<p>Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.</p>

Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.

Denna uppsats går igenom skapandet av ett konstruktionsförslag av en postlåda för montage på säkerhetsdörrar. Projektet genomfördes i samarbete med ett företag som tillverkar säkerhetsdörrar i stål. Syftet med arbetet har varit att på uppdrag av företaget utarbeta ett designförslag för en postlåda med ett flertal nya funktioner samt med en innovativ estetisk formgivning. Designen får inte kompromissa med gällande säkerhetskrav samt bör inkludera en bredare målgrupp. Enligt Frenchs modell har en metod använts där användarstudier, tester och fokusgrupper gett viktig information. Designprinciperna inclusive design, pleasure design och gamification har varit ledstjärnor i designprocessen. En funktionsanalys gjordes på en vanlig postlåda som visade vilka funktioner som kan förbättras. Denna analys utgjorde grunden för den efterföljande konceptgenereringsfasen där olika designalternativ utforskades. Konceptgenereringen utmynnade i postlådan Droppen, där redan existerande funktioner har vidareutvecklats. Droppen-konceptet utmanar genom att exempelvis introducera LED-lampor som kommunicerar med användaren samt har ett tidningsställ, som är starkt nog att kunna bära tunga matkassar. Den har också en mjuk droppform som tilltalar många och som gör det lätt att ta upp posten. Postlådan är gjord i zinklegerat stål, vilket gör den tung men hållbar. Möjligheten till individuell anpassning av produkten ökar kundvärdet samt minskar indirekt dess miljöpåverkan / This thesis is about the process of creating a design proposal of a letterbox for mounting on security doors. The project was developed in cooperation with a manufacturer of security doors made of steel. The purpose of this work has been to develop a concept for a mailbox with several new functions and an innovative aesthetic design, at the request of the company. This new design has to be in line with existing security demands and should also include a wide group of users. According to French’s model, a method has been used where user studies, tests and focus groups provides essential information. The three design principles inclusive design, pleasure design and gamification has been the guiding star throughout the process. A function diagram was used on a regular letterbox to find functions with potential for improvements. The focus of the concept development was based on the findings from this diagram. The concept generation resulted in the letter box Droppen, containing innovative functions that have been developed from the existing ones. This letterbox is challenging by expanding old functionalities such as LED lamps as a mean of communication or using the magazine holder as a form of unloading zone. The distinguished and soft form of a drop is a design that appeals to many people and at the same time makes it easy to pick up the mail. The box is made from zinc alloyed steel, which makes it heavy but durable. The many options for individual design not only increase the customer value but also indirectly reduce the impact on the environment.

Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

Genom enkäter, intervjuer och fältstudier fastställdes att en stor mängd användare av endosförpackade ögondroppar upplevde det problematiskt att använda dessa. Speciellt stort var problemet hos de som använde högviskösa droppar. Problemen inkluderade bland annat att bryta förseglingen på pipetten, trycka ut innehållet och att träffa rätt i ögat. En stor mängd av de som använder dessa droppar är äldre personer som därför ofta har nedsatt handfunktion. Efter flera användartester och funktionsmodeller utvecklades ett hjälpmedel som hjälper användaren att själv kunna applicera sina ögonläkemedel. Slutresultatet är även en tillgång för vårdpersonal som skall applicera ögondroppar på andra.

O presente trabalho aborda a investigação criminal como um direito das partes, decorrente do próprio direito à prova, assegurado implicitamente pela Constituição Federal de 1988. Mais do que a fase inicial da persecução penal, a investigação é um verdadeiro direito das possíveis partes de um futuro processo (Ministério Público, imputado e vítima), exercitável para inúmeros fins: busca de fontes de prova que poderão ensejar a produção dos respectivos meios de prova na fase instrutória, colheita de elementos de informação para embasar a propositura da ação penal e evitar seu ajuizamento equivocado e desnecessário, fundamento para as decisões judiciais proferidas nesta etapa de instrução preliminar, subsídio para as partes traçarem suas respectivas estratégias de atuação ao longo da persecução penal, entre outros. O reconhecimento do direito à investigação no plano teórico, no entanto, não reproduz as conseqüências práticas esperadas no processo penal brasileiro. A falta de regulamentação legal acerca dos modos de exercício de tal direito, verificada no ordenamento jurídico em vigor, acaba por tolher sua eficácia. Logo, a fim de que o direito à investigação seja plenamente assegurado em nosso País, necessária se faz a criação de normas que reconheçam expressamente e disciplinem às minúcias o procedimento para a realização das investigações por cada uma das diferentes partes do processo penal. / Il presente studio analizza lindagine penale come un diritto delle parti, derivato del proprio diritto alla prova, implicitamente garantito dalla Costituzione del 1988. Più che la fase iniziale del procedimento penale, lindagine è veramente un diritto delle possibile parti di un futuro processo (Pubblico Ministero, imputato e offeso), esercitabile per vari fini: ricerca di fonti di prova per lassunzione dei mezzi di prova nella fase probatoria, raccolta di elementi infomativi per lesercizio dellazione penale o per evitare questa quando inutile, fondamento per le decisioni giudiziale nella prima fase del procedimento, supporto per le parti delineare le loro strategie di azione lungo il procedimento, tra le altre. Il riconoscimento del diritto allindagine in teoria, tuttavia, non reproduce le conseguenze pratiche previste nel processo penale brasiliano. La mancanza di regolamentazione giuridica verso i mezzi di esercizio di questo diritto nel sistema legale vigente toglie la sua efficacia. Per garantire pienamente il diritto allindagine in nostro Paese, cè bisogno di creare regole che riconoscono esplicitamente e disciplinano in dettagli il procedimento per lo svolgimento dellindagine per ciascuna delle diverse parti del processo penale.

