Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet är att förstå offentlig sektor genom att fokusera på en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, närmare bestämt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förändringar som skett inom offentlig sektor de senaste åren, och dels genom att ta del av berättelser från aktörer med olika perspektiv från förskolans värld. De olika aktörerna är föräldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrån ett narrativt tillvägagångssätt där deras subjektiva berättelser om förskola har stått i fokus. Innan intervjuerna, skickades en fallbeskrivning ut till samtliga aktörer för att väcka tankar om och kring organisationen. De teorier som använts som stöd i analysen är Kronvall, Olsson & Sköldborgs teori om domäner, Montin & Granbergs idealtyper för kommuner, Granströms sammanställning om grupper och projektion samt Foucault och hans syn på kunskap, makt, kunskapsregimer och disciplinering. Genom aktörernas berättelser framkommer det att organisationen upplevs och tolkas på olika sätt. Denna otydlighet kan sedan leda till föreställningar och missförstånd om och mellan de olika aktörsgrupperna. En slutsats av detta är att den mängd reformer och förändringar som skett under så pass kort tid gör att organisationen kan upplevas som otydlig.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät.  Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter. De största skillnaderna mellan personalgrupperna är upplevda utvecklingsmöjligheter och hur behovet av stöd från chef och ledning uttrycker sig. Resultatet visar även att vissa faktorer och aktörer blir betydelsefulla först när de sätts i relation till andra faktorer eller aktörer.

Denna uppsats har syftat till att kartlägga vilka som drivande aktörer i Folkkampanjen mot Kärnkraft i Örebro och Nora samt vilka målgrupper som mobiliserades, mellan åren 1979 och 1980. Detta har gjorts genom att analysera offentliga föreningshandlingar från Arkivcentrum i Örebro, som innefattat verksamhetsberättelser, mötes- och styrelseprotokoll, kampanj-handledningar, medlemsregister och lokala kampanjplaner. Studien har grundats på en kvalitativ textanalys där den bärande teoretiska utgångspunkten har varit de sociologiska begreppen kulturell utmaning, solidaritet och kognitivt handlande. Resultatet visar att de lokala folkkampanjerna mot kärnkraft har varit en mångfasetterad organisation bestående av aktörer av olika slag. Det har varit både miljöorganisationer, olikartade politiska organisationer, obundna organisationer och privatpersoner. Folkkampanjen mot Kärnkraft har varit en säregen sakfråga som genom solidaritet kunnat förena vitt skilda ideologiska aktörer. Resultatet indikerar även på att Örebro och Nora fattade en del autonoma beslut gällande vilka målgrupper resursmobiliseringen skulle fokusera på. Målgrupperna som Örebroavdelningen fokuserade på var arbetsplatser, invandrare, hyresgäster, pensionärer och handikappade, kvinnor, barnfamiljer, ungdomar, kristna, småföretagare. Målgrupperna som Noraavdelningen riktat in sig på var invandrare, pensionärer, ungdomar, elever, barnfamiljer, villaägare, kristna och bönder. Tillvägagångsättet att nå ut till dessa var målgruppsanpassade handlingsmetoder. Exempelvis användes tolkar och översättare för att övervinna språkbarriärer. Det skedde nära samarbeten med angelägna myndigheter och organisationer. Uppsatsens resultat återspeglar också ett underifrånperspektiv på samtidens opinion i energidebatt som skiljer sig från idag.

In conjunction with last year's major elections and polls, several economic analysts published forecasts of economic cave-ins, falling stock markets and long time for economic recovery. What can be found afterwards is that these analyzes were not always correct. Certainly, the stock market often reacted negatively initially, but it recovered rapidly. How come these analysts predicted wrongly? Were the analysts, market actors or the market in their own right wrong? The purpose of the study is to investigate whether the answers to these questions lies in the behavior of different investor categories in the stock market. An unusually volatile stock market was in place during the periods surrounding these polls and large movements have been observed several times in the past, not least during the major crises that the stock market has suffered over the past 20 years. Therefore, the study focuses on these crises. Through quantitative observations at aggregated level, movements in shareholdings between the players were studied. Which showed a distinctly negative link between sophisticated and less sophisticated groups of players in the stock market. These observations were then combined with an individual-oriented perspective in the form of semi-structured interviews. In these interviews, deviations were sought in the return requirements between the groups, as well as possible reasons for these deviations. It was established that the less sophisticated group generally had a lower rate of return than the sophisticated group, which was interpreted as an effect of the difference in experience and knowledge between groups, however, no signs of irrational strategies in the stock market could be observed.

Syftet till denna studie är att undersöka vilka aktörer som påverkar religionslärarens didaktiska förutsättning till undervisning i religionskurserna. I studien utfördes semistrukturerade intervjuer på en gymnasieskola i syfte att åskådliggöra vilka aktörer som påverkar religionslärarens förutsättningar. I resultatet presenterar författarna en illustrerad kartläggning av aktörerna som påverkar läraren i nätverket. Teorin som författarna utgått ifrån i studien är Aktör-Nätverksteorin som anser att mänskliga ting samt ickemänskliga ting har samma möjlighet att påverka en annan aktör, vilket denna regel enligt Aktör-Nätverksteorin kallar för symmetriregeln. Slutligen kommer författarna i analysen- och diskussionen erbjuda teorin en tentativ utfyllnad i form av en ny aktör kallad dimensionell aktör.

