Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på sambandet mellan kunskap och språkutveckling. Med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt hur språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språk och kunskapsutveckling inom SO-ämnena, samt belyst olika strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande klassrum. Forskningen vi tagit del av visar att språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling inom SO-ämnena samt att professionella lärare som är ämneskunniga och kompetenta på sitt ämnesdidaktik är väldigt betydande för elevernas utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur motståndsläsning eller motströmsläsning (resisting reading) kan användas som verktyg i tolkning av tre svenskspråkiga normkritiska sagobilderböcker; Alexander Janssons, Sofia Jensfeldts och Silvy Strands Rödluvan (2018), Askungen (2018) och Skönheten & Odjuret (2021). Dessa tre sagobilderböcker ingår i Moderna sagor-serien som publicerats av OLIKA förlag AB. Med hjälp av text- och bildanalyser utifrån ett genusperspektiv ville jag undersöka vilka genusstrukturer och normkritiska perspektiv dessa tre barnböcker visar upp. I anknytning till detta undersökte jag hur tolkning av normkritiska sagor med hjälp av motståndsläsning och -skrivande som en del av litteraturundervisning kan bidra till undervisning av normkritik och demokrati i den svenska skolan. Resultatet visar att läsande och skrivande mothårs kan inkluderas i undervisning av litteratur exempelvis vid modersmålsundervisning där fokus ligger i normkritik och samhällets demokratiska värderingar.

No description available.

SammanfattningSyftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen. Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta. En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare. Nyckelord: Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.

Många studier har visat att sociala relationer är viktiga i lärandesammanhanget. Modersmålsundervisningen upplever olika utmaningar. De utmaningarna kan påverka möjligheter att skapa eller utveckla sociala relationer mellan modersmålslärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur sociala relationer fungerar mellan modersmålslärare och elever ur elevperspektiv. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod och fenomenologi som analysmetod. Materialet baserades på sex elever från högstadiet och gymnasiet. Studiens slutsats visade att sociala relationer fungerar bra mellan modersmålslärare och de intervjuade eleverna, trots alla utmaningar. Eleverna ansåg att sociala relationer har en betydelsefull roll i deras lärande i modersmålsundervisningen. Denna slutsats kan vara till nytta i första hand för alla modersmålslärare och i andra hand för alla som är intresserade av sociala relationer i lärandesammanhanget. / Many studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

Elever med svenska som andraspråk presterar sämre i matematikundervisningen än jämnåriga med svenska som modersmål. I detta arbete undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som används är en undersökning av vad forskare i ämnesområdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sämre prestationer är komplexa. Bristfälliga svenskkunskaper leder till svårigheter att förstå och kommunicera matematik. Matematik är också kulturellt betingat vilket skolan sällan tar hänsyn till. Gynnsamt för andraspråkselever är att få ämnesundervisning på modersmålet till dess att de uppnått en åldersmässig nivå i svenska. Skolan behöver anpassa upplägg och attityd till dessa elever för att förändring ska vara möjlig.

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att mångabarn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket ären förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form avmodersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan.För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur sermodersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklandei mångkulturella skolor?Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tiopedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olikaskolor – båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrundResultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik ochbild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfterfram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen.Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt,men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen.Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemangfrån inlärarens sida. Alla människor har ett eget sätt att kunna lära sig och utveckla vidare detfrämmande språket som man lär sig, därför finns det inget något entydig metod att lära sig ettfrämmande språk som passar alla (Hultinger & Wallentin, 1996). Det är viktigt att individenfår vara med i olika sammanhang där språket används aktivt och man hör det nya språket(a.a.).

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka attityder lärarna har till modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning.Vi anser att det kan vara problematiskt för andraspråkselever att utvecklas i samma takt som sina klasskamrater som har svenska som modersmål. Därför anser vi att det är givande som blivande lärare att få större kunskap om hur vi ska kunna undervisa flerspråkiga elever i skolan. I vårt arbete har vi riktat oss till de tidiga skolåren, det vill säga årskurs F-6. Vi har genomfört intervjuer på tre olika skolor med sju olika lärare där de har delat med sig av sina tidigare erfarenheter. Arbetet analyseras utifrån den sociokulturella teorin.Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till modersmålets betydelse för andraspråksinlärning. Däremot visade lärarna olika synsätt på hur modersmålet prioriterades i skolans verksamhet. Resultatet visade även att samarbete mellan modersmålslärarna samt klasslärarna saknades.