Denna studie belyser i vilken mån elever i behov av särskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte är att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar även mot vad för sorts handledning och stöd lärarna kan få ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har även genomförts observationer av en verksamhet där det finns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av studien var att inkludering av barn i behov av särskilt stöd sker genom att visa hänsyn till den övriga gruppen genom att bland annat dela upp barngruppen i smågrupper, på så sätt blir det lättare för pedagogerna att ta tillvara på och se varje enskilt barn och visa hänsyn till deras behov.

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten. Då undervisande lärare har slutlig bedömande rätt får det antas att detta görs i enlighet med det som professionalismen föreskriver. Dagens bedömningssituation är inte optimalt likvärdig för alla, utan kan förbättras.

Introduktion: Inom ämnesområdet idrott och hälsa utgör social inkludering en betydandeutmaning. Styrdokumenten framhåller att pedagoger har ett ansvar att skräddarsy sinundervisning i enlighet med varje elevs unika behov och förutsättningar. Denna utmaninginnefattar att säkerställa att alla elever, oavsett funktionsnedsättningar eller kulturellabakgrund, känner sig som en integrerad del av gemenskapen. Syfte: Denna litteraturstudieinnehar ett tvådelat syfte, dels att belysa de utmaningar pedagoger bemöter i arbeter med attfrämja social inkludering för elever med funktionsnedsätttnigar och etnisk kulturellaminoritetsgrupper, dels utforska vilka pedagogiska metoder och strategier är användbara försocial inkludering. Metod: Detta är en litteraturstudie och sökningar av artiklar har skett idatabaserna ERIC (EBSCO) och Sportdiscus. Sökorden som applicerats inom sökningarna är:pedagogical challenges, disabilities, cultural diversity, social inclusion och Teaching methods.Hela 20 artiklar har behandlats för att framställa resultatet. Resultat: Studiens resultatframställs genom följande aspekter, pedagogiska strategier och metoder, kulturella ochattitydmässiga hinder, inkluderande evenemang och initiativ, interaktion medvårdnadshavare/språkliga och kulturella barriärer. Slutsats: Denna studie identifierarutbildningsbrist och interaktionssvårigheter som huvudsakliga hinder för social inkluderinginom idrott och hälsa, särskilt bland elever med funktionsnedsättningar och från etniskkulturella minoritetsgrupper. Den framhåller också effektiva pedagogiska strategier, somsamarbetsaktiviteter och skräddarsydda lektioner, för att motverka dessa utmaningar ochskapa en mer välkomnande och inkluderande undervisningsmiljö.

Syftet med studien är att synliggöra hur arbetet med att inkludera alla barn i förskolans verksamhet kan se ut och hur det arbetet eventuellt har förändrats under förskolepedagogers yrkesverksamma tid. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med sex förskole pedagoger. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturell teori. Från teorin har begrepp som scaffolding, proximal utvecklingszon, artefakter och mediering använts. Resultatet visar att pedagogerna anpassar förskolans miljö och verksamhet för att alla barn oavsett funktionsvariation ska kunna växa och utvecklas. Trots pedagogernas ambition att underlätta lärande och utveckling för barn i behov av stöd finns enligt dem svårigheter i arbetet. Det handlar om tidsbrist, många möten och minskat stöd av specialresurser. Resultatet visar även att pedagogernas egen inställning till ”barn i behov av stöd” har ändrats under årens lopp. De menar att de idag är mer observanta på hur de bemöter barn i behov av stöd och vad de själva kan göra för att underlätta förskole-vardagen för dem.

