The Application of Traditional Chinese Aesthetic Principles to Contemporary International Design. This is a submission by publication consisting of 13 major design projects and an accompanying research report. China is undergoing phenomenal economic growth that is having a major impact on the social and cultural development of the Republic. Accompanying the growth is an unprecedented urbanisation of the population and expansion of the cities. This has meant an explosion in the building industries. At the same time China is moving towards the central position in the global economy that also has huge cultural implications. This is the context in which I have pursued my professional practice as an interior and architectural designer. Some of the questions I have been attempting to address through my practice arise directly out of this context. In the fast expansion of the field of interior design that has accompanied this growth it is vital that Chinese designers are aware of the cultural context of their work. Is it possible for Chinese designers working in the developing international context of contemporary design projects in China to make a unique contribution to the field that is specifically Chinese? This presentation of my practice will provide a cohesive argument for an approach to design in the international arena that remains specific to the cultural and temporal context of its origins. I will specifically demonstrate solutions I have found to the application of ancient Chinese aesthetic principles to contemporary international design problems. As practice-based research I have given much thought to the methodologies I have employed. I will provide a detailed outline of these 'action' research methodologies and definitions of the types of knowledge employed in the following report. The visual evidence is also accompanied by descriptions of the projects including the briefs, design solutions and specific Chinese characteristics. The presentation of my practice in this form provides evidence of the ways in which cultural specificity can be maintained within the international design arena and makes a meaningful contribution to debates and knowledge in the area of cultural diversity and design.

Head-up displays convey important information to the viewer: from time and weather conditions to GPS navigation and proactive danger alerts. This information can be key to significantly improving driving experience from merely making it more enjoyable to saving lives. Taking its roots in the military field,  Augmented Reality Head-Up Displays (AR HUD) is now being piloted and commercialised for upper-class consumers, such as the new Mercedes S-Class. It is easy to imagine how companies would want to take the next step and make these technologies even more accessible. However, one of the main challenges of diffusing these solutions lie within flaws of its visual design that can be perceived as distracting or exhausting. The purpose of this article has been to investigate the perception drivers have on AR HUDs aesthetic design and identify three areas for improvement: "style-cleaningness", flexible colour scheme and optimal positioning. This has been done through interviews and analysing the answers. Together with the answers and related research I have drawn conclusions and made suggestions of improvement. The results indicate a positive opinion of the technology and the potential it has for driver safety.

Aesthetic  design  programs  are  often  used  as  a  complimentary  document  to  detailed development plans in Sweden and they focus on the areas architecture and design. The content varies between programs because there are no requirements in the Swedish Planning and Building Act (plan- och bygglagen, PBL) of neither the establishment nor the content. The general development of the detailed development plans and the connected aesthetic design program is that they are getting more and more detailed early in the spatial planning process which violates the intentions of PBL by not using brief outlines in the beginning of the spatial planning process. Due to the lack of requirements of the establishment of the aesthetic design program there is also no clear or statutory way of linking the two documents together. How the linking is done is the municipalities own decision, which leads to many variants that affect the municipality in its work in different ways. The purpose of my master thesis is to create an understanding of why the spatial planning process  is  conducted  the  way  it  is  and  how  the  detailed  development  plans  become  so detailed. This by conducting an empirical qualitative spatial planning process description of 10 detailed development plans in Stockholm County, with emphasis on the aesthetic design program, and interviews with the plan architect of each detailed development plan. The study showed that the project leaders and the project group from the municipality have the  biggest  influence  on  the  spatial  planning  process.  