I denna studie undersöks pedagogers erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den afrikanska jättelandsnäckan i förskolan. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Åtta pedagoger från tre olika förskolor som arbetat med afrikanska jättelandsnäckor deltog. Intervjufrågorna behandlade dels hur pedagogerna arbetat med afrikanska jättelandsnäckor i utbildningen, dels pedagogers upplevelser av hur afrikanska jättelandsnäckan bidrog till utbildningen, verksamheten och vilka utmaningar som fanns. Dessutom behandlade frågorna vilken roll den afrikanska jättelandsnäckan hade fått på förskolan.  Resultatet visade att pedagogerna arbetade på olika sätt med snäckan och att de upplevde att det fanns ett antal fördelar och nackdelar med att ha ett levande djur boende på förskolan och att snäckans roll varierade. Studiens slutsats indikerade att pedagogerna generellt sett hade en positiv syn på afrikansk jättelandsnäckans plats i förskolan men att det fanns aspekter som bör beaktas. / This study investigates educator’s experiences of working with the Africangiant land snail in preschool. The study was conducted with semi-structuredinterviews. Eight educators from three different preschools who worked withthe African giant land snail participated.The interview questions dealt partly with how the educators worked withAfrican giant land snails in the education. The questions also dealt with theeducators' experiences of how the African giant land snail contributed to theactivity and what challenges there are. Furthermore, the questions also dealtwith the role of the African giant land snail in preschool.The result shows that educators work in several different ways with the snailand that they experience that there are several advantages and disadvantagesto having live animals permanently in preschool and that the role of the snailvaries. The study’s conclusion indicates that educators generally have apositive view of the African land snails place in preschool but that there areaspects that should be considered.

Studien har syftat till att undersöka att undersöka hur inhemska afrikanska religioner har framställts i svenska religionsläroböcker från 1907 början till 2013, samt studera utvecklingen av denna gestaltning. Studien har vidare syftat till att diskutera dessa eventuella förändringar med utgångspunkt i Edward Saids Orientalism. Detta genom att göra en text och i viss mån även bildanalys av tjugosex läroböcker mellan nämnda årtal. Studien har visat att läroböcker från framför allt första halvan av 1900-talet har starka tendenser till andrefiering och exotifiering, där studiens teoretiska utgångspunkt- orientalism- i hög grad är möjlig att diskutera som en viktig faktor till läroböckernas skildring av afrikansk inehemsk religion. Dessa tendenser fortsätter i viss mån under 1900-talets senare hälft, men på sent 1900-tal och tidigt 2000-tal finns i de studerade läroböckerna tydliga försök till avståndstagande av nedsättande uttryck och termer, även fast även dessa är skrivna ur ett västerländskt perspektiv.I det avslutande och analyserande avsnittet diskuteras resultatet och det empiriska materialet i förhållande till orientalismen, där den viktigaste slutsatsen är att det är möjligt att konstatera att orientalismen mycket väl kan användas för att förstå läroböckernas skildringar och utveckling gällande framställandet av inhemska afrikanska religioner, men att även andra faktorer som författaren, rådande ideologisk strömning och samhällsförändringar kan vara viktiga faktorer till att förklara detta.