Denna studie handlar om fördelningen av specialpedagogiska resurser och dess insatser inom vuxenutbildning.  Många studerande som jag har mött under åren inom vuxenutbildning har inte alltid haft en lyckad skolbakgrund att falla tillbaka på varför känslan, motivationen och oron inför studier i vuxen ålder många gånger kan vara befogad. Att som vuxen börja studera kräver många gånger mod, mod att ta till sig ny kunskap liksom mod att möta nya människor och nya förutsättningar. En del studerande har haft kontakt med elevhälsans specialpedagog under studietiden på grundskolan eller gymnasieskolan, dessa resurser efterfrågas periodvis även i vuxen ålder. Tillgången till detta stöd varierar. Den största anledningen till att specialpedagogiska insatser varierar skolor emellan tycks bero på att det inte är ett lagstadgat krav med elevhälsa inom vuxenutbildningen vilket innebär att tillgången till de specialpedagogiska insatserna ser väldigt olika ut beroende på hur resurserna fördelas och prioriteras. Tankarna kring likvärdighet och begreppet en skola för alla kan ifrågasättas utifrån detta tankesätt. I den här uppsatsen har jag fram för allt försökt söka svar på om det finns något samband mellan specialpedagogiska insatser i relation till måluppfyllelse och studieavbrott inom vuxenutbildning. Jag har gjort en enkätstudie där rektorer verksamma inom vuxenutbildning på gymnasial nivå varit mina respondenter och har fått besvara ett antal påståenden som berör dessa områden. Resultatet visar att det finns ett samband mellan dessa begrepp och att anledningarna till den ojämna fördelningen av specialpedagogiska resurser skiljer sig åt skolor emellan. Att få kunskap kring detta är värdefullt för att tydliggöra behovet av specialpedagogiska insatser inom vuxenutbildning och hur dessa på bästa sätt kan nyttjas. Att få svar på eller att finna samband mellan faktorer som orsakar studieavbrott ser jag som en viktig faktor vad gäller fortsatt arbete på förebyggande nivå för att förhindra dessa avbrott. / This study deals with the distribution of special educational resources and its efforts within adult education. Many students that I have met over the years in adult education have not always had a successful school background to fall back on which is why the feeling, motivation and anxiety about studying in adulthood often can be justified. Starting to study as an adult often requires courage, courage to gain new knowledge as well as courage to meet new people and new conditions. Some students have had contact with the student health special educator during the study period at primary or secondary school, these resources are also periodically requested in adulthood. Availability of this support varies The main reason for this variation is that student health is not a legal requirement in adult education, which means that the special educational interventions look very different depending on how resources are allocated and prioritized. The ideas around equality and the concept of a school for everyone can be questioned based on this way of thinking. In this essay, I have searched for an answers to whether there is any connection between special educational efforts in relation to goal fulfillment and study interruptions in adult education. I have made a survey study where school principals active in adult education at upper secondary level have been my respondents and have had to answer a number of statements that concern these areas. The result shows that there is a connection between these concepts and that the reasons for the uneven distribution of special educational resources differ between schools. Gaining knowledge about this is valuable in order to clarify the need for special educational interventions in adult education and how these should be used in the best way. I see getting answers to or finding connections between factors that causes study interruptions as an important factor in terms of continued work at a preventive level to prevent these.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet inkludering i förskolan och hur de arbetar kring inkludering. I samband med denna studie lyfts även förskollärarnas förhållningssätt utifrån egna erfarenheter och kompetenser, gällande inkluderingsarbetet i verksamheten. Vidare i studien lyfts förskolans fysiska lärmiljö och dess påverkan på förskollärarnas arbete med inkludering i förskolans verksamhet.  I förskolans läroplan 2018 nämns vikten av förskollärarnas uppdrag beträffande barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta kan relateras till begreppet inkludering. Förskollärarna upplever att inkluderingsbegreppet är komplext, eftersom begreppet har mångfacetterade tolkningar och kan därav upplevas utmanande att arbeta med, för en del förskollärare. För att kunna arbeta inkluderande i förskolan är det viktigt med erfarenhet och kompetens, enligt dem. I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer utförs av fyra förskollärare. De övergripande teoretiska inriktningarna utgår från Aspelins (2018)relationskompetensmodell, (Palla, 2021; Lutz, 2021) teorier såsom den breda och det snäva perspektivet samt de fyra konkreta kraven utifrån Haugs begreppsdekonstruktion gällande inkludering. Studiens resultat visar att förskollärarna har samsyn kring begreppet inkludering i förskolan beträffande barns rätt att integreras i verksamheten, dock uppvisar de olika sätt att tolka begreppet. I studien framkommer det även att förskollärarna har positiva inställningar till inkludering, trots förekommande bristande kunskaper och erfarenheter gällande inkludering. Förskollärarna använder sig av olika pedagogiska strategier för att tillgodose alla barns behov. Studien bidrar med kunskap om förskollärares uppfattningar om inkludering.Erfarenheter och kompetenser av ett inkluderande arbetssätt uppfattas vara avgörande aspekter för att kunna anpassa verksamheten efter varje barns behov och förutsättningar, samt skapa en fysisk lärmiljö för alla barn, enligt datamaterialet.