They  decide  which  documents  to establish, when to establish them, they take care of all the mandatory parts of the process and they decide the content of the aesthetic design program after discussion with the developer and consultants. The developer produces the documents required by the municipality as a basis for decision making and the aesthetic design program with the help from its consultants. The developers probably establish the aesthetic design program due to lack of competence from the municipality but also out of practical reasons. Because the developers very often act as initiators to the process they already have made sketches of the area with the help from consultants which easily can produce the aesthetic design program because they are already so involved in the project. The politicians have not been involved in the making of the aesthetic design program, neither has the public used its opportunities of public influence (samråd, granskning) to get their point across regarding the aesthetic design program. / Gestaltningsprogram är idag ett vanligt kompletterande dokument till detaljplaner i Sverige för   att   beskriva   ett   områdes   utformning   med   fokus   på   estetik   och   arkitektur. Gestaltningsprogrammens innehåll varierar från program till program då det inte finns något krav på att ett gestaltningsprogram måste upprättas och kopplas till detaljplaner enligt PBL. Gestaltningsprogrammen kan beskriva områdena väldigt övergripande för att bara skapa en idé om hur de önskar att området skall upplevas. De kan även vara mer detaljerade och illustrera arkitekturen för området och vilka material som skall användas. Den generella utvecklingen av detaljplaner och tillhörande gestaltningsprogram är att de blir mer  och  mer  detaljerade  tidigt  i  processen  vilket  strider  mot  PBLs  intentioner  om översiktlighet i den inledande planprocessen. Då det inte finns något krav på upprättandet av gestaltningsprogram finns det inte heller lagstadgat hur kopplingen mellan detaljplan och gestaltningsprogram skall göras. Hur denna koppling löses är upp till kommunerna själva vilket leder till många olika varianter med olika konsekvenser för kommunen i dess arbete. Syftet med mitt arbete är att skapa förståelse för varför processen ser ut som den gör idag och hur det kommer sig att detaljplanerna blir så detaljerade. Detta genom en empirisk kvalitativ detaljplaneprocessbeskrivning av 10 stycken upprättade detaljplaner i Stockholms län, med fokus på gestaltningsprogrammet, och intervjuer med respektive planarkitekt. Det visade sig att det största inflytandet på detaljplaneprocessens gång har projektledarna och projektgruppen  från  kommunen.  De  beslutar  vilka  dokument  som  skall  upprättas,  när dokumenten skall upprättas, de handhar den formella hanteringen av ärendet, de upprättar de obligatoriska handlingarna till detaljplanen och bestämmer hur gestaltningsprogrammet skall utformas samt dess innehåll efter gemensamma diskussioner med representanter från både kommunen, exploatören och konsulterna. Exploatörerna i sin tur tar fram de dokument som kommunen kräver som beslutsunderlag och gestaltningsprogrammet med hjälp av konsulter. Exploatörerna  tar  förmodligen  fram  gestaltningsprogrammet  då  kommunen  inte  besitter tillräcklig kompetens för det, men även av praktiska skäl då exploatören väldigt ofta har agerat initiativtagare till detaljplaneprocessen och därmed redan har en arkitektkonsult som har tagit fram idéskisser för området och därmed är insatt i arbetet och enkelt kan fortsätta med det arbetet och handha upprättandet av gestaltningsprogrammet. Vidare  har  politikerna  inte  varit  inblandande  i  gestaltningsprogrammets  utformning,  inte heller har privatpersoner i kommunen använt sig av möjligheterna vid samråd och granskning för att lämna synpunkter på gestaltningsprogrammet.

