Denna uppsats undersöker hur Alfred Nobels vilja att tilldela Nobelpriset i litteratur till ”den, som inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealisk riktning” har tolkats av Svenska Akademien genom åren. Vidare undersöker uppsatsen om och isåfall hur prismotiveringarna har förändrats genom åren. Därutöver diskuteras varför uppvisat resultat kan vara intressant att belysa inom svenskämnet på gymnasiet. För att erhålla ett resultat har en brukstextanalys genomförts av samtliga 114 prismotiveringar, vilka formulerats av Svenska Akademien mellan åren 1901-2017. Genom brukstextanalys har motiveringarnas ideationella struktur undersökts för att identifiera framstående teman i prismotiveringarna. Resultatet visar en stor variation av framstående teman i Svenska Akademiens prismotiveringar genom åren där de mest framstående är: ”Originalitet”, ”Känslosamhet och förmåga att beröra”, ”Ett författarskap uppburet av Idealitet”, ”Referens till hembygd, landområde och specifika kulturområden”, ”Människan och människovärdet i fokus” och ”Mänskligt lidande och utanförskap”. Vidare visar resultatet att tematiken i prismotiveringarna i stor utsträckning har förändrats under de år då Nobelpriset i litteratur delats ut, samtidigt som en del framstående teman varit återkommande under majoriteten av de årtionden då priset delats ut. Detta innebär att Svenska Akademiens tolkning av Nobels ord har uppnått en hög grad av både stabilitet och variation.

The essay is about the Nobel Library's investments in fiction, the change of certain linguisticareas since 1904 and the purchase policy of the Library. The paper contains an introductoryhistorical chapter, where I describe the history of the Swedish Academy, the life and willof Alfred Nobel and in conclusion a description of the Nobel library of the Swedish Academy.When writing this essay I have used a combined qualitative and quantitative method, meaningthat I have interviewed the librarians of the Nobel Library, studied the purchase catalogues,and kept statistics over the books.in different linguistic areas purchased since 1904 onwardwith an emphasize on years ending with "4". The outcome of this survey is that the purchaseof books within the different speech areas doesn't vary as much as first expected, and thatthere rises and falls within all the linguistic areas which could be further explored.

The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017–2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management.

The aim of the study was to examine how students get their motivation to learn. How two different schools, Kulturskolan in Stockholm and Lilla Akademien, practises motivation when they teach the violin. The method was field studies and qualitative interviews. The result of the study indicates the importance of teaching students how to practise to get progression on their playing, to develop their learning skills to get them motivated. The result of the study indicates that the social environment and the positive experience of playing matters in terms of motivation. It also shows that to reach a professional level of playing the violin, a goal is needed. / Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

Svenska Akademien är en ledande aktör inom det svenska språket och litteraturen och kan därför sägas vara ett slags måttstock för ”den svenska lärda”. I och med att det i denna uppsats studeras vilka egenskaper hos en akademiledamot Akademien själv framställer som viktiga meriter kan det säga oss något om det intellektuella klimatet i det nutida Sverige. För att få en förståelse för vilka dessa idealegenskaper är måste Akademiens egna offentliga kanal betraktas – Akademiens hemsida. Genom att induktivt betrakta vilka persontopiker som förekommer i presentationerna är det en metod för att få en förståelse om hur Akademien framställer sig själv och hur pass väl det lever upp till idealet av en ’lärd’. De kriterier som legat till grund för att konstruera persontopikerna är att det är ett argument för personens lämplighet i Akademien: ledamotens individuella egenskaper och tidigare erfarenheter. Resultatet av lärdhetens alla persontopiker i ledamotspresentationer är: framstående yrkesverksamhet, ärebetygelser, utbildning, den mångfasetterade lärda, ovanlighet, relationer och kön. I uppsatsen följer hur dessa är fördelade utifrån kön och yrkesgrupp och i vilken frekvens de förekommer. Resultatet av huruvida Akademien förhåller sig till lärdhetsidealet speglar hur Akademien vill se sig själv som någonting mer än en ’lärd’ och förgäves strävar efter att vara ’intellektuell’. En distinktion mellan ’lärd’ och ’intellektuell’ går det att läsa om i uppsatsen och hur det faktum att ledamöterna är en del av ett instiutionellt samfund gör dem till ”de lärdas elit”.

