Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade. / The purpose of my study is to highlight a number of teachers and students' approach to the integration of students with a disability in mainstream education. Based on an historical review visible until the circumstances disabilities lived in the present day, to give the reader aware of the prevailing conditions. Using questionnaires, personal interviews and focus group interviews, the material is then analyzed to see similarities and differences in teachers 'and pupils' attitudes. The results were analyzed show that educators believe that one must look to the individual to decide whether it is appropriate to integrate into regular school, causing their teaching assignments that fall outside the scope when we working for a school for all. Students believe that the course, students with a disability attend mainstream school, but they had probably had it better with other like-minded people.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ”framgångsrik” skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag.I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan. Dessutom använde jag mig av enkäter som skickades till specialpedagoger och rektorer inom grundskolan för att få så stor bredd in undersökningen som möjligt.Resultatet visar att skolutveckling handlar om visionen att vara en skola för alla och i detta arbete ska specialpedagogen bidra med det specialpedagogiska perspektivet genom arbete på individ-, grupp-, och organisationsnivå. För att bli en framgångsrik skola behöver vi arbeta med det sociala klimatet med värdegrunden i fokus.Mina förbättringsförslag är att specialpedagoger och rektorer ska sammanstråla i skolutvecklingsdiskussioner två gånger per läsår, att specialpedagogerna erbjuder professionshandledning på skolorna samt att specialpedagogerna själva erbjuds professionshandledning av en utomstående samtalsledare. / The study aims to investigate how primary school director, principals and special educators defines special educator’s mission as leaders as well as their participation in school improvement. The study is permeated in Giddens “structuring theory” (1984) with a positivistic approach and answers five questions. What is school improvement and who shall drive it, what part shall the special educator has in school development, witch conditions are required for "successful" schools, which are the prerequisites for success of a special educator assignment and how looks the mission of a special educator today .The study I have chosen to use is a qualitative method, in this case a structured interview. I interviewed two special educators, two principals and a primary school head in primary schools. In addition, I used questionnaires that were sent to special educators and principals in elementary school to get as much width in the survey as possible.The results shows that school improvement is about the vision to be “a school for all” and in that work is it important that the special educator helps the principal with the special education perspective through the work at individual, group and organizational level. To become a successful school, we need to work with the social climate with values in mind.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla. Pedagogerna har olika sätt att individualisera undervisningen för eleverna, dels genom att ha olika krav på eleverna men även att eleverna inte arbetar med samma saker i ett ämne utan på svårighetsgrader anpassade efter dem. Pedagogerna har många idéer om hur läromiljön kan förbättras och utvecklas, bland annat med mindre klasser, fler pedagoger med rätt kompetens och mer tekniskt material.

Pahovic, Kristina. (2006). Skolledares och pedagogers syn på inkludering. (School leaders and pedagogues view on inclusion of children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet är att undersöka skolledares och pedagogers uppfattningar om inkludering av särskolans barn. Metod Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering av barn i behov av särskilt stöd och framför allt elever som är placerade inom särskolan. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka eventuella skillnader det fanns i synen på inkludering mellan verksamma skolledare och pedagoger, framförallt inom särskolan. Resultat Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att synen på inkludering är relativt samstämmig mellan skolledare och pedagoger och att denna inte nämnvärt skiljer sig åt. Båda yrkesgrupperna kan se klara fördelar såväl som nackdelar med inkludering och samtidigt har de en klar bild över vad som krävs för att ”en skola för alla” skall vara genomförbar. Nyckelord: ”En skola för alla”, inkludering, mångfald, segregering, särskola.