The importance of perceived quality within the automotive industry has been rapidly increasing these years. Since judgmentsconcerning perceived quality is a highly subjective process, eye-tracking technology is one of the best approaches to extractcustomers’ subconscious visual activity during interaction with the product. This thesis aims to find an appropriate solution forrepresenting 3D eye-tracking data for further improvements in the validity and verification efficiency of perceived qualityanalysis, attempting to answer the question:How can eye-tracking data be presented and integrated into 3D automobile design workflow as a material that allows designersto understand their customers better?In the study, a prototype system was built for car-interior inspection in the virtual reality (VR) showroom through an explorativeresearch process including investigations in the acquisition of gaze data in VR, classification of eye movement from thecollected gaze data, and the visualizations for the classified eye movements. The prototype system was then evaluated throughcomparisons between algorithms and feedbacks from the engineers who participated in the pilot study.As a result, a method combining I-VT (identification with velocity threshold) and DBSCAN (density-based spatial clusteringof application with noise) was implemented as the optimum algorithm for eye movement classification. A modified heat map,a cluster plot, a convex hull plot, together with textual information, were used to construct the complete visualization of theeye-tracking data. The prototype system has enabled car designers and engineers to examine both the customers’ and their ownvisual behavior in the 3D virtual showroom during a car inspection, followed by the extraction and visualization of the collectedgaze data. This paper presents the research process, including the introduction to relevant theory, the implementation of theprototype system, and its results. Eventually, strengths and weaknesses, as well as the future work in both the prototype solutionitself and potential experimental use cases, are discussed. / Betydelsen av upplevd kvalitet inom bilindustrin har ökat kraftigt dessa år. Eftersom uppfattningar om upplevd kvalitet är en mycket subjektivt är ögonspårningsteknik en av de bästa metoderna för att extrahera kundernas undermedvetna visuella aktivitet under interaktion med produkten. Denna avhandling syftar till att hitta en lämplig lösning för att representera 3Dögonspårningsdata för ytterligare förbättringar av validitets- och verifieringseffektiviteten hos upplevd kvalitetsanalys, och försöker svara på frågan: Hur kan ögonspårningsdata presenteras och integreras i 3D-arbetsflödet för bildesign som ett material som gör det möjligt för designers att bättre förstå sina kunder? I studien byggdes ett prototypsystem för bilinteriörinspektion i showroomet för virtuell verklighet (VR) genom en explorativ forskningsprocess inklusive undersökningar i förvärv av blickdata i VR, klassificering av ögonrörelse från insamlad blicksdata och visualiseringar för de klassificerade ögonrörelserna. Prototypsystemet utvärderades sedan genom jämförelser mellan algoritmer och återkopplingar från ingenjörerna som deltog i pilotstudien. Följaktligen implementerades en metod som kombinerar I-VT (identifiering med hastighetströskel) och DBSCAN (densitetsbaserad spatial gruppering av applikation med brus) som den optimala algoritmen för ögonrörelseklassificering. En modifierad värmekarta, ett klusterdiagram, en konvex skrovdiagram, tillsammans med textinformation, användes för att konstruera den fullständiga visualiseringen av ögonspårningsdata. Prototypsystemet har gjort det möjligt för bilkonstruktörer och ingenjörer att undersöka både kundernas och deras visuella beteende i det virtuella 3D-utställningsrummet under en bilinspektion, följt av utvinning och visualisering av den insamlade blicken. Denna uppsats presenterar forskningsprocessen, inklusive introduktion till relevant teori, implementeringen av prototypsystemet och dess resultat. Så småningom diskuteras styrkor och svagheter, liksom det framtida arbetet i både prototyplösningen och potentiella experimentella användningsfall.

No description available.

在這個資訊大爆炸的時代，想要讓人們認識你就需要推廣你自己或你的商品。櫥窗展示便是一種常見的推廣方式。而在這樣大量的推廣需求及網路發達時代，櫥窗網站也應運而生。在這篇文研究中，櫥窗網站指的是以推廣自己為目標的網站。時代的潮流下，每種應用都愈來愈注重它的體驗。而使用者體驗應用在網站領域上，越來越多研究與將其與使用者介面的美感做連結。 基於以上，此篇研究將範圍縮小，希望以臺北故宮的櫥窗網站iPalace Channel為例子，目標是探討櫥窗網站視覺介面設計特色（美感與故事性）的使用者體驗及使用者滿意度。透過三種不同的iPalace Channel視覺介面設計，分為高、中、低程度的故事性與美感，比較三者不同的使用者體驗與使用者滿意度。最後在以問卷的方式做調查，而問卷統計結果是在櫥窗網站這個範疇下，高度美感與故事性的視覺介面相較於中度及低度的美感與故事性會得到最好的使用者體驗（美感、教育及娛樂的體驗）與滿意度。 / In the age of information explosion, promotion is one way to let people know you. And window displays is a way to promotion. Under the huge demand of promotion and Internet generalization, promotion website gradually emerge as the times require. Promotion website is just like window display. Hereby, the promotion website is a kind of website aimed to promote something. As the trend of our times, experience is more and more important in every application. And apply in the website domain, many researches connect user experience and aesthetic user interface. Base on previous mention, this study narrow down the scope, taking iPalace Channel, a promotion website of National Palace Museum (NPM), for example. This study aims to explore different aesthetic and storytelling levels of visual interfaces affect user experiences and user satisfaction on promotion website. Through questionnaire survey and compare three different visual interface designs to get the result. The result of this study find that for promotion website, High aesthetic and storytelling truly get best user experiences and user satisfaction.