The purpose of this study was to discover patterns and variations of service requirementsamong various groups of users at the Swedish Academy's Nobel Library. Twenty-nine personswere interviewed and divided into different groups with regard to their purpose of usingthe Nobel Library. The groups of users were members of the Swedish Academy and thepublic. The public were subdivided into the following three groups of users: persons whopursue formalised studies, persons who read as a hobby, persons who work with literature asa profession.The data reveals that the members of the Swedish Academy were very satisfied with theservice at their library and positive to a limited increase of users. Persons who pursue formalisedstudies and persons who work with literature as a profession emphasized that the NobelLibrary is outstanding within its subject field. These two groups also spent much time atother information centres since they often need material dealing with other fields of knowledge.Persons who read as a hobby found almost all the material they need at the Nobel Library.

Seit 1949 gibt die Sächsische Akademie der Wissenschaften zu Leipzig ein Jahrbuch heraus, das seitdem im zweijährigen Rhythmus erscheint. Die Jahrgänge 1949–1953 bis 1993–1994 wurden beim Akademie-Verlag Berlin veröffentlicht, die Jahrgänge 1995–1996 bis 2017–2018 beim Verlag S. Hirzel, Stuttgart/Leipzig. Alle genannten Jahrgänge erschienen ausschließlich als Printausgabe. Seit dem Jahrgang 2019–2020 publiziert die Akademie das Jahrbuch im Eigenverlag. Zeitgleich mit Erscheinen der Printausgabe wird es hier als E-PDF kostenfrei zur Verfügung gestellt.

Im Auftrag der Akademie herausgegeben von Wolfgang Huschner. Das Jahrbuch 2019–2020 der Sächsischen Akademie der Wissenschaften zu Leipzig, die am 1.7.2021 auf 175 Jahre Akademiegründung zurückblickt, erscheint im Jahr 2021 als Jubiläumsausgabe. Nach einem historischen Abriss zu 175 Jahren Akademiegeschichte wird im Jahrbuch mit Bezug auf die Jahre 2019–20 über die Gelehrtengesellschaft mit ihren Mitgliedern, Sitzungen und Kommissionen; Preisverleihungen sowie die geleistete Forschungsarbeit berichtet. Im Buch finden sich zudem Kapitel zu Publikationen, Digital Humanities, Internationalen Tagungen und Öffentlichen Veranstaltungen sowie Angaben zu Förderverein, Stiftung, Gremien, Verwaltung und Haushalt der Akademie.:Vorwort 175 Jahre Sächsische Akademie der Wissenschaften zu Leipzig Über die Arbeit der Akademie Das Präsidium Die Gelehrtengesellschaft Die neu zugewählten Mitglieder Die Mitglieder – Ehrenmitglieder – Mathematisch-naturwissenschaftliche Klasse – Philologisch-historische Klasse – Technikwissenschaftliche Klasse Auszeichnungen und Ehrungen von Akademiemitgliedern Nachrufe Junges Forum Die Mitglieder Zuwahl Öffentliche Gesamtsitzungen und Plenarsitzungen Von der Akademie verliehene Preise Strukturbezogene Kommissionen Afrika – Asien – Europa Ausbreitung in Natur, Technik und Gesellschaft Historische Kommission Interkulturelle historische Grundwissenschaften (IHG) Kunstgeschichte, Literatur- und Musikwissenschaft Kunstgeschichte Mitteldeutschlands Landeskunde – AG Stadtentwicklung Sprachwissenschaft Technikbewertung und -gestaltung – AG Bioökonomie Umweltprobleme Wissenschaft und Werte Wissenschaftsgeschichte (Naturwissenschaften/Mathematik/Technik) Forschungsvorhaben und Vorhabenbezogene Kommissionen FORSCHUNGSVORHABEN IM AKADEMIENPROGRAMM In interakademischer Kooperation durchgeführte Forschungsvorhaben – Die Deutschen Inschriften des Mittelalters und der Frühen Neuzeit – Klöster im Hochmittelalter: Innovationslabore europäischer Lebensentwürfe und Ordnungsmodelle – PROPYLÄEN – Forschungsplattform zu Goethes Biographica – Strukturen und Transformationen des Wortschatzes der ägyptischen Sprache. Text- und Wissenskultur im alten Ägypten Von der Sächsischen Akademie der Wissenschaften durchgeführte Forschungsvorhaben – Althochdeutsches Wörterbuch – Etymologisches Wörterbuch des Althochdeutschen – Bibliotheca Arabica – Neue Geschichte der arabischen Literatur – Briefe und Akten zur Kirchenpolitik Friedrichs des Weisen und Johanns des Beständigen 1513 bis 1532 Reformation im Kontext frühneuzeitlicher Staatswerdung – Codex diplomaticus Saxoniae – Das sächsisch-magdeburgische Recht als kulturelles Bindeglied zwischen den Rechtsordnungen Ost- und Mitteleuropas – Deutsche Wortfeldetymologie in europäischem Kontext – der Mensch in Natur und Kultur – Die deutsche Akademie des 17 Jahrhunderts: Fruchtbringende Gesellschaft – Edition der Briefe Philipp Jakob Speners (1635–1705) vor allem aus der Berliner Zeit (1691–1705) – Edition der Briefe Robert und Clara Schumanns mit Freunden und Künstlerkollegen (»Künstlerbriefwechsel«) – Edition des Briefwechsels von Johann Christoph Gottsched › Historisch-kritische Edition des Briefwechsels zwischen Christian Wolff und Ernst Christoph von Manteuffel – Europäische Traditionen – Enzyklopädie jüdischer Kulturen – Friedrich Heinrich Jacobi: Briefwechsel Text – Kommentar – Wörterbuch Online – Leipziger Ausgabe der Werke von Felix Mendelssohn Bartholdy – Monumenta Germaniae Historica (Sachsenspiegel-Glossen) – Wissenschaftliche Bearbeitung der buddhistischen Höhlenmalereien in der Kuča-Region der nördlichen Seidenstraße – Wissenschaftsbeziehungen im 19 Jahrhundert zwischen Deutschland und Russland auf den Gebieten Chemie, Pharmazie und Medizin LANDES- UND DRITTMITTELFINANZIERTE FORSCHUNGSVORHABEN – Bach-Repertorium – Schwerpunkt Carl-Philipp-Emanuel-Bach-Gesamtausgabe – Technikfolgenabschätzung – Virtuelles Akademiearchiv – Wismut-Erbe-Forschung – KompetenzwerkD – Sächsisches Forschungszentrum und Kompetenznetzwerk für Digitale Geisteswissenschaften und Kulturelles Erbe Publikationen | Digital Humanities Internationale Tagungen | Ausgewählte öffentliche Veranstaltungen | Denkströme Stiftung der Sächsischen Akademie der Wissenschaften zu Leipzig | Förderverein der Sächsischen Akademie der Wissenschaften e.V Gremien und Verwaltung der Akademie | Fakten und Zahlen – Haushalt Personenregister | Bildnachweis

