I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan. Mina intervjuer visar också att en viktig aspekt av elevens pedagogiska utveckling är samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i andra ämnen, däribland svenska.

Studien handlar om modersmålselevers skrivande ur ett elevperspektiv. Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om modersmålselevers skrivande genom att undersöka de specifika svårigheter som eleverna kan möta när de skriver på modersmålet. Vi vill också undersöka hur elever själv uppfattar sina skrivförmågan för att skapa en djupare förståelse för metodval som främjar deras skrivförmåga samt kan motverka skrivsvårigheter i ämnet modersmål.  Frågeställningarna som ska besvaras för att uppnå syftet är: Hur beskriver elever sin egen skrivförmåga? Vilka tekniker identifierar elever som förbättrar deras skrivförmåga? Vilka faktorer identifierar elever som försvårar deras skrivförmåga? Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. Vi har använt en intervjuguide vid intervjuerna som har spelats in, lyssnats igenom och transkriberats. Vi har analyserat studiens insamlade data av studien med hjälp av Ivaničs (2004) ramverk i Diskurser om att skriva och lära sig skriva. Detta ramverktyg är till för att användas som ett forskningsverktyg för att kunna skilja olika skrivdiskurser åt.  Resultatet av vår undersökning är uppdelat i tre olika delar: elevers egen uppfattning om skrivande, studietekniker som främjar elevernas skrivande samt skrivande och undervisning. Vidare upptäckte vi att eleverna uppfattade det självvalda innehållet i skrivandet som lustfyllt, vilket i sin tur ökade deras motivation för skrivuppgifter. Däremot fanns det några elever som var missnöjda med modersmålsundervisningens upplägg i skolan. Eleverna uttryckte att en timmes modersmålsundervisning per vecka var inte tillräckligt, och att heterogena klasser hindrar dem från att ha en bra interaktion och ett bra samarbete i klassen.

Syftet med den här studien har varit att undersöka de praktiska svårigheterna som modersmålslärare möter i sin undervisning i grundskolan och gymnasiet när det gäller undervisning i modersmålet arabiska. I studien har jag utgått från följande frågeställningar: 1. Vilka utmaningar möter arabiska modersmålslärare i sin undervisning? 2. Hur kan modersmålsundervisningen utvecklas utifrån modersmålslärares perspektiv och erfarenhet? För att kunna besvara frågeställningarna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. De sex deltagarna arbetar som modersmålslärare i arabiska i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet visar att modersmålslärare i arabiska möter en rad praktiska svårigheter där de bland annat nämner att de har brist på undervisningsmaterial som kan vara nödvändigt och nyttigt i undervisningsprocessen och att tillgången till digitala hjälpmedel är bristfällig. De beskriver också att modersmålslektionerna oftast börjar efter skoldagen och att elevgrupperna ofta är heterogena, vilket skapar ett problem i inlärningsprocessen. Alla dessa hinder påverkar elevernas utveckling och lärande negativt. De intervjuade lärarna har gett några förslag på hur situationen kan förbättras där de exempelvis föreslår att skolan ska erbjuda bättre lämpadeundervisningslokaler och att eleverna ska ges möjlighet att använda sina datorer under modersmålslektionerna. Om dessa två aspekter skulle uppfyllas hade lärarnas situation förbättrats avsevärt.

No description available.

