• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Som om dagen tar slut : En ekokritisk läsning av subjektspositionen i fyra samtida bilderböcker

Manfredson Holmberg, Lisa January 2022 (has links)
This assignment aims to explore and analyze the picture books I skogen by Eva Lindström, Furan by Lisen Adbåge, Om dagen tar slut by Lisa Hyder and Naturen by Emma AdBåge, through an ecocritical study of subjekt formations. The studying of children's literatre, in relatoin to both the anthropocene and environmenantal discourse, gives an insight into the way man and nature are narrated and how subject positions are challenged. When analyzing such subjects this essay uses The Nature in Culture Matrix, created by the research group Nature in Children's Literature and Culture. The main concepts presented throughout this text include anthropocentrism, ecocentrism, celebrated nature and problematasing nature. This thesis examines how modern picture books protest against the former independent, free and courageous child that was encouraged to put themselves before others. Such a chliche is evident when characters defy a common pattern of action and how anthropomorphizations of nature can highlight the ecocritical way of thinking. It is further evident that pictre books, through intrigue, problematize the human subject and draw parallels to everything that is living. To conclude, the results show that the child as a subject either is challenged or replaced by nature.
2

"Vi fortsätter väl imorgon eller nåt" : En komparativ läsning av lekskildringar i bilderböckerna Vi måste till jobbet (2019) av Pija Lindenbaum och Gropen (2018) av Emma Adbåge / “The play will continue tomorrow, or something” : A comparative reading of depictions of play in the picturebooks Vi måste till jobbet (2019) by Pija Lindenbaum and Gropen (2018) by Emma Adbåge

Hellberg, Emilia January 2020 (has links)
Children’s play has been a recurring theme throughout the history of picture books for children,  perhaps because of its utter relevance in young children’s lives. Pija Lindenbaum and Emma  Adbåge are two authors of Swedish contemporary picture books who often explore depictions of  play. The aim of this thesis is consequently to study depictions of children’s play in Lindenbaum’s  Vi måste till jobbet (2019) and Adbåge’s Gropen (2018), and if the depictions can be interpreted  as possibly empowering or subversive for the playing characters. With Play theory as a theoretical  ground and useful concepts for picture book analysis, the aim is to compare these two picture  books and how they each portray play.    The results of the study show that Lindenbaum and Adbåge, each in their own way, explore both  different depictions of play as well as the potential for empowering and subversive feelings for the  playing child. In Lindenbaum’s case we see a depiction of pretend play and its mental evolution in  children aged 3 to 8, as well as an acclaim to children’s playrooms as safe and potentially  liberating play arenas. Whereas Gropen is more of a conflict-oriented work, Adbåge also defends  children’s own spaces for play and the empowering feeling these arenas bring the playing children  in being free from adult interference.
3

Med genusbyxorna neddragna : En receptionsanalys av sex könsöverskridande barnböcker

Emilsdóttir, Silja January 2012 (has links)
Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det? Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall. Antingen var pojkflickan för flickig eller för pojkig. Och flickpojken tycktes problematisk på grund av han skildrades med både kvinnliga och manliga egenskaper. Ingenting kunde bli helt rätt, inte ens när en av författarna bestämde sig för att använda ett könsneutralt ord – hen. Då blev det lite för mycket, enligt vissa. Men ingen tydlig skillnad visade sig vara mellan åsikterna hos recensenterna och bloggarna. Man kan också se, speciellt i diskussionen om hen-begreppet, att till viss del behandlas barnlitteraturen inte som enbart barnlitteratur utan som ett inlägg i en mycket större genusdebatt som har tagits långt ut från boken Kivi och Monsterhund. Konstruktion av kön och även könsneutralitet var något som ständigt pågick i de allra flesta recensionerna och på de allra flesta bloggarna. Skribenterna var mycket medvetna om vilka egenskaper som tillskrivs flickor och vilka som tillskrivs pojkar. Många skribenter var också mycket medvetna om teorier om kön som konstruktion, men det hindrar inte det faktum att när de pratar om könsöverskridande i berättelserna blir det också en konstruktion i sig eftersom man samtidigt uppmärksammar skillnader mellan det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. När det kommer till könsneutralitet verkar dock varken de professionella läsarna eller amatörkritikerna vara särskilt medvetna om konstruktionen om könsneutralitet. Det är många som ifrågasätter och pratar om konstruktionen om manligt och kvinnligt men vad gäller könsneutralitet verkar skribenterna inte lika medvetna. Men könsneutralitet måste ju vara en konstruktion om man menar att manligt och kvinnligt är det. Eva Heggestad påpekar att i barnböcker som behandlar kön och sexualitet finns det ofta en normalitetsdiskurs som präglar dessa ”queera” barnböckerna. Det vill säga att annorlundaskapet framställs som oproblematiskt på alla sätt. Detta är också fallet vad gäller många av böckerna jag har behandlad i denna uppsats, men också recensionerna av böckerna, båda professionell- och amatörkritik, där de i vissa fall inte heller tar upp den problematiken om annorlundaskapet eller könsöverskridandet. Det råder alltså tystnad även i recensionerna, inte bara själva böckerna.
4