Denna studie har behandlat hur projektresultatet påverkas av relationen mellan leverantöreroch dess beställare då en agil projektform tillämpas. Vidare har det även studerats om andrafaktorer i det externa nätverket kan påverka relationen och därmed projektresultatet. För attkunna undersöka detta har studien baserats på teorier kring projektresultat, där tid, kostnadoch kvalitet varit i fokus. Externa aktörer har analyserats med hjälp av nätverksteorier. Detinsamlade materialet baserades på tio kvalitativa intervjuer med både beställare ochleverantörer som tillsammans tillämpar en agil projektform. Studiens resultat visar att agilaprojektformer möjliggör bättre kommunikation som är en förutsättning för att uppnå önskatprojektresultat. Denna kommunikation kräver resurser i form av en koordinerandeprojektledare på beställarsidan. Med hjälp av en god kommunikation kan motsättningar frånexterna aktörer i nätverket hanteras och projektprocessen fortlöper mer effektivt.

<p>Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö. Fokus i uppsatsen är att se hur Professor Ahlbergs vision följts upp i planeringen av Märsta och även att se till aktörerna inom kommunen och hur Märsta upplevs idag. En viktig del uppsatsen är att se hur Märsta, med tanke på boende och livsmiljö, upplevs av mig själv och min familj.</p><p>Min studie innehåller kvalitativt material med egna observationer och intervjuer där jag delger information om Märsta. Källmaterial från kommunala planer och nuvarande Översiktsplaner.</p><p>I efterhand kan jag peka på att arkitektens idéer misslyckades i Märsta. Märsta är delvis ett exempel på miljonprogrammet och de funktionalistiska värderingarna. Jag anser att Märsta är en ort i sin utveckling med en ansvarig arkitekt som hade stark framtidstro och fallenhet för estetik som resulterar i Märstas bebyggelse. En man med makt fick chansen att visa sina kunskaper i en liten landsortskommun och leva ut sina visioner från papper till verklighet. I den här uppsatsen har jag reflekterat över detta som lever i Märsta och att dagligen se resultatet av hans byggnadsprojekt.</p>

Till följd av både naturliga processer och antropogen påverkan växer Upplands största sjö, Tämnaren, igen, till lokalbefolkningens förfäran. Denna fallstudie kartlägger med hjälp av intervjuer och den miljöetiska kartmetoden de inblandade aktörerna och deras förhållningssätt i arbetet för sjöns bevarande. Detta för att få en förståelse för hur deras natursyn påverkar förutsättningarna för Tämnarens framtid. Studien baseras på tidigare studentarbeten och avser att vara ett komplement till dessa. Resultatet visar att ett samarbete mellan aktörerna är under utveckling men att de samtidigt har mer förväntningar på varandra än på sig själva. Aktörerna har spridda inställningar till nyttorna med Tämnaren och är heller inte helt överens om hur man bör gå tillväga, om något alls bör göras eller vem som ska göra vad. Slutsatsen är att för ett bevarande av Tämnaren bör samtliga aktörer identifiera sin egen nytta med Tämnarens existens för att på så vis hitta motivation till ett arbete mot ett gemensamt mål.

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ettkringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör enlukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag gersåväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminerabeskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm,det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande tillövervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säckmed pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriösintressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvetoch deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser somdessa medför. Utfärdade generalfullmakter, skatteparadis och tekniskaförutsättningar är endast några få av de element som skalbolagshandelnsaktörer nyttjar som hjälpmedel för att framgångsrikt genomföra affärerna.Under den period då skalbolagshandeln kulminerade stod bankerna tillförfogande med kapital och erforderligt system, revisorerna bidrog med sinkompetens och ämnesspecifika kunskap, samtidigt som juridiskt insattasållade bland en uppsjö av lagar och paragrafer, för att tillgodose sinaklienters önskemål. Dessa aktörers involvering kunde ifrågasättas medhänsyn till att de försett kriminella med effektiva verktyg och därmedtillhandahållit lösningar avsedda för illegala transaktioner.För att belysa det i skattelagstiftningen och redovisningen som fallerar ochdärigenom möjliggör illegal skalbolagshandel, tenderar uppsatsens författareatt anta ett hermeneutiskt förhållningssätt för att genom kvalitativa studieroch med en abduktiv ansats uppnå en valid och reliabel skildring avverkligheten. Samtidigt avser författarna att utreda huruvida det är möjligtför etik, moral och god redovisningssed att samverka med ekonomiskaintressen.Forskningen har, i gällande avhandlig, mynnat ut i diskussion och analys avinblandade aktörer, det kriminella förfarandet samt myndigheters arbete medatt stävja den ekonomiska brottsligheten. Exempelvis kan bankernas ochrevisorernas roll vid skalbolagshandeln diskuteras, då de medverkat vidkriminella aktioner men gömt sig bakom sin höga trovärdighet och sekretess.Fokus har även riktats mot deras rykte, samhällsetiska position samt detskydd som lagstödet förser dem med, vilka har möjliggjort att utifrån egnaekonomiska intressen styra skalbolagsaffärerna.Slutsatsen är således att kriminaliteten inte ser några återvändsgränder. Varjeny lagstiftning är en ny utmaning, varje bakslag är en erfarenhet. Åtgärderoch regleringar utgör inget hinder, utan är endast stötestenar som dessaslipade affärsmän avser att kringgå på vägen. / Uppsatsnivå: C

<p>Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.</p>