KUNSKAPSBIDRAG Denna studie avser att bidra med en vidare förståelse kring begreppet en skola för alla. En kännedom om olika perspektiv kan generera en större förståelse för de tolkade styrdokumentens avtryck i det praktiska arbetet med eleverna. Trots att begreppet verkat lång tid inom skolpolitiken är det ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörd för olika individer. En inblick i förskollärares syn på skolans största uppdrag är betydelsefullt för att få en förståelse för innebörden av att tolka utbildningens nationella mål, som är utarbetade långt från den verksamhet som ska genomföra målen.SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare i förskoleklass uppfattar målsättningen en skola för alla och om möjligheter och hinder i uppdraget att ge alla elever möjlighet till framgång i skolan.FRÅGESTÄLLNINGAR Hur uppfattar förskollärarna målsättningen en skola för alla?Vilka erfarenheter har förskollärarna av arbetet i praktiken utifrån målsättningen?Vilka möjligheter och hinder synliggörs i uppdraget att ge alla barn möjlighet till framgång i skolan?TEORI Studien tar stöd i de olika specialpedagogiska perspektiven; relationellt, kategoriskt och dilemmaperspektiv. Den tar även stöd i begreppen formuleringsarena och realiseringsarena.METOD Studien har en fenomenografisk ansats med fokus på att identifiera uppfattningar och att beskriva variationer av uppfattningar. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika skolor. RESULTATResultatet av studien visar på tre kvalitativt skilda sätt att uppfatta begreppet en skola för alla. De olika uppfattningarna genererar olika förståelse när det handlar om arbetet i praktiken och om möjligheter och hinder för att nå alla elever. Ett sätt att uppfatta begreppet handlar om externa faktorer. Att skolan ska vara till för alla ses som en ideologisk målsättning och uppfattningen är att samhället står som ansvarig för en skola för alla. En annan uppfattning handlar om interna faktorer. Möjligheterna ligger här hos pedagogerna, både när det gäller förhållningssätt och pedagogiska redskap. En tredje uppfattning handlar om resurser och de organisatoriska förutsättningarna är i fokus. Möjligheterna innebär här extra vuxna och mindre barngrupper. Om förståelsen av en skola för alla placeras utanför skolan eller inom skolan påverkar hur förskolläraren uppfattar sitt uppdrag och vad som är möjligt att göra. Hur skolan arbetar för att nå målet ser dessutom olika ut beroende på om kvalitativa eller kvantitativa resurser ses som mest betydelsefulla.IMPLIKATIONER: Ett långsiktigt och förebyggande arbete, där alla är delaktiga, är en förutsättning för att etablera en lärande organisation. Arbetet på en skola innebär olika dilemman, där pedagoger behöver göra olika val. Ett beslut kan innebära etiska avvägningar och för att lättare kunna ta ställning behövs tid för reflektion, både enskilt och i grupp. Ett nära samarbete inom hela skolans organisation är betydelsefullt för att se möjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Syftet med denna studie är attundersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebär, vilken inställning de har till begreppet samt om de själva anser att de har den kompetens som krävs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ. Vi har även funnit att det inte finns någon speciell och annorlunda pedagogik i särskolan utan att det mest handlar om mer struktur och att nivån på innehåll och tempo är lägre. Fokusen på innehållet i undervisningen ligger främst på vad individerna behärskar och vad de behöver för att klara sig så självständigt som möjligt i framtiden. / We have performed a study in south of Skåne, were we´ve spent a couple of days interviewing five teachers and observing the school situation. Our purpose with the study is to see how they work at this school and to see if the teaching is different in some ways. We also want to find out if the special schools pedagogy is different compared to normal schools and to see if there are any cooperation between the two school systems. Our questions are: How does a number of teachers in a special school work in south of Skåne? Which are according to these teachers the best courses of action to stimulate these students? Is the teaching any different compare to normal school? What we have come up with in our result is that this kind of school works very traditional but yet has a starting point in the students special needs and conditions, which makes the teaching individual for every student. We have also found that there is no special or different pedagogy in special school. What we have found is that it´s mostly about structure and that the level of contents and the paste is slower. The focus of the education lies foremost on what the individuals are capable of and what they need to do to become as independent as possible in the future.