Present development path is based on the Western ideas, with focus on market, competition, capitalism and individualism. It has shown to create unsustainable patterns in terms of a growing ecological footprint, decreased wellbeing and growing inequities. This calls for new, alternative development paths. The traditional African values are based on a holistic and humanistic ideology which focuses on health and safety of common citizens; meeting all peoples basic needs, sharing, social connectedness, living in harmony with other species and nature, a healthy environment, to experience satisfaction when your basic needs are met, not wanting more than you need (luxurious cravings), and the concern for health of future generations. In this sense, traditional values are sustainability bearing, and are also suggested to influence human wellbeing in a positive way.   This study have explored to what extent sustainability-bearing values from the traditional African lifestyle are considered to be important for the wellbeing of young, black individuals, and analyzed whether the values of means to achieve wellbeing differs or corresponds between people living a traditionally influenced lifestyle and a Western influenced lifestyle. Generally, the respondents found all these values more important for their wellbeing than luxurious consumption.     This suggests that values that are sustainability bearing are important for peoples wellbeing, and is thereby important to include in the development debate. / Dagens utveckling är baserad på den Västerlänska livsstilen med fokus på marknad, konkurrens, kapitalism och individualism. Detta har visat sig orsaka ohållbara mönster i form av ett allt större ekologiskt fotavtryck, sänkt välbefinnande och växande sociala klyftor, vilket visar behovet av nya, alternativa utvecklings vägar.                                                          Traditionella Afrikanska värderingar baseras på en holistisk och humanistisk ideologi där man fokuserar på hälsa och säkerhet för framtida generationer, tillfredsställa allas grundläggande behov, att dela med sig, social samhörighet, att leva i harmoni med andra arter och naturen, en frisk miljö, att uppleva tillfredsställelse när grundbehoven är tillfredsställda, att inte kräva mer än man behöver samt omsorg om hälsan för framtida generationer. På detta sätt är traditionella värderingar hållbarhets skapande och anses även inverka positivt på mänskligt välbefinnande.                                                                                                                                 Denna studie har utforskat I vilken utsträckning hållbarhetsskapande värderingar från den traditionella Afrikanska livsstilen anses viktiga för välbefinnandet hos unga, svarta personer, samt analyserat om det som anses viktigt för människors välbefinnande är likvärdiga eller särskiljer sig, mellan människor som lever en traditionellt influerad livsstil, och de som lever en Västerländskt influerad livsstil. Generellt ansåg respondenterna att dessa värderingar var mer viktiga för deras välbefinnande än lyxkonsumtion. Detta antyder att värderinga som är hållbarhets skapande är viktiga för människors välbefinnande, och de är därmed viktiga att inkludera i utvecklings debatten.

The aim of this study was to investigate perceptions of Hip-Hop choreography and Hip-Hop choreography’s relation to freestyle. In order to accomplish that purpose, three dance artists were interviewed and a phenomenographical approach was used. From the result, the hope was to gain fresh insights and ideas for incorporating choreography in the teaching of Hip-Hop, and to explore various approaches for doing so. From the interviews with three dance artists, I found four categories which consist of different perceptions of choreography. The four categories were subjectivity, which could be perceived as freestyle, interaction which could be perceived as the relationship between performer and audience, physicality which could be perceived as more or less of a specific form and music which could be perceived as something inspirational. Intention behind what you do or public who is observing, was perceived as the influencer for freestyle to become choreography. The categories can define Hip-Hop choreography, yet those can also define choreography in dance overall. Physicality in specific form was perceived as one of the only categories that is directly connected to Hip-Hop choreography. Yet it does not disregard the importance of the three other concepts for the style Hip-Hop and so choreography.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.

This master’s thesis investigates the construction of the post-migration professional identity of four African migrant women in Sweden. Two of these women migrated to Sweden because of their husbands’ careers and the other two moved to Sweden after they married Swedish men. Many women who migrate to other countries because of family usually struggle to find work despite having high education from their native countries. The study uses a narrative methodology in collecting stories of the women’s lived experiences. These stories were collected through in-depth interviews and post-interview follow-up questions. It is framed by theories of narrative inquiry, identity, and intersectionality which all help in explaining how experiences are shaped. The collected data follows a descriptive analysis.  The study is guided by three research questions of which the major one addresses the pre- and post-migration circumstances that influence the construction of the post-migration professional identity. The other two questions sought to find out how the post-migration identity is constructed, and how the women’s different identities intersect to create conditions that are either favorable or otherwise in the construction of the post-migration professional identity.   The findings suggest that pre- and post-migration education, work, and personal beliefs are significant factors. Acquiring a Swedish education can also facilitate openings into social networks that are necessary for accessing the job-market. This is especially so in low profile jobs. The study also found that the biggest hindrance to accessing jobs is social networks. Another issue is the intersectionality of culture, ethnicity, class, gender, and the professional identity. Agency, interaction, and continuity all play a significant role in how the post-migration professional identity is constructed. The study also found that the construction of the professional identity is an unfinished business and is continuously constructed in relation to others through stories that people tell. The study concludes that constructing a preferred professional identity in Sweden for women who migrate because of their husbands is not easy and can take a long time. / Denna masteruppsats undersöker hur yrkesidentitet för fyra kvinnliga afrikanska migranter i Sverige formas. Kvinnorna flyttade till Sverige i följe med sina män. Många kvinnor som flyttar till andra länder på grund av familjeskäl får kämpa för att hitta arbete, trots hög utbildning från sina hemländer. Studien använder en narrativ metodik i insamlandet av berättelser om kvinnornas levda erfarenheter. Dessa berättelser genererades genom djupintervjuer och kompletterande frågor efter intervjun. Studien ramas in av en narrativ ansats i kombination med ett analytiskt intresse för identitetskonstruktion och intersektionalitet. Den insamlade data tolkas genom en deskriptiv analys.  Studien styrs av tre forskningsfrågor varav den stora tar upp omständigheter före och efter migration som påverkar konstruktionen av yrkesidentitet. De två andra frågorna syftar till att undersöka hur yrkesidentiteten efter migrationen är konstruerad, och hur kvinnornas olika identiteter samspelar för att skapa förutsättningar som antingen är gynnsamma eller försvårande.  Resultaten visar på att utbildning, arbete och personlig övertygelse före och efter migration är viktiga faktorer. Att skaffa en svensk utbildning kan också underlätta öppningar till sociala nätverk som är nödvändiga för att få jobb i Sverige. Andra frågor behandlar intersektionen mellan kultur, etnicitet, klass, kön och yrkesidentitet. Studien påvisar också att konstruktionen av yrkesidentitet är en oavslutad affär som kontinuerligt konstrueras i relation till andra genom berättelser. Studien drar slutsatsen att det kan vara utmanande att hitta ett passande jobb i Sverige för kvinnor som flyttar med sina män och detta kan vara en lång process.