Im Auftrag der Akademie herausgegeben von Wolfgang Huschner. Das Jahrbuch gibt Auskunft über die Aktivitäten der Sächsischen Akademie der Wissenschaften zu Leipzig im Berichtszeitraum 2021/2022.:Vorwort Über die Arbeit der Akademie Das Präsidium Die Gelehrtengesellschaft Die neu zugewählten Mitglieder Die Mitglieder – Ehrenmitglieder – Mathematisch-naturwissenschaftliche Klasse – Philologisch-historische Klasse – Technikwissenschaftliche Klasse Auszeichnungen und Ehrungen von Akademiemitgliedern Nachrufe Junges Forum Die Mitglieder Zuwahl Öffentliche Gesamtsitzungen und Plenarsitzungen Von der Akademie verliehene Preise Strukturbezogene Kommissionen Afrika – Asien – Europa Ausbreitung in Natur, Technik und Gesellschaft Historische Kommission Interkulturelle Historische Grundwissenschaften (IHG) Kunstgeschichte, Literatur- und Musikwissenschaft Kunstgeschichte Mitteldeutschlands Landeskunde – AG Stadtentwicklung Sprachwissenschaft Technikbewertung und -gestaltung – AG Bioökonomie Umweltprobleme Wissenschaft und Werte Wissenschaftsgeschichte (Naturwissenschaften / Mathematik / Technik) Forschungsvorhaben und Vorhabenbezogene Kommissionen FORSCHUNGSVORHABEN IM AKADEMIENPROGRAMM In interakademischer Kooperation durchgeführte Forschungsvorhaben – Die Deutschen Inschriften des Mittelalters und der Frühen Neuzeit – Klöster im Hochmittelalter: Innovationslabore europäischer Lebensentwürfe und Ordnungsmodelle – PROPYLÄEN – Forschungsplattform zu Goethes Biographica – Strukturen und Transformationen des Wortschatzes der ägyptischen Sprache. Text- und Wissenskultur im alten Ägypten Von der Sächsischen Akademie der Wissenschaften durchgeführte Forschungsvorhaben – Althochdeutsches Wörterbuch – Etymologisches Wörterbuch des Althochdeutschen – Bibliotheca Arabica – Neue Geschichte der arabischen Literatur – Briefe und Akten zur Kirchenpolitik Friedrichs des Weisen und Johanns des Beständigen 1513 bis 1532. Reformation im Kontext frühneuzeitlicher Staatswerdung – Deutsche Wortfeldetymologie in europäischem Kontext – der Mensch in Natur und Kultur – Edition der Briefe Philipp Jakob Speners (1635–1705) vor allem aus der Berliner Zeit (1691–1705) – Edition der Briefe Robert und Clara Schumanns mit Freunden und Künstlerkollegen (»Künstlerbriefwechsel«) – Edition des Briefwechsels von Johann Christoph Gottsched – Europäische Traditionen – Enzyklopädie jüdischer Kulturen – Friedrich Heinrich Jacobi: Briefwechsel. Text – Kommentar – Wörterbuch Online – Leipziger Ausgabe der Werke von Felix Mendelssohn Bartholdy – Monumenta Germaniae Historica (Sachsenspiegel-Glossen) – Wissenschaftliche Bearbeitung der buddhistischen Höhlenmalereien in der Kuča-Region der nördlichen Seidenstraße LANDES- UND DRITTMITTELFINANZIERTE FORSCHUNGSVORHABEN – Bach-Repertorium – Schwerpunkt Carl-Philipp-Emanuel-Bach-Gesamtausgabe – Codex diplomaticus Saxoniae – Energieeffiziente Energiewandlung in der industriellen Holzbe- und -verarbeitung vom Prozess bis zum Stromnetz (EEHBV) – Landschaft als KulturErbe. Transformation einer Bergbaulandschaft in Sachsen im 20. Jahrhundert – SaxFDM-Fokusprojekt »PUDEL«: Publikationsdienst für wissenschaftliche Datenmodelle und Vokabulare – Technikfolgenabschätzung – Wismut-Erbe-Forschung Publikationen Digital Humanities Digital Humanities in den Forschungsvorhaben KompetenzwerkD – Sächsisches Forschungszentrum und Kompetenznetzwerk für Digitale Geisteswissenschaften und Kulturelles Erbe NFDI Text+: Forschungsdateninfrastruktur und lexikalische Ressourcen Internationale Tagungen | Ausgewählte öffentliche Veranstaltungen Stiftung der Sächsischen Akademie der Wissenschaften zu Leipzig | Förderverein der Sächsischen Akademie der Wissenschaften e. V Gremien und Administration | Fakten und Zahlen – Haushalt Personenregister | Bildnachweis

