No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ”Hur ser pedagoger på inkludering?”För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har. I förskolan ses inkludering som en naturlig del i verksamheten. Därför ville vi undersöka hur förskollärare och grundskollärare ser på inkludering av barn i behov av särskilt stöd och hur ”en skola för alla” kan uppnås.Resultatet tyder på en viss skillnad hos förskollärares och grundskollärares syn på inkludering. Olika grader av inkludering används och vi kan utläsa ur resultatet att det rör sig om svag- eller stark inkludering.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten. Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald. I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.

Det övergripande syftet med undersökningen är att se hur pedagoger använder digitala verktyg i undervisningssyfte, vad som påverkar användandet och vilken påverkan det kan få för den enskilda eleven. Detta sett utifrån de intervjuade pedagogernas perspektiv och min tolkning av pedagogens perspektiv. Min undersökning grundar sig på att vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat och att skolan åläggs att ta ett större grepp kring att lära elever att använda digitala verktyg i sin kunskapsinhämtning med syfte att eleverna, när de vuxit upp, har den digitala kompetens som krävs för att klara sig i vårt samhälle. I uppsatsens litteratur del tar jag avstamp kring detta genom läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet Lgr 11 (reviderad 2017) och skolverkets (2013) uppdrag att utvärdera digital användning i skolan vart tredje år. I undersökningen intervjuas pedagoger som i sin dagliga undervisning använder sig av digitala verktyg för att stötta elever i deras kunskapsinhämtning. Detta för att lyfta fram hur ett arbetet med digitala verktyg kan fungera och vad som kan hindra i arbetet med digital verktyg i skolan. Intervjuerna tematiseras utifrån undersökningens frågeställningar. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relationellt perspektiv där vikten av individers interaktion är central för inlärning. Resultatet visar på faktorer som omfattning av resurser, tid för utbildning, intresse och kunskaper påverkar pedagogens digitala kompetens och digitala användning. Resultatet visar på elevernas möjligheter till att använda digitala verktyg och utveckla digital kompetens i skolan är beroende av skolans resurser och kompetens.

En ökad ekonomisk tillväxt står ständigt på en kommuns agenda och likaså strävan efter attraktivitet. En trend sedan många år tillbaka är att bygga vattennära bostäder vilket återspeglas i städers bostadsplanering, även i fallet Karlstad. Den höga efterfrågan på vattennära bostadsområden har resulterat i ett av många verktyg som städer använder sig av för att uppnå tillväxt och för att marknadsföra sig som attraktiv. Den hårda konkurrensen som idag finns på marknaden har bidragit till att det gäller att utmärka sig genom att lyfta fram stadens specifika kvalitéer för att nå ut till alla målgrupper, för att öka attraktiviteten ytterligare. Bostadsplaneringen är en fråga som innehåller ett flertal perspektiv och dimensioner vilket leder till att den får en helt avgörande roll i konkurrensen mellan kommunerna i landet. Denna diskussion orsakade uppkomsten av frågor som vi avser kunna besvara genom att undersöka vad olika parter verksamma inom Karlstads kommun har för huvudfokus i sin bostadsplanering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod med informanter som har anknytning till kommunens bostadsplanering.   Hur framställs attraktivitet ur en bostadsplaneringskontext i Karlstad? Vilken roll har bostadsplaneringen för strukturell segregering? Vilket fokus har hållbar utveckling vid exploatering av nya bostäder? Vilka teoretiska faktorer förklarar sambandet mellan attraktivitet och platsmarknadsföring?     Vad som framkommit under uppsatsens gång är att i stadens bostadsplanering har attraktivitet en betydande roll för att växa och generera tillväxt. Det mest centrala är att Karlstad vill visa en bredare helhetsbild av staden för att inkludera alla målgrupper. Dock visar resultatet att det finns en orättvis fördelning på bostadsmarknaden, vilket leder till att man inte ser till helheten och planerar för alla målgrupper i ett samhälle. Utifrån uppsatsens resultat bör bostadsplanering och platsmarknadsföring samspela för att en stad eller en plats ska kunna växa och vara attraktiv för alla.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare upplever hur de kan bemöta alla barn i förskolan. Vad de framhåller som viktigt att tänka på i deras förhållningssätt samt vilka metoder och strategier de använder för att bemöta alla barn, inklusive de barn som är i behov av extra stöttning. Studien är kvalitativ och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, där alla arbetar på olika förskolor. I studiens resultat framgår vilka faktorer som anses vara betydelsefulla för att alla barn i förskolan ska inkluderas i verksamheten. Att vara en närvarande pedagog kring barnen är ett av dem samt att arbetslaget har en samsyn kring barn och förhållningssätt är en annan. Resultatet visar att förskollärarna upplever barn som individer med olika behov och att det är deras ansvar som pedagoger att anpassa verksamheten för att få in alla barn i förskolan. / The aim of our study is to find out how the preschool teachers experience how they can respond to all children in the preschool. What they emphasize as important to consider in their approach, and what methods and strategies they use to respond to all children including the children who are in special need of support. The study is qualitative and was conducted by semi-structured interviews with six preschool teachers, where everyone works in different kindergartens. The results of the study show which factors are considered important for all children in kindergarten and who should be included in the preschool. To be a present educator around the children is one of them and that the team has a common view of children and approach, is another. The results show that preschool teachers perceive children as individuals with different needs and that it is their responsibility to adapt the school to get all children in the preschool.

Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

En skola för alla är en vision och ledord inom det svenska skolväsendet som syftar på gemenskap och jämlikhet. Trots en skollag som betonar vikten av integrering och där särskiljande lösningar ska undvikas har ett nytt fenomen uppstått under senare år, omvänd integrering. Med omvänd integrering menas att elever från grundskolan integreras och genomför sin skolgång i grundsärskolan. Detta fenomen kallat omvänd integrering är inget som betonas i skollagen dock bär rektorerna det övergripande ansvaret för elevernas skolgång. Denna kvalitativa intervjustudie syftade till att undersöka sex rektorers erfarenheter och resonemang gällande integrering och omvänd integrering. Studien uppmärksammar bland annat rektorernas perspektiv gällande normaliserande och stigmatiserande föreställningar om omvänd integrering samt positiva och negativa effekter av omvänd integrering. Med stöd i Goffmans teoribeskrivning om begreppet stigma, tidigare forskning inom studiens forskningsområde samt insamlad data kunde vi se att det fanns blandade meningar i resonemangen om omvänd integrering. Å ena sidan framkom det att när omvänd integrering användes som en alternativ lösning gjordes det utifrån vad som ansågs vara bäst för eleven. Å andra sidan framkom det att omvänd integrering användes då det fanns brister i grundskolans verksamhet. En upprepande anledning som framkom var verksamhetens bristande kunskaper i att möta elever i behov av särskilt stöd och att skapa en väl differentierad lärmiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad begreppet inkludering innebär för lärare i årskurs 4–6 och hur lärare beskriver hur de inkluderar eleverna i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Syftet har även vart att undersöka vad lärare anser är utmaningen med inkludering och om lärare anser om inkluderingbör vara ett mål i skolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av strukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet från undersökningen visar att inkludering innebär för samtliga lärare att alla elever är med i undervisningen och att alla elever deltar i undervisningen. För att se till att alla är med i undervisningen använder sig lärarna av olika metoder. Resultatet visar också att utmaningar lärarna anger i sitt inkluderingsarbete är elever med diagnoser, att få med alla i undervisningen och att tiden inte räcker till samt att alla lärare anser att inkludering bör vara ett prioriterat mål i skolan. / <p>SO</p>

Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om betydelsen avinkludering i förskolans verksamhet samt synliggöra hur förskollärare beskriver vilka strategierde använder i arbetet med att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är enkvalitativ intervjustudie och våra forskningsfrågor för studien är; hur förskollärare definierarbegreppet inkludering samt hur förskollärare definierar vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Vidare finner ni också en forskningsfråga gällande vilka strategier förskollärare använder för att skapa ett inkluderande arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Nilholm (2006) kontrasterar tre olika perspektiv på hur inkludering och barn i behov av särskilt stöd kan förstås. Det ena benämns som det kompensatoriska perspektivet, det andra som det kritiska perspektivet och enligt författaren går det även att se på inkludering ur ett tredjeperspektiv, ett dilemmaperspektiv. Dessa tre perspektiv är vår teoretiska utgångspunkt genom hela detta examensarbete. I resultatet framkom det att förskollärare vi intervjuat tycker sig ha en tydlig vision om hur de vill arbeta för att inkludera alla barn i förskolan och förskollärarna arbetar exempelvis med att omforma miljöerna efter barns behov istället för att kompensera barn för deras brister som tidigare varit vanligt. Verksamheten i sin helhet har en ambition av att medhjälp av olika strategier och resurser till viss del anpassas för att möta varje enskild individ och dess behov. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>