I samband med Salamancadeklarationen 1994 deklarerar UNESCO:s medlemsländer sina ståndpunkter om en skola för alla elever oavsett elevers förutsättningar och i samband med detta kom begreppet inkludering in i skolans organisation. Tydligt är att det från politiker funnits en uttalad intention att skapa en inkluderande skola men när en ny skollag 2010 tog form fanns inte begreppet med som ett uttalat krav. I denna magisteruppsats har ambitionen varit att presentera min praktiknära studie med en fenomenologisk ansats. Den beskriver hur lärare på en högstadieskola upplever inkludering som fenomen i förhållande till den organisation som är deras vardag. Genom halvstrukturerade livsvärlds-intervjuer har jag lyft fram lärares personliga upplevelser för att belysa dem med hjälp av en beskrivande fenomenologisk analysmetod. Den har en induktiv ansats där jag som forskare förväntas att inte styras av någon förutfattad mening eller någon teori i sökandet efter fenomenets kärna, dess essens. Vid analys av den teorineutrala empirin framkommer essensen av den mänskliga upplevelsen att inkludering som fenomen består av en social gemenskap, en önskan om flexibilitet under skoldagen och ett problem för läraren. Det är det som gör inkludering till det den är för dem, fenomenets väsen. Det är den kärnan som fenomenet inte kan mista utan att upphöra som just den upplevelsen. I slutat av min studie har jag även valt att söka efter samband som kan förklara lärares upplevelser av möjligheter och begränsningar med hjälp av det teoretiska ramverket policy enactment. De begränsningar som lärare beskriver kan för det mesta identifieras inom den professionella kulturen, hur de ser på skolan, eleverna och undervisningen.

Abstract Studiens syfte är att undersöka vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de använder sig av för att inkludera alla barn i leken med utgångspunkt i begreppet “alla får vara med”. Varför vi har valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till barns lek är för att vi vill synliggöra vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de förhåller sig till när de ska inkludera barn i lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenologin och fenomenet “alla får vara med” som är en kvalitativ metod som fokuserar på hur människor upplever olika fenomen utifrån sina egna erfarenheter och sin egen livsvärld. Sju pedagoger har fått svara på fiktiva case som är utformade för att kunna ge oss information vi eftersöker. Resultatet visar att pedagogers strategier och tekniker kring hur de inkluderar barn i lek skiljer sig beroende på bland annat pedagogers egna erfarenheter och livsvärldar. Resultatet visar också att respondenternas syn på fenomenet “alla får vara med” grundar sig i att respondenterna anser att förskolan ska vara en plats för alla, där ingen exkluderas och att alla får vara med och leka.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen. Tidigare forskning och övrig litteratur i ämnet som vi fann intressant,har vi redovisat i en litteraturgenomgång. Vår teoretiska referensram var systemteorin och Gregory Batesons tankar. Resultatet visade att skolledare använder begreppet handledning i olika sammanhang och med olika avsikter. Handledningssamtal har inte alltid en struktur och en professionell handledare. Skolledare kunde se ett samband mellan handledning och pedagogisk utveckling av verksamheten men det sker inte med automatik, då flera faktorer påverkar handledningsprocessen. Visioner fanns hos skolledare om att förskola och skola bör eftersträva en helhetssyn på barns utveckling och lärande. För att det ska uppnås behöver en gemensam förståelse för uppdraget skapas.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre grundskolor i två kommuner.Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer. Det var skillnader mellan de olika skolorna, vilket gav eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Det framkom också att samtliga elever, föräldrar och specialpedagoger ansåg sig sakna utbildning på kompensatoriska hjälpmedel.

AbstractJeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.SyfteSyftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser.Frågeställningar•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut?•Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser?Teoretisk ramTidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011). Detta leder till en viss osäkerhet både vad gäller rättssäkerhet men även likvärdighet i de bedömningar elever får. Enligt Skollagen ska alla utbildning i Sverige vara likvärdig (SFS 2010:800) vilket alltså inte alltid är fallet. Vilka betyg vi får i grundskolan kan utgöra en viktig del i hur våra liv kommer att gestalta sig, genom att de betyg vi får påverkar vår självbild och livschanser och med det hur vår framtid kommer se ut (Waldow, 2010). Den bedömning lärare gör måste därför vara rättssäker och jämförbar för alla elever, oberoende om det finns en funktionsnedsättning hos eleven eller inte.MetodVår metod för undersökningen har varit att använda en kvantitativ enkätmodell på tre större högstadieskolor i södra Sverige. Vi valde ett s.k. bekvämlighetsurval vilket innebar att enkäten delades ut på skolor till vilka vi båda har anknytning, detta för att öka möjligheten att få in så många enkätsvar som möjligt. Svaren på enkätfrågorna fördes sedan in i Excel för att skapa diagram som är tydliga och lättöverskådliga. Resultaten analyserades sedan efter våra frågeställningar.ResultatI vårt resultat framkom tydliga indikationer på att alltför många lärare, speciallärare, specialpedagoger saknar eller har bristande och osäkra kunskaper om Undantagsbestämmelsens tillämpning i verksamheterna. KonklusionDe i vår undersökning framkomna kunskapsbrister kring Undantagsbestämmelsen visar på ett stort och nödvändigt behov av utbildning kring denna. Betygssättande pedagoger och rektorer behöver få stöd i tolkningen av bestämmelsen samt fördjupade kunskaper om dess tillämpningsmöjligheter i verksamhetens vardag. ImplikationerSvaga eller obefintliga kunskaper inom området hos betygssättande lärare och skolledare leder till minskad rättssäkerhet för de elever som borde omfattas av bestämmelsen. För dessa elever kan lärarens okunskap vara avgörande för elevens självbild, framtida studiemöjligheter och i förlängningen påverka deras möjligheter i livet, så kallade livschanser.Nyckelordbedömning, bedömningskompetens, bedömningsgrunder, en skola för alla, funktionsnedsättning, kunskapskrav, likvärdighet, Skollagen, Undantagsbestämmelsen.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats.Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn.Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad. Resultat: De flesta föräldrarna i studien har varit missnöjda med bemötandet någon gång under deras barns tid på förskolan/skolan. Föräldrar efterlyser mer kunskap hos pedagoger om barn i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Bemötande, en skola för alla, barn i behov av särskilt stöd, kunskap, föräldraperspektiv / Rothoff, Pia & Tidfält, Therese (2009) Responding to children with special needs - from a parental perspective. Malmö: Teacher Education, Malmö University The work is about how parents of children with special needs feel understood and treated by staff in the preschool / school. The focus is on how parents have been treated by staff and teachers in preschool / school. Parents describe a school that includes all, in their view. To get answers to questions, eight parents who have children with special needs were interviewed. Purpose: This work is to try to understand how parents feel that staff and teachers treat their children in preschool / school, and how parents think about a school that includes all children. Method: Qualitative research interviews are the method used in this work. After the interviews are empirical compiled and analyzed. Results: Most parents in the study were dissatisfied with the response at some time during their child's time at preschool / school. Parents call for more understanding among educators of children with special needs. Keywords: Responding, a school for all children in need of special support, knowledge, parents' perspective

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ”Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet”. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundSyftet med studien är att undersöka fem pedagogers syn på inkludering. Vi har genomgående i denna studie valt att enbart referera till pedagogerna som grupp. Detta eftersom vi vill säkerställa pedagogernas anonymitet. Pedagogernas samtal om inkludering tolkas och ställs i relation till läroplanen för förskolan. Vi vill också spegla pedagogernas synsätt mot olika specialpedagogiska perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån följande frågeställningar när vi genomfört vår studie:•Hur avspeglas inkluderingsbegreppet i förskolans aktuella läroplan? •Hur ser fem pedagoger på begreppet inkludering? •Vad gör pedagogerna för att leva upp till begreppet en skola för alla? •Hur påverkar organisationen möjligheterna för inkludering?Studiens grund utgår ifrån det utvecklingsekologiska och det sociokulturella perspektivet med betoning på samspelet mellan individen och miljön.I en skånsk kommun gjordes en storsatsning i slutet av 2000-talet för att implementera ett inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att stödja, möta och utmana alla barn i deras lust att lära, därför valde vi att göra undersökningen här.MetodVi delade ut ett frågeformulär med två frågeställningar på en arbetsplatsförlagdträff, som är ett regelbundet möte där pedagoger och förskolechefen från två förskolor deltar. Frågorna vi bad dem att fundera över var:•Vad betyder begreppet inkludering för dig?