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning gestaltningen av olika kön skiljer sig åt i svenska mediers rapportering kring kulturella skandaler, beroende på journalistens egna kön. Studiens fokus ligger i att undersöka Sara Danius och Horace Engdahl i krisen kring den Svenska Akademien, för att kunna jämföra svenska mediers rapportering av en kulturskandal, där både en kvinna och en man är inblandad. Det material som undersökts i studien är nyhetsartiklar från de sex största morgon- och kvällstidningarna i Sverige – Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan – vilka analyserats genom en kvantitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk studien utgår från och som kan ge en förståelse för hur media gestaltar en skandal är; gestaltningsteori, medielogik, tonalitet och teorier om genus. Förutom dessa teorier har vi använt oss av relevant tidigare forskning inom skandaljournalistik och genus som indikerar att kvinnor och män gestaltas olika i media, inom politiska skandaler. Det blir därav intressant att undersöka om det även gäller en kulturell skandal samt om journalistens kön kan ha en betydelse för gestaltningen. Journalisters roll i rapporteringen och gestaltningen av skandalen är viktig, eftersom de har ett ansvar att vara objektiva samt att framställa de båda könen på ett likvärdigt sätt. Ur ett samhällsperspektiv blir studien intressant då mottagarna av en skandal påverkas av medias bild av hela händelseförloppet. Det resultat studien kommit fram till är att gestaltningen skiljer sig åt i hur kvinnliga och manliga journalister gestaltar de båda huvudpersonerna i skandalen kring den Svenska Akademien. Kvinnliga journalister fokuserar mer på huvudpersonens personliga egenskaper, utseende och yrkesroll, samt använder sig i större utsträckning av medielogikens berättarteknik personifiering. Kvinnliga journalister använder även i större utsträckning både mer positiv och negativ tonalitet i sina texter om Danius och Engdahl, medan manliga journalister överlag är mer neutrala i sin tonalitet. Resultatet visar även att det generellt läggs ett större fokus på både Danius yrkesroll och utseende än hos Engdahl, samt att journalisten syns mer i texten i de artiklar som främst handlar om Engdahl. Medielogikens berättarteknik personifiering syns även i större utsträckning när Engdahl gestaltas än Danius. När artikeln främst handlar om Danius är tonaliteten mot henne överlag mer positiv, medan när artikeln främst handlar om Engdahl är tonaliteten mot honom överlag mer negativ. Den som artikeln inte främst handlar om framställs med neutral tonalitet. I de fall bilder finns med i artikeln framkommer det att dessa i större utsträckning är gynnsamma för Danius, när artikeln främst handlar om henne. När artikeln främst handlar om Engdahl är eventuella bilder i större utsträckning mer neutrala eller missgynnsamma. Slutsatsen är att kvinnor och män gestaltas olika i skandalen kring den Svenska Akademien och att gestaltningen skiljer sig åt beroende på om journalisten är en kvinna eller man. Däremot är det svårtatt uttala sig om att alla kulturella skandaler skulle få samma utfall, då båda Sara Danius och Horace Engdahl är två särpräglade och unika individer med starka karaktärsdrag. / The purpose of the study is to examine to what extent the framing of different genders differs in Swedish media reporting on cultural scandals, depending on the journalists own gender. The study emphasizes on Sara Danius and Horace Engdahl in the crisis regarding the Swedish Academy, in order to be able to compare Swedish media reporting of a cultural scandal involving both a woman and a man. The empirical data that was examined in the study was news articles from six of the largest morning- and evening newspapers in Sweden – Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and Sydsvenskan – which has been analyzed through a quantitative content analysis. The theoretical framework is based on framing, media logic, tonality and theories of gender, which can give an understanding of how the media portrays a scandal. In addition to these mentioned theories, we have used relevant previous research in scandal journalism and gender which indicates that women and men are portrayed differently in the media, within political scandals. It was therefore interesting to investigate whether this also could be applied on a cultural scandal and if the gender of the journalist could have a bearing on the framing. The journalists role in reporting and depictions of a scandal are significant, they have a responsibility to be objective and to depict the two sexes in an equal manner. From a society perspective, the study becomes interesting as the recipients of a scandal are affected by the media's portrayal of the entire course of events. The study concluded that the framing differs in how female and male journalists portray the two main characters in the scandal regarding the Swedish Academy. Female journalists are more prone to emphasize personal characteristics, appearance and professional role, and make greater use of media logic's personification. Female journalists also used both more positively and negative tonality in their context regarding Danius and Engdahl, while male journalists generally are more neutral in their tonality. The results also show that there is generally a greater focus on Danius professional role and appearance than with Engdahl, and that the journalists are more visible in the context of the articles that are primarily about Engdahl. Media logic's personification is also seen to a greater extent when Engdahl is portrayed than Danius. When the article is mainly about Danius, the tonality towards her is generally more positive, while when the article is mainly about Engdahl, the tonality towards him is generally more negative. Whoever the article is not primarily about is portrayed with a neutral tonality. In cases where images are included in the article, it show that these are favorable to Danius, when the article is mainly about her. When the article is mainly about Engdahl, the images are either neutral or unfavorable. To summarizse, women and men are portrayed differently in the scandal regarding the Swedish Academy and that the framing differs depending on whether the journalist is a woman or a man. However, it is difficult to say that all cultural scandals would have the same outcome, as both Sara Danius and Horace Engdahl are two unique individuals with strong traits.