--Syfte och frågeställningar--Detta examensarbete syftar till att belysa lärares uppfattning om begreppet inkludering samt deras upplevelse och deras förutsättningar att arbeta med inkluderande undervisning med elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.--Teoretisk förankring--Studiens teoretiska ansats utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elev. Vidare används ett flertal specialpedagogiska perspektiv vilka kan ses som olika teoretiska utgångspunkter för att analysera varför en elev hamnar i svårigheter. Perspektiven är: individperspektivet, organisation- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektivet, dilemmaperspektiv samt relationella perspektiv.--Metod--Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ämneslärare från två högstadieskolor. Som metod används innehållsanalys, d.v.s. intervjuerna analyseras på ett systematiskt sätt för att kvantifiera innehållet utifrån kategorier till olika teman. Följande teman framkom inom ramen för denna studie: (1) hur lärarna upplever begreppet inkludering, (2) språkliga problem i lärandemiljön, (3) när inkludering lyckas eller är mindre framgångsrik, (4) fördelar och nackdelar med inkludering, (5) lärares förutsättningar att arbeta inkluderande.--Resultat--Resultatet visar att lärarna i studien har liknande definition av begreppet inkludering även om de har olika uppfattningar om dess värde. I teorin är flera av lärarna positiva till inkludering, dock menar samtliga intervjuade att det saknas förutsättningar att arbeta inkluderande vilket upplevs som frustrerande och skapar en känsla av att inte räcka till. Lärarna uppger att den pedagogiska kunskapen oftast är för låg för att möta elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.Lärarna upplever både framgångar och motgångar med inkludering. Framgångsfaktorer såsom motivation, engagemang och delaktighet upplevs som förutsättningar för att inkludering ska lyckas. Fördelar med inkludering enligt de tillfrågade lärarna är att det kan ge sociala och ekonomiska samhällsvinster och hindra utanförskap. När inkludering upplevs som mindre framgångsrik kan det bero på att det saknas social gemenskap med andra elever och att det saknas specialpedagogisk personal. Andra faktorer som kan påverka inkludering negativt är om det saknas diagnos för elever i behov av språkligt stöd och/eller uteblivet stöd från hemmet. Det framkommer också att lärarna har svårt att få tid till att stötta elever som har svenska som andraspråk. De ser stora språkliga problem, inte minst på grund av stor invandring med många elever i behov av språkligt stöd i undervisningen. Det finns en del positiva men mest negativa faktorer med inkludering, delvis för att det saknas resurser. Lärarna är splittrade i sin uppfattning om inkludering. Studien visar att begreppet inkludering är en komplex företeelse. Lärarna menar att det är bra att inte särskilja elever, samtidigt som de menar att alla elever inte kan inkluderas didaktiskt.

Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur samarbetet mellan förskolläraren och specialpedagogen upplevs mellan professionerna. Förskollärare står med ett stort ansvar och många arbetsuppgifter. Det framkommer i tidigare studier att förskollärare ibland upplever det svårt att uppfylla målen som förskolans läroplan eftersträvar. Förskollärarna i studierna upplever stor stress och att stressen i verksamheten gör det svårt att anpassa vissa pedagogiska aktiviteter efter barns olika behov av särskilt stöd. Stressen som förskollärarna upplever påverkar dem negativt och som följd av stressen kan, enligt tidigare forskning, resultera i att barns förutsättningar till en likvärdig förskoletid påverkas. Vår studie är uppbyggd på en kvalitativ metod där empirin är insamlad från tre olika förskolor i tre grannkommuner till varandra. Intervjuerna är genomförda med tre förskollärare och en specialpedagog per förskola. Intervjuerna har vi analyserat utifrån specialpedagogiska perspektiv och begreppen. Studiens resultat visar att många av förskollärarna upplever pågående stress i sitt arbete och är i behov av utomstående profession som ger stöd i att se möjligheterna i verksamheten. Resultatet av studien visar även att de bästa förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd skapas i verksamheten genom en tydlig och öppen kommunikation samt regelbunden kontakt mellan förskolläraren och specialpedagogen.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. Utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM har vi ställt frågorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan och har klasslärare/mentorsansvar. Resultatet av vårt arbete är att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lärare upplever en känsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna är salutogena, då vi har fokuserat på de styrkor och tillgångar som lärarna upplever. Faktorerna har att göra med huruvida läraren upplever sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Faktorer som ökar begripligheten är att läraren är insatt i vad uppdraget innebär och har strategier för att kunna genomföra det. Faktorer som ökar hanterbarheten är lärarens upplevelse av att ha tillräcklig med resurser det vill säga kunskaper och möjlighet att påverka, samt stöd och bra samarbete med andra människor. Om resurserna känns tillräckliga för att möta de krav de uppfattar sig ha, upplevas situationen som hanterbar. Faktorer som ökar meningsfullheten är att läraren tycker sig ha viktiga arbetsuppgifter och är motiverade i inför sitt uppdrag. Utifrån våra tolkningar av respondenternas svar har vi funnit att de i mycket olika utsträckning upplever en känsla av begriplighet och hanterbarhet. De flesta av respondenterna uppfattar sitt arbete som meningsfullt.