•Hur visar det sig i din verksamhet?Därefter gjordes ett urval på fem av femton svar för att få fram vår fokusgrupp. Det genomfördes fokusgruppsintervjuer vid två tillfällen med samma grupp, där vi fångade samtalet pedagoger emellan kring läroplanen och deras egna reflektioner. Vi antog ett hermeneutiskt perspektiv när vi genomförde textanalysen på det transkriberade materialet samt läroplanen. ResultatVårt resultat visar att pedagogerna ger uttryck för ett relationellt synsätt på inkludering men de reflekterade också kring att det pedagogiska uppdraget också medför dilemman. De tvingas definiera begreppet normalitet och avvikelser eftersom de annars inte skulle kunna bedöma att ett barn är i behov av särskilt stöd. De framhåller samspel och delaktighet som viktiga faktorer i den inkluderande verksamheten. Pedagogerna reflekterade kring dilemman de möter i sitt uppdrag som pedagog inom förskolan. Vår studie visar att inkluderingsbegreppet är mångtydigt. Ord som delaktighet, sammanhang, miljö, samspel, normalitet/avvikelser och relationer är alla kopplade till detta begrepp. Dessa begrepp med undantag från normalitet/avvikelser finns omnämnda i förskolans läroplan. Studien visar att inkluderingsbegreppet handlar om ett förhållningssätt som hela tiden kräver observation, reflektion och utvärdering.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar och utformar den fysiska miljön för att underlätta och inkludera barn med fysiska funktionsnedsättningar i vardagen. Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket 2010) ska verksamma på förskolor arbeta efter begreppet en förskola för alla, vi har valt att undersöka om pedagoger arbetar enligt denna politiska vision som innebär att alla barn i skolan och förskolan ska vara inkluderade på lika villkor. Redan från inskolning ska barn med eller utan funktionsnedsättning vara medräknade och alla barn ha rätt till stöd och stimulans utifrån sin egen förmåga (Paulsson 2000).I denna undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, vi valde att intervjua pedagoger och föräldrar från två olika förskolor varav den första förskolan var inriktad till barn med funktionsnedsättningar och den andra var en traditionell förskola. Formen på våra intervjuer var semistrukturerade vilket innebär att ett manus följs och därefter finns det utrymme för öppna frågor. Under våra besök på förskolorna gjorde vi även observationer och förde fältanteckningar. Ovan nämnde vi att Lpfö98/10 (Skolverket 2010) framhäver att förskolor ska arbeta med begreppet en förskola för alla och vi undrade hur det ser ut för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Hur anpassas den fysiska miljön och arbetssättet för dessa barn? Vi hade en tanke om att det skulle vara stor skillnad mellan de olika förskolorna, men efter denna studie kan vi konstatera att skillnaden var liten. Utifrån de svar vi fått från respondenter gällande anpassning av den fysiska miljön på förskolan, har vi förstått att denna är av stor vikt för att barn med fysiska funktionsnedsättningar ska få möjlighet till en bred utveckling sett ur ett sociokulturellt perspektiv.

Min uppfattning är att alla vårdnadshavare inte är delaktiga till fullo när det gäller sitt barns skolval. Därför vill jag med min studie undersöka vårdnadshavares inflytande när det gäller valet av skolform, vilka faktorer de tycker är viktiga för sitt barns skolgång och om de är nöjda med skolformen deras barn går i. Syftet med mitt examensarbete är att belysa vårdnadshavarnas perspektiv på elever som är mottagna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Jag ämnar undersöka vårdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering är ett lämpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig på en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört en kvalitativ enkätstudie med 33 deltagande vårdnadshavare från hela Sverige. Mitt syfte är inte att generalisera eller dra allmänna slutsatser, utan att få en djupare insikt hur några vårdnadshavare ser på mina frågeställningar. Min studie visar att majoriteten av vårdnadshavarna är nöjda med informationen gällande valet av skolform. De har själva tagit beslut om vilken skolform deras barn ska tillhöra. De är dessutom nöjda med att deras barn är integrerade i grundskolan. De tycker att dialogen och samarbetet mellan dem och skolan fungerar bra. Men de uttrycker en oro över att pedagogerna saknar tillräckligt med kunskap om funktionsnedsättning och deras barns behov, samt hur deras barns framtid ska bli efter avslutad skolgång.