"Men Naturen bryr sig inte" : En ekokritisk analys av tre bilderböcker samt en diskurs om miljömedveten litteratur för barn / "But Nature doesn't care" : An ecocritical study of three picture books and a discussion about environmental literature for children

Sørensen, Emilie January 2022 (has links)
In this essay I study how humans and nature are portrayed in three Swedish picture books: Sprätten satt på toaletten(1970) by Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) by Stefan Casta and Sara Lundberg and Naturen (2020) by Emma Adbåge. This is done based on the concept of ecomimesis from Timothy Morton's Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) and other ecocritical terms such as: anthropocentrism, anthropomorphism and nature. In order to analyse the picture books I also use relevant ideas from Maria Nikolajeva’s Bilderbokens pusselbitar (2000). In addition to this, I discuss environmental literature for children and examine the didactic and aesthetic properties of the works.  Finally, I conclude that the books portay humans and nature differently but that they all have the message that we should cherish nature. Sprätten satt på toaletten has an anthropocentric worldview with humans shown as both the problem and the solution to the environmental crisis. En blommas liv gives a clear example of ecomimesis and anthropomorphism with its romantic illustrations of a conscious flower. Naturen ridicule antopocentrism and makes an attempt to redefine the concept of nature. All the works have both aesthetic and didactic qualities. They contain thought-provoking illustrations and stories but they also have clear messages. In other words, they are created based on the idea that literature can change the world. I question the phenomenon that adults, which cause the environmental crisis, speak for other peripheral groups. That we think we know what nature is and needs and hand over the responsibilities to the children. / I denna uppsats undersöker jag hur människa och natur gestaltas i tre svenska bilderböcker: Sprätten satt på toaletten (1970) av Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) av Stefan Casta och Sara Lundberg samt Naturen (2020) av Emma Adbåge. Detta görs utifrån begreppet ekomimesis från Timothy Mortons Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) samt andra ekokritiska termer såsom: antropocentrism, antropomorfism och natur. Till grund för bilderboksanalysen ligger relevanta begrepp från Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar (2000). Utöver detta för jag även en diskurs kring miljömedveten litteratur för barn och undersöker de nämnda verkens didaktiska och estetiska egenskaper.   Slutligen kommer jag fram till att verken gestaltar människa och natur på olika sätt men att de alla har budskapet att vi ska värna om naturen. Sprätten satt på toaletten visar en antropocentrisk världsbild med människan som både problemet och lösningen till miljökrisen. En blommas liv ger ett tydligt exempel på ekomimesis och antropomorfism med sina romantiska bilder av en tänkande blomma. Naturen förlöjligar antopocentrismen och gör ett försök till att omdefiniera naturbegreppet. Samtliga verk har både estetiska och didaktiska egenskaper. De innehåller tankeväckande illustrationer och berättelser men har också tydliga budskap. Med andra ord är de skapta utifrån idéen om att litteratur kan förändra världen. Jag ifrågasätter företeelsen att vuxna, som orsakar miljökrisen, för andra perifera gruppers talan. Att vi tror oss veta vad naturen är och behöver och lägger över ansvaret på barnen.

Page generated in 0.0358 seconds