No description available.

It is widely recognized that human-wildlife conflicts can reduce farmers’ support for long-term species conservation. The subject of human-elephant conflicts is highly relevant in villages around Babati District in North Central Tanzania because of the closeness to Tarangire National Park. The purpose of this study is therefore to examine local farmers’ attitudes toward elephants and the attitudes’ effects on conservation efforts. Primary data was collected through a qualitative approach of semi-structured interviews with twelve farmers in four villages around Babati, with Wildlife Officer Nashon Macokesha at Babati District Council and with Allan Carlson, Nature Conservation Expert at WWF. A thematic analysis was done to make comparisons between the answers from farmers, Macokesha and Carlson. The Theory of Planned Behavior and the Value-Belief-Norm theory were also used to analyze the underlying factors of the farmers’ attitudes.   The results of this study show that around half of the farmers have positive attitudes toward elephants, while the other half think negatively of them. Elephants were identified as the most problematic species and crop-raiding as the most problematic type of human-elephant conflict. The problems that farmers experience do to crop-raiding and other types of human-elephant conflicts include the direct effects of lost livelihood and income and indirect effects like health impacts and security issues. The result also indicates that factors affecting farmers’ attitudes toward elephants include: 1) the proportion of available land affected by elephants, 2) the closeness of farmers’ fields to Tarangire National Park, 3) the lack of compensation, 4) the ability to affect the decision-making concerning the human-elephant conflicts and 5) the information about and knowledge of elephants and their importance. The underlying cause of the human-elephant conflicts is identified to be the spatial overlap of the two species. To prevent human-elephant encounters in the first place, thereby reducing the risk of human-elephants conflicts, better land use planning can be used to avoid settlement and cultivation close to protected areas. Buffer zones can be established around national parks and reserves to reduce the overlap between humans and wildlife. Mitigation through preventive and deterrent methods like lighting fires, making noises, using chili-dung or chili-grease to scare elephants off farmers’ fields can also be used. Another alternative is to switch from growing high-risk crops that elephants prefer to crops like chili or sesame which rarely gets eaten by elephants. / Att konflikter mellan människor och djurliv kan minska bönders stöd för artbevarande åtgärder är välkänt bland forskare. Konflikter mellan människor och elefanter är vitt förekommande i byar i Babati-distriktet i norra Tanzania på grund av närheten till nationalparken Tarangire. Syftet med denna studie är därför att undersöka bönders attityder till elefanter och attitydernas effekter för bevarandeåtgärder. Primärdata samlades in genom ett kvalitativt upplägg med semistrukturerade intervjuer med tolv bönder i fyra byar i Babati, med Wildlife Officer Nashon Macokesha på Babati District Council samt med Allan Carlson, naturvårdsexpert på WWF. En tematisk analys utfördes för att jämföra svaren mellan bönderna, Macokesha och Carlson och the Theory of Planned Behavior samt the Value-Belief-Norm theory användes för att analysera de underliggande orsakerna bakom böndernas attityder.   Resultatet från denna studie visar att ungefär hälften av bönderna har positiva attityder till elefanter, medan den andra hälften har negativa åsikter om dem. Elefanter identifierades som den mest problematiska arten för bönderna och förstörandet av grödor som den mest problematiska typen av konflikt mellan människor och elefanter. Problemen som bönderna upplever till följd av dessa konflikter inkluderar direkta effekter som förlorad inkomst och försämrade försörjningsmöjligheter, men också indirekta effekter som hälso- och säkerhetsproblem. Faktorer som enligt resultaten i denna studie kan påverka böndernas attityder till elefanter innefattar: 1) andelen tillgänglig mark som påverkas av elefanter, 2) närheten från böndernas mark till nationalparken Tarangire, 3) bristen på kompensation, 4) möjligheten att påverka beslutsprocessen gällande konflikten mellan människor och elefanter samt 5) information och kunskap om elefanter och deras betydelse. Den underliggande orsaken till konflikterna mellan människor och elefanter identifieras vara överlappet i användnings­områden mellan de båda arterna. För att förhindra möten mellan människor och elefanter, och därmed minska risken för konflikter, behövs bättre markanvändningsplanering så att bosättning och jordbruk undviks i närheten av skyddade områden. Buffertzoner kan också anläggas runt nationalparker och reservat för att minska överlappet mellan människor och djur. Avskräckande åtgärder, som att tända eldar, göra oväsen, tända chilibriketter eller sätta upp chili-rep, för att hålla elefanter borta från böndernas åkrar kan också användas. Ett annat alternativ är att bönderna byter från att odla högriskgrödor som elefanter föredrar till att odla grödor som chili eller sesam, vilka sällan eller aldrig äts av elefanter.

