denna studie utfördes i syfte att bidra till ökad kunskap omintegrerad modersmålsundervisning och dess metodik. För att uppfylla denna målsättning skulleförskollärares förutsättningar, erfarenheter och åsikter framhävas. Studiens metod var kvalitativintervju med förskollärare. Förskollärarnas intervjusvar analyserades med utgångspunkt i ettsociokulturellt, ett interaktionistiskt samt ett institutionellt perspektiv. Resultaten medförde många exempel på metodik, olika perspektiv på modersmålslärare,erfarenheter av modersmålsundervisning under olika förutsättningar, framträdande åsikter kringintegrerad modersmålsundervisning samt tydliga återkommande problemformuleringar hosförskollärarna. Det framgick att de huvudsakliga anledningarna bakom den integrerademodersmålsundervisningens begränsade utbredning var brist på utbildning och fortbildning inomflerspråkighet, ojämlika resurser för modersmålsundervisning till följd av olika ekonomiskaförutsättningar mellan kommuner, samt brist på tydlig vägledning för förskollärarna. I konklusionen fastslogs att Skolverket behöver lyfta stödmaterial för integreradmodersmålsundervisning ytterligare, samt arbeta för att befästa begreppet i förskolan, för attförskollärare ska få möjlighet till vägledning för att kunna nyttja denna resurssnåla pedagogik.Fortsatt forskning efterfrågades angående förskollärares och övrig förskolepersonals metodik,samt för att undersöka modersmålsundervisningens påverkan ur ett familjeperspektiv.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka erfarenheter elever har av fjärrundervisning. Vi har utgått från nedanstående frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever elever med fjärrundervisning? Hur upplever elever som tidigare har haft modersmålsundervisning i klassrummet skillnaden jämfört med fjärrlektioner? Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Elva elever med erfarenhet av fjärrundervisning intervjuades. Eleverna går på högstadiet och gymnasiet. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultatet visar att fjärrundervisning ger fler elever möjlighet att delta i modersmålsundervisning. En del respondenter upplever också den digitala tekniken som spännande och praktisk i undervisningen. Fjärrundervisning uppskattas också på grund av att den ger möjlighet till flexibel schemaläggning. Den största utmaningen respondenterna tar upp är problem med tekniken, både när det gäller utrustningen och mjukvaran. Få respondenter har en handledare på skolan som kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Det förekommer också problem med att hitta lämplig lokal för undervisning. Några av respondenterna säger också att de föredrar klassrumsundervisning.