Syftet med den här studien är att undersöka speciallärares uppfattningar om samt hur hunden kan användas som specialpedagogisk resurs i den svenska skolan som tar sitt avstamp i en skola för alla. Vi har genomfört en kvalitativ semistrukturerad internetbaserad intervjustudie med nio speciallärare från olika delar av Sverige. Fem speciallärare arbetar med hund och fyra speciallärare har ingen erfarenhet av att arbeta med hund i skolan. Vårt teoretiska perspektiv är anknytningsteori (Bowlby, 1988) samt känslan av sammanhang (KASAM) (Vinje et al., 2022). Vårt resultat visar att samtliga speciallärare är positiva till hunden som specialpedagogisk resurs vid bland annat läs- och skrivsvårigheter. Speciallärare beskriver hur hunden kan vara en nyckel till eleverna och vara en hjälp för både välmående och lärande. Hundens förmåga att stödja elever för att genomföra och få en god utbildning kom fram som den främsta orsaken till att hunden har en roll i en skola för alla. Trots speciallärarnas positiva inställning finns det utmaningar med att ta in hunden i skolan. Viss tveksamhet finns från Skolverket (Bilaga 1) och kritik från astma och allergiförbundet (Cederlöf, 2019) dock behöver det inte vara ett hinder vilket flera av speciallärarna berättar eftersom hundarna inte befinner sig i hela skolan. Dessutom följs noggranna hygienrutiner enligt Jordbruksverket (SJVFS 2021:5) för de elever som är i kontakt med hunden. Speciallärare i vår studie lyfter att hunden är en del av samhället där den gör stor nytta inom många områden och därför kan hunden även ha en plats i skolan.

Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie som behandlar undervisningen av elever som läser svenska som andraspråk, SVA. Vi har haft vår utgångspunkt i integrering och inkludering. Syftet med denna studie är att synliggöra hur grundskolor arbetar för att integrera och inkludera elever som läser svenska som andraspråk. Uppsatsen syftar även till att synliggöra hur pedagoger arbetar språkutvecklande med elever som läser SVA, samt om det finns skillnader i hur en SVA-lärare respektive svensklärare bedriver sin undervisning och vilka då skillnaderna i så fall är. Slutligen syftar studien till att belysa på vilka sätt lärare skulle kunna stöttas i sitt arbete med elever som läser svenska som andraspråk. I den systematiska litteraturstudien har vi analyserat primärforskning som svarar på våra frågeställningar och vårt syfte. Utifrån analysen av forskning kan vi konstatera att det finns en brist på kompetens hos de pedagoger som undervisar i ämnet svenska som andraspråk. Bristen på kompetens leder till att undervisningen bedrivs olika på olika skolor runt om i landet. I vår analys framgår det att den fysiska placeringen av elever som läser svenska som andraspråk spelar en viktig roll i språkutvecklingen. Litteraturen talar olika angående detta, då det finns olika perspektiv på hur och var en elev ska placeras, vilket i sin tur leder till att inkluderingsbegreppet ses som ett pedagogiskt dilemma. Resultatet av studien visar även att lärare behöver ges stöd i sitt arbete med svenska som andraspråk. Bland annat kan kompetensutveckling genom kollegialt lärande ses som ett tänkbart stöd. En annan form av stöttning kan ske då lärare får tillgång till stödmaterial som kan vara till hjälp i undervisningen. Ett annat stöd som synliggjorts är att skolor och länder kan stötta varandra, då de delar arbetsmetoder och idéer med varandra. Om skolor arbetar med att ge lärare de rätta verktygen och läraren har en vilja till att utvecklas i sin profession i det kollegiala lärandet, kan det leda till ett gynnsamt och utvecklande lärande för både elever och verksamma pedagoger i skolverksamheten.