The main goal of this thesis is to propose an evaluation method for visual interface design and more specifically for website design. The proposed visual design evaluation method is an adaptation of Preference Mapping (PM) techniques. It is based on overall preference ratings after multiple comparisons of alternative designs and on various multivariate statistical techniques for the analysis, visualization and interpretation of the resulting data. The suitability of the approach for visual interface design evaluation has been explored in four case studies involving overall 149 participants judging 51 websites. In each case study a different website domain was explored in order to examine whether the importance of certain design characteristics is context specific. Heterogeneity in preferences and perceptions was also studied showing that average construct scores are only representative for subsections of the participant sample. In order to aid the preference interpretation process additional data about study websites have been collected from three distinct sources: a) Subjective construct ratings provided by the participants after preference evaluation b) Descriptive attribute ratings obtained from trained expert panel on the same websites c) Objective measures of visual characteristics of the websites In each case study the potential of these types of measurements to explain preference variance has been investigated individually and in combination. The results showed that depending on the characteristics of each case study varying combinations of these types of data had the best explanatory power. A variety of methods (e.g. Internal and External PM) and statistical techniques (e.g. Principal Component Analysis (PCA), Generalized Procrustes Analysis (GPA) and Partial Least Squares (PLS)) have been used in order to summarize and visualize participant preference data of all case studies. In general, the method proposed in this thesis has several advantages over other visual design evaluation methods as for example use of standardized questionnaires. The method is flexible and can be used in various stages of design development but most importantly it allows for the identification of important visual design characteristics without ignoring the diversity that exist both among users and among website domains. These advantages have been demonstrated in the visual design evaluation studies presented in this thesis involving websites from four distinct domains. / Ο στόχος της παρούσας διατριβής είναι η πρόταση και ανάπτυξη μεθόδου αξιολόγησης διεπιφανειών χρήστη που θα λαμβάνει υπόψη τόσο τα αντικειμενικά χαρακτηριστικά σχεδιασμού, όσο και την υποκειμενική διάσταση που διέπει αξιολογήσεις με επίκεντρο τον χρήστη. Για την επίτευξη του στόχου αυτού αναπτύχθηκε μέθοδος αξιολόγησης, η οποία βασίζεται στην συγκριτική αξιολόγηση εναλλακτικών σχεδιασμών κατά την φάση συλλογής δεδομένων και στην χαρτογράφηση προτίμησης κατά την φάση ανάλυσης αποτελεσμάτων. Για την διερεύνηση της καταλληλότητας της προτεινόμενης μεθόδου αξιολόγησης, διεξήχθησαν τέσσερις μελέτες περίπτωσης κατά τις οποίες αξιολογήθηκαν συνολικά 51 ιστοσελίδες από 149 αξιολογητές. Κάθε μελέτη περίπτωσης διερευνούσε διαφορετική κατηγορία ιστοσελίδων και διαφορετικά σενάρια χρήσης της μεθόδου (π.χ. φάση προδιαγραφών, αξιολόγηση πρωτοτύπων κ.α.), έτσι ώστε να αξιολογηθεί η δυνατότητα της μεθόδου να εφαρμοστεί σε διαφορετικές συνθήκες. Σημαντικό πλεονέκτημα της προτεινόμενης μεθόδου είναι η δυνατότητα αναγνώρισης ετερογένειας απόψεων του δείγματος, η οποία σε άλλες μεθόδους αξιολόγησης θεωρείται θόρυβος στα δεδομένα και παραβλέπεται. Τα αποτελέσματα των αξιολογήσεων αναδεικνύουν σημαντική ετερογένεια αλλά και σχετική συμφωνία στις προτιμήσεις και αντιλήψεις των συμμετεχόντων. Με στόχο την ερμηνεία των αποτελεσμάτων από τα πειράματα αξιολόγησης διερευνήθηκαν τρεις πηγές δεδομένων πέρα από τις ταξινομήσεις προτίμησης από τους συμμετέχοντες σε όλες τις μελέτες περίπτωσης: α) αξιολογήσεις βάσει υποκειμενικών χαρακτηριστικών από τους ίδιους τους συμμετέχοντες που ταξινόμησαν τις ιστοσελίδες με βάση την προτίμηση τους β) αξιολογήσεις περιγραφικών και αντικειμενικών σχεδιαστικών χαρακτηριστικών από ομάδα εκπαιδευμένων εμπειρογνωμόνων γ) Αντικειμενικές μετρήσεις σχεδιαστικών χαρακτηριστικών με αυτόματα και