Denna studie syftar till att visa hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever och deltar i modersmålsundervisningen, samt hur elevernas egna upplevelser av hur erfarenheter i modersmålsundervisningen påverkar deras identitetsutveckling och prestationer i svenskämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in data, bestående av semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 på högstadiet som deltar i modersmåls- och svenskundervisning. Studien fokuserar specifikt på svenskämnet och inte på svenska som andraspråk. Tidigare forskning har visat att både modersmål och modersmålsundervisningen spelar en väsentlig roll i att stärka flerspråkiga elevers skolresultat och identitetsutveckling. Dessa studier understryker vikten av att bevara och utveckla elevernas förstaspråk i skolan, vilket bidrar till förbättrad förståelse och kompetens i andraspråket samt stärker deras kulturella och personliga identitet. Forskningen pekar även på att negativa attityder från samhället och skolmiljön kan motverka dessa fördelar genom att minska elevernas motivation och deltagande i modersmålsundervisningen. Resultaten från studien visar att eleverna värderar sina modersmål och modersmålsundervisningen högt då de anser att dessa stärker deras språkfärdigheter och identitet, samt bidrar till en ökad personlig tillhörighet. Trots många positiva aspekter stöter eleverna på faktorer såsom schemakonflikter, trötthet efter skoldagen och negativa attityder från omgivningen, vilket påverkar deras motivation att delta i undervisningen. Eleverna uttrycker dock att deras känslomässiga band och anknytning till modersmålet är starkare än effekten av dessa hinder, vilket understryker modersmålets betydelse för deras identitetsutveckling. Denna studie framhäver modersmålets centrala roll i att främja språkutvecklingen i svenska. Resultaten visar även att modersmålet inte bara stödjer förbättrad resultat i skolan utan också väsentligt bidrar till att stärka elevernas identitet, vilket framhävs i teorier om språkets roll för personlig och kulturell identitetsutveckling.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka andraspråkselevers attityd till modersmålsundervisning, samt andraspråkselevers syn på användandet av modersmål i den svenska skolan. Studien består av fyra intervjuer med andraspråkselever som belyser modersmålet som en resurs för språkinlärning. Undersökningens resultat stärker det som tidigare forskning kommit fram till gällande erkännandet av elevers språk, kultur och identitet för skolframgång. Denna studie bekräftar att modersmålet stärker elevernas andraspråkutveckling, studien visar även att eleverna upplever modersmålet som det främsta verktyget för att utveckla språk och ämneskunskaper inom svensk skola. Resultatet i denna studie bekräftar även att språk och identitet är starkt sammankopplade.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyanlända elever upplevde skolans bemötande, mottagande och organisation samt hur detta har påverkat deras skolvardag samt deras övriga vardag. Undersökningen visade att deltagarna i största allmänhet har en positiv upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation, samtidigt som man kunde se att det fanns brister i kartläggning och tillgång till material på modersmålet. Dessutom fanns det brister i hur lärarna arbetade med integration och det interkulturella förhållningssättet, vilket bidrog till klyftor mellan nyanlända elever och svenska elever som påverkade deltagarnas trivsel i skolan. Detta påverkade även deltagarnas övriga vardagsliv, då uppdelningen på skolan gjorde det svårt för deltagarna att ta kontakt med svenska ungdomar, vilket de menar har påverkat deras språkinlärning. Det visade sig också att skolan har fungerat som en fristad för vissa deltagare, i en annars traumatisk och tung livssituation. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Att tillåtas att använda sitt modersmål i skolan är en viktig del i undervisningen av andraspråkselever. Forskning av till exempel Cummins (2017) och Ganuza och Hedman (2017; 2018) har visat att modersmålet påverkar och hjälper eleverna i deras andraspråksutveckling men också i deras identitet. Denna uppsats innefattar en intervjustudie med fyra arabisktalande elever i åldrarna 17–20 år där två av dem har studerat modersmål samt resterande valt att avstå. Syftet med studien var att undersöka hur modersmålsanvändningen påverkade elevers identitet enligt deras egna utsagor. Detta gäller både modersmålsundervisningen och modersmålsanvändningen i skolan. Resultatet påvisar att de elever som tilläts tala sitt modersmål i klassrummet kände sig sedda och bekräftade. De fyra eleverna i studien menade att det är en balansgång mellan när man ska prata svenska och sitt modersmål eftersom man antingen känner sig tvingad att prata svenska eller uppfattas som otrevlig när man pratar sitt modersmål då flera inte förstår. Resultatet bekräftar även tidigare forskning om språk och identitet hos andraspråkselever som visat att modersmålet stärker andraspråksutvecklingen samt elevernas identitet. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.</p>