No description available.

The purpose of this essay is to conduct a character analysis on Eugene Achike from Chimamana Ngozi Adichie’s novel Purple Hibiscus, to see whether or not the character is used by Adichie as a portrayal of colonial Nigeria and its values. I have done this by looking at the themes of violence and hypocrisy in relation to Eugene’s language usage, religious attitude, and behaviour towards others, and comparing these aspects of his personality with the attitudes shown by colonialists in colonial Nigeria. The more important issues that prove Eugene’s character is a portrayal of colonial Nigeria are: his utter disregard for his heritage and background, including the physical disregard of his father; his absolute control over his family members, both physically and mentally, which leads to violent outbursts if he is disobeyed; the fact that he is shown in the novel to be a direct product of the missionaries and colonial structure that was present in Nigeria when he grew up. These things, together with the subtle connections in Adichie’s writing that connect her novel to Things Fall Apart, firmly place Purple Hibiscus in the postcolonial category. Thus, I concluded that Eugene’s character is a portrayal of Colonial Nigeria. / Syftet med denna upsats är att genomföra en karaktärsanalys på karaktären Eugene Achike i Chimamanda Ngozi Adichis roman Purple Hibiscus, för att se ifall karaktären används av Adichie som en skildring av koloniala Nigeria och dess värderingar. Jag har gjort detta genom att undersöka två teman – våld och hyckleri – i samband med Eugenes användning av språk, religös attityd, och beteende mot andra, för att då jämföra dessa aspekter av hans personlighet med attityderna kolonisatörer hade i koloniala Nigeria. De viktigaste sakerna som bevisar att Eugenes karaktär är en skildring av koloniala Nigeria är: hans fullständiga ignoreing av sin bakgrund, inklusive den fysiska ignorering av hans pappa; hans absoluta kontroll över sin familj, både fysiskt och mentalt, vilket leder till våldsamma utbrott om han inte blir åtlydd; det faktum att han beskrivs som en produkt av missionärerna och koloniala samhället vid flera tillfällen i boken. Detta tillsammans med romanens subtila kopplingar till Achebes Things Fall Apart, placerar tveklöst Purple Hibiscus i den postkoloniala kategorin. Därmed drar jag slutsatsen att Eugene’s karaktär är en skildring av koloniala Nigeria.