ημιαυτόματα εργαλεία αναγνώρισης εικόνας Η δυνατότητα να ερμηνευτούν οι προτιμήσεις των χρηστών με την βοήθεια αυτών των πηγών δεδομένων, διερευνήθηκε ξεχωριστά αλλά και σε συνδυασμό σε κάθε μελέτη περίπτωσης. Στόχος ήταν να αποτιμηθεί η δυνατότητα συσχέτισης δεδομένων που διακατέχονται από διαφορετικά επίπεδα υποκειμενισμού με τις προτιμήσεις των συμμετεχόντων. Ιδανικά, θα αρκούσαν αντικειμενικές μετρήσεις και δεν θα επιβαρύνονταν οι χρήστες με επιπλέον βαθμολογήσεις των διεπιφανειών. Τα αποτελέσματα όμως έδειξαν ότι ένας συνδυασμός αντικειμενικών και υποκειμενικών χαρακτηριστικών ήταν ο βέλτιστος για την επιτυχή ερμηνεία των προτιμήσεων των χρηστών. Η μέθοδος αξιολόγησης που προτείνεται στα πλαίσια αυτής της διατριβής παρουσιάζει συγκριτικά πλεονεκτήματα σε σχέση με την χρήση τυποποιημένων ερωτηματολόγιων που είναι η επικρατέστερη μέθοδος στον χώρο της επικοινωνίας ανθρώπου υπολογιστή. Τα πλεονεκτήματα αυτά σχετίζονται κυρίως με την ευελιξία της μεθόδου και γίνονται εμφανή στις μελέτες αξιολόγησης που διεξήχθησαν με στόχο την εφαρμογή της μεθόδου για την αξιολόγηση ιστοσελίδων που ανήκουν σε τέσσερα διαφορετικά πεδία εφαρμογής.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke. / There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.

This licentiate thesis on architecture addresses how the state and municipalities use programs that deal with the design process in town planning projects. The author describes the process of creating an aesthetic design program and also studies a completed aesthetic design program. Furthermore, the author combines different findings and presents how programs develop during the planning process. The background of the work with architectural policy programs by the state agencies can be tracked in the program Shape of the Future – Program of Action, Design and Creative Design, 1997. Municipalities have also been influenced by architectural policy programs in their work. Changes in the Plan and Built Act, 1998/1999 that concern aesthetic values have also had effect on their work. The thesis presents four studies that comprise concept analysis, a case study of a municipal planning process, a road movie test and finally a comparison of different methods for evaluation of aesthetic design programs in road design projects. The first study presents a survey of the linguistic usage for programs that concern the design process. Examples from Sweden from the period 1999-2005 have been studied. Also, differences in the usage of the programs between the property developers and the town planning departments have been studied. The study showed that four types of programs were more commonly used: achitectural programs, aesthetic design programs, architectural quality programs and urban design programs. The distinctions in the programs can be used as foundation for more clear and uniform language use among the property developers and town planning departments. The second study follows the planning process of creating an aesthetic design program for the area Kvibergs äng in Gothenburg. An example of city development, the planning process contains both house planning and traffic planning. By the study the author search to increase the comprehension of developing aesthetic design programs and the knowledge of the distribution of power in town planning projects. The case relies on multiple sources of evidence, participant observations have been a main source. The case study consists of two kinds of analysis, a process analysis account of planning process and a discourse analytic interpretation of work of the planning group. The work with the aesthetic design program and the city plan stopped before it was completed. The planning group did not succeed in creating consensus among key actors. The differences in objectives among the architectural discourse, traffic planning discourse and the property developer discourse are some of the reasons why the aesthetic design program has not been completed. There were differences in interests and goals among the participants in the project of city development. The claim made throughout the study is that a common goal for the planning work is significant and it is essential to create consensus among the participants. In addition, the municipalities need guidance for aesthetic design