The purpose of this study is to present the history of the Alla rural public school, the only privately endowed public school in Texas, in order to show the part that adequate finances have played in its development and service to its community.

Särskolans namnbyte till anpassad skola i juli 2023 väckte funderingar kring vilka konsekvenser detta namnbyte skulle kunna leda till. Initiala diskussioner med andra blivande speciallärare och specialpedagoger kring ämnet gav idén om att undersöka just dessa lärares reflektioner kring frågan. Genom en kvalitativ enkätstudie, där respondenterna fått svara på ett antal öppna frågor har dessa lärares perspektiv undersökts. De reflektioner som blivande speciallärare och specialpedagoger lyft kring särskolans namnbyte har i studiens första huvudfråga använts för att definiera möjliga positiva respektive negativa konsekvenser av särskolans namnbyte. Då den anpassade skolans roll i vårt svenska skolsystem kan ifrågasättas med tanke på arbetet mot en skola för alla har studien även undersökt hur dessa lärare framställer den anpassade skolans roll i skolsystemet i relation till arbetet mot en skola för alla. Den inkludering som eftersträvas i enlighet med skolans styrdokument utgör en kontrast mot Sveriges dualistiska skolsystem, som i sin utformning med flera olika läroplaner exkluderar vissa elever, vilket kan ses som ett dilemma. Dilemmaperspektivet framhåller att problem behöver ses ur flera perspektiv för att vi sedan, utifrån diskussionen som uppstår, ska kunna anta ett demokratiskt välgrundat beslut. Studiens resultat har därför analyserats främst utifrån det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, där den ena sidan av dilemmat belysts utifrån ett kategoriskt perspektiv kombinerat med ramfaktorperspektiv, medan den andra sidan belysts utifrån ett relationellt perspektiv kombinerat med teorin om symbolisk interaktionism. Bland resultaten finner vi att lärarnas reflektioner kring särskolans namnbyte överlag är positiva, samtidigt som många av dem ser den anpassade skolans roll i det svenska skolsystemet som problematisk med tanke på arbetet mot en skola för alla. Såväl positiva som negativa konsekvenser av namnbytet lyfts och lärarna visar upp en idérikedom kring olika sätt att bemöta alla elever. Elever som ingår i den anpassade skolans upptagningsområde får efter namnbytet förhoppningsvis en mindre segregerad plats i skolsystemet, men det är inget som kommer automatiskt i och med enbart ett byte av namn på verksamheten, utan något vi måste arbeta för. Genom att uppmärksamma eventuella hinder och svårigheter som kan dyka upp för att därefter reflektera, diskutera och bearbeta dessa kan negativa konsekvenser undvikas. Intentionen att skapa en grund för reflektion och diskussion kring den anpassade skolan har uppfyllts genom denna studie, vilken förhoppningsvis får dig som läsare att reflektera över vilka ord vi använder, varför vi använder dem, vilka värden vi lägger in i orden och vilka konsekvenser det kan ge, samtidigt som studien kan inspirera till fortsatt arbete för ökad inkludering i såväl skola som samhälle.