Queen Christina of Sweden (1626-1689)--one of the most celebrated, if controversial, converts of all times--settled in the papal city after her abdication in 1654. Her palace--the Palazzo Riario (today Corsini)--became one of Rome's leading cultural institutions: a site where learned, artistic, and elite culture converged. This study examines Christina's practice of collecting, and argues that her ambition was to create a center for learning and the arts in the Palazzo Riario modeled on the ancient Musaeum of Alexandria. While Christina's importance as a patron of art and learning has long been recognized, this dissertation offers the first comprehensive discussion of Christina's practice of collecting, and the architecture and ambience of her Roman palace. Based on both published and unpublished architectural drawings, inventories, household accounts, and contemporary travel descriptions, this dissertation establishes the contents and the display of Christina's collection, and the architectural plan of the Palazzo Riario. This study examines the intersection between objects and their display, issues of etiquette and decorum, and the social use of architecture in seventeenth-century Rome. It aims to contribute to the history of collecting and early museums, and to the broader field of seventeenth-century culture.

Studien undersöker hur förskollärare uppfattar extra anpassningars innebörd och utförande i förskolan. Syftet är att undersöka i vilken mån, och på vilket sätt, extra anpassningar genomförs i förskolan samt hur arbetet sammankopplas med det vardagliga specialpedagogiska arbetet där. I studien betraktas extra anpassningar utifrån ett inkluderingsperspektiv och tanken om alla barns rätt till en likvärdig och tillgänglig förskola. Undersökningen söker svar på vilken betydelse extra anpassningar har för det särskilda stödets utformning samt om det påverkar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. För att få en inblick i hur extra anpassningar uppfattas, har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att extra anpassningar har en betydande roll både för det vardagliga och för det specialpedagogiska arbetet i förskolan. Genom noggrann dokumentation och utvärdering av extra anpassningar blir förskollärarna mer medvetna om hur verksamheten kan förändras och anpassas utefter barnens behov. Det blir då lättare att sätta in tidiga åtgärder och underlätta när barn är i behov av särskilt stöd. I informanternas beskrivningar går att utläsa att innebörden av extra anpassningar i förskolan framför allt handlar om hur lokaler och metoder är utformade och hur förskollärarna organiserar sitt arbete. Studien visar att väl utformade extra anpassningar, med en tydlig grundstruktur, skapar större förutsättningar för förskollärarna att utföra ett bra arbete. Informanterna poängterar att relationsarbetet är extra viktigt. Det anses vara en förutsättning för att förskollärarna ska kunna förstå varje enskilt barns behov och hitta sätt att anpassa omgivningen för det på ett bra sätt. Informanterna anser att arbetslagets samarbetsförmåga och det kollektiva lärandet, i form av utbyte av erfarenheter, också har stor betydelse för hur väl verksamheten fungerar. Resultatet visar att inkluderingsperspektivet präglar förskollärarnas syn på extra anpassningar i den mening att extra anpassningar i förskolan till stor del utförs för att möjliggöra varje barns känsla av samhörighet och inkludering med gruppen.

I denna intervjustudie får sju lärare berätta om hur de läsundervisar sina elever på mellanstadiet. Ämnet har valts för att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning i praktiken. Lärarna som tillfrågats läsundervisar genom högläsning och tyst läsning, läsgrupper och läsloggar om och i läsförståelse, lästeknik, språk och ordförråd och motiverar till läsning, inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen. Studien visar att lärarna medvetet och omedvetet använder undervisningssätt som är väl förankrade i aktuell läsforskning. Lärarna i studien uttrycker en oro för att inte kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker, och en önskan om att ha mer tid för läsning, och att fler lärare lade mer tid på att arbeta med texterna före, under och efter läsningen. Studien visar också att lärarna inte alltid är helt medvetna om den fulla vidden av sitt läsundervisningsarbete, och att denna omedvetenhet kan bidra till att arbetet med läsundervisningen är mindre tydligt och synligt för elever i årskurs 4–6.

<p> </p><p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>