programs to be able to guarantee the architectural quality. The third study describes a full scale experiment “road movie”. A film and a questionnaire were tried to evaluate the aesthetic design program for the detour past Sollefteå. The question was: Are film and questionnaire more easily available in comparison to traditional evaluation methods? Film was chosen as medium, since while driving on the road the experience is dynamic and similar to watching the movie. The film was shown to three independent groups. A total of 25 persons participated in the test. The informants were all professionals, either students or persons that worked with design tasks. The informants were asked to answer questions that concerned three kinds of evaluation criteria: research criteria, professional criteria and criteria specific for the program. The experiment showed that the informants had a positive attitude to use film for showing completed aesthetic design and evaluating road architecture. Film was a medium that showed critical viewpoints on the aesthetic design program and on completed design measures. In the beginning the method was expensive and took a lot of time, which was compensated by the fact that it was possible to conduct anywhere and anytime. The film also gave a good general impression of the road. The method was good at putting together measures and result when appraising the aesthetic design program. The fourth study shows a comparison of methods for evaluations that were used for completed aesthetic design programs at the Swedish Road Administration. A rich material was available to investigate the difference between film and other methods for evaluation. The evaluations carried out were: Tuning at place with the aesthetic design program, Evaluation at place with criteria and Qualitative evaluation. The issue investigated was: Which one of the methods of evaluation gave the best basis for assessment of the aesthetic design program and the result of the completed design measures. The study showed that used methods were suited in different situations. Tuning at place with the aesthetic design program was the fastest and cheapest method, it was only a local evaluation. With Evaluation at place with criteria more resources were needed, a discussion with informants was added. The method Qualitative evaluation was the only one of the methods that had users in the role as informants. The users provided new information through local knowledge. Film and questionnaire was the only one of the methods that gave critical comments to the aesthetic design program. The method put together program, measures and result. The method Film and questionnaire is based on criteria of research. Method and result become comparable with other evaluations that are built on theory. / Denna licentiatavhandling behandlar program avsedda att styra gestaltningen i stadsutvecklingsprojekt. En central frågeställning i avhandlingsarbetet har varit att undersöka hur programmen används hos statliga byggherrar och kommuner. Jag valde dels att följa ett gestaltningsprogram under själva framtagningsprocessen, dels att studera ett färdigt och genomfört gestaltningsprogram. Tillsammans ger studierna kunskap om bestaltningsprogrammets utvecklingsförlopp under planeringsprocessen från tidiga skeden till uppföljning av genomförda gestaltningsåtgärder. Bakgrunden till de statliga myndigheternas arbeten med arkitekturpolitiska handlingsprogram kan spåras i programmet Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, 1997. Även kommuner har blivit påverkade av handlingsprogrammet i sitt arbete med arkitekturprogram. De ändringar i Plan- och bygglagen, 1998/1999, som berör estetiska värden har också haft betydelse för stadsbyggnadskontorens hantering av planprojekt. Licentiatavhandlingen innehåller fyra delstudier, de omfattar en kartläggande begreppsanalys, en fallstudie av en kommunal planprocess, ett filmförsök med utvärdering och slutligen en jämförelse av olika utvärderingsmetoder för gestaltningsprogram i vägprojekt. I den första delstudien redovisas en kartläggning av språkbruket som rör program för gestaltningsfrågor. Svenska exempel på hur programmen används som hjälpmedel i planeringsprocessen hos stat och kommuner mellan åren 1999–2005 studeras. Studien visar att fyra programtyper dominerar: arkitekturprogram, gestaltningsprogram, kvalitetsprogram och stadsmiljöprogram. Det råder inte något enhetligt språkbruk på området och studien avslutas med ett förslag till definitioner av förekommande programtyper. En klarare begreppsanvändning framstår som önskvärd. Den andra delstudien följer tillblivelseprocessen för ett kommande gestaltningsprogram för bebyggelsen vid Kvibergs äng i Göteborg. Planprocessen innehåller både bebyggelseplanering och trafikplanering. Genom studien söker jag få en ökad förståelse för utvecklingen av gestaltningsprogram och kunskap om maktordningen inom stadsutvecklingsprojekt. Information samlade jag främst genom deltagande observation vid möten som behandlade gestaltningsprogram och intervjuer. Fallbeskrivningen redovisar dels en processanalys av planeringsprocessen, dels en diskursanalytisk tolkning av planeringsgruppens arbete. Arbetet med gestaltningsprogrammet och detaljplanen avstannade innan det var färdigt till följd av oklarheter i planeringsprocessen och politiska omprioriteringar. En bidragande orsak kan sökas i skillnaden mellan de tre diskurser som var representerade i planeringsgruppen: arkitekturdiskursen, trafikplaneringsdiskursen och byggherrediskursen. De representerade olika intressen och målbilder i stadsutvecklingsprojektet. Resultatet av studien visar att en gemensam målbild för arbetet är viktig för att skapa samsyn bland mötesdeltagarna. En vägledning för gestaltningsprogram hos kommuner behövs för att säkra de arkitektoniska kvaliteterna. Den tredje delstudien beskriver ett fullskaleförsök, ”road movie”, där film och enkät prövades för att utvärdera genomförda gestaltningsåtgärder för förbifarten vid Sollefteå. Är film och frågeformulär ett mer lättillgängligt sätt jämfört med traditionella utvärderingar? Film valdes för att det finns en dynamik som är inbyggd i att färdas på vägen som liknar filmens möjlighet att redovisa en upplevelse av rörelse. Filmen visades för tre oberoende grupper vid olika tillfällen. Sammanlagt deltog 25 personer i försöken. Informanterna var professionella, antingen studenter eller personer som arbetade med gestaltningsfrågor. För att undersöka hur road movien uppfattades av informanterna fick de svara på frågor rörande tre typer av utvärderingskriterier: forskningskriterier, professionella kriterier och programspecifika kriterier. Informanterna i försöket var överlag positiva till att använda sig av film, både för att visa genomförda gestaltningsåtgärder och för att utvärdera vägarkitektur. Filmen var ett medium som lockade fram kritiska synpunkter både på gestaltningsprogrammet och utförda gestaltningsåtgärder. Initialt var metoden tids- och kostnadskrävande, vilket kompenserades med att den vid tillämpning var oberoende av tid och rum. Filmen återgav ett bra helhetsperspektiv av vägen. Metodiken bidrog till att länka samman åtgärder och resultat vid bedömningen. Den fjärde delstudien är en jämförelse av utvärderingsmetoder för genomförda gestaltningsprogram inom Vägprojekt. Det fanns ett rikt jämförelsematerial för att undersöka skillnader mellan film och övriga utvärderingsmetoder. De genomförda utvärderingarna var: Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet, Utvärdering på plats med utvärderingskriterier och Kvalitativ utvärdering. Den frågeställning som undersöktes var vilken av metoderna som gav det bästa underlaget för bedömning av gestaltningsprogram och bedömning av vidtagna gestaltningsåtgärder. Resultatet av jämförelsen visar att använda utvärderingsmetoder lämpade sig för olika användningsområden. Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet var den snabbaste och billigaste metoden, det blev dock endast en lokal utvärdering. Utvärdering på plats med utvärderingskriterier var mer resurskrävande, det tillkom även ett diskussionsmoment med informanterna. Metoden Kvalitativ utvärdering var den enda av metoderna som hade brukare som informatörer. Brukare tillförde ny kunskap genom sin lokalkännedom. Film och enkät var den enda av metoderna som gav kritiska kommentarer till gestaltningsprogrammet. Den bidrog till att länka samman program, åtgärder och resultat. Metoden film och enkät bygger på forskningsbaserade kriterier och härigenom blir metodik och resultat jämförbara med teoribaserade utvärderingar. / QC 20101125