Att den svenska skolan ska vara likvärdig tas för givet, samtidigt som likvärdighet är ett begrepp som befinner sig i konstant förändring. Ordets innebörd har varierat över tid och flertalet omdefinitioner har skett de senaste trettio åren. Det pågår en fortsatt diskussion om vad som gör en skola och en utbildning likvärdig. Likvärdighetsbegreppets betydelse är därför i konstant behov av utredning. Syftet med arbetet var således att se hur verksamma lärare i Sverige uppfattar begreppet år 2017. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare och specialpedagoger på flera orter. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Informanterna talar om likvärdighet som jämlikhet mellan könen, rättvisa både för individen och för klassen, samt enhetlighet inom skolan lokalt och nationellt. Rättvisa är centralt i tankesättet, där elevens rätt till skola och utbildning står i centrum. Samtliga informanter framhåller elevens rätt till en enhetlig utbildning, oavsett bostadsort och bakgrund. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Rent praktiskt utförs detta utförs enligt pedagogerna till stor del genom inkludering och kompensation, genom att undervisning och aktiviteter i klassrummet ska individanpassas, vilket begränsas av skolans resurser och lärarens arbetsbörda. Lärarna anser att eleven har rätt till inkludering i gruppen och ser det som sin arbetsuppgift att kompensera för elevens bakgrund och behov.

Syftet med följande studie är att undersöka hur den socialdemokratiska och den nyliberaladiskursen inverkar på lärares praktiska arbete och vilka konsekvenser det får för en skola föralla. Detta eftersom att skolan, trots att både nationella och internationella styrdokument betonarvikten av att möta elever utifrån deras förutsättningar och behov, fortfarande verkar ha svårt attfrån teori till praktik genomföra en skola för alla. För att besvara problemformuleringen harstudien utgjorts av semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma i södra Sverige.I analysen har empirin ställts mot Giddens syn på socialdemokrati och Browns syn pånyliberalism för att därigenom ta reda på hur de utbildningspolitiska diskurserna samspelar samtvilken följd det får för en skola för alla. Studiens resultat pekar på att den socialdemokratiskadiskursen är underordnad den nyliberala diskursen. Därtill, framkommer det att densocialdemokratiska diskursen har tagit en ny väg och bildat en tredje vägens retorik och därmedallt mer inlemmats i den nyliberala diskursen och dess marknadsanpassning. Därför visarstudien att en skola för alla enbart kan bli formellt och diskursivt garanterad.

Studiens syfte var att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad kunskap och förståelse för betydelsen av en väl balanserad pedagogisk och social kompetens inom ridutbildning med fokus på en ”ridskola för alla. Tidigare forskning bekräftade att det fanns ett behov att undersöka hur utövare upplevde ledare inom ridsporten och det har även visat sig att ridundervisningens betydelse för ridlärarna ibland är underordnad i vardagen med hästarna. Fokus låg många gånger inte på det pedagogiska arbetet för instruktören och detta ledde till en stor påverkan för elevens individuella utbildning. Studien hade även för avsikt att undersöka det egna begreppet ”en ridskola för alla” Resultatet från undersökningen visade att det fanns en stor diskrepans i både pedagogisk och didaktisk förmåga hos de olika lärarna. Den visade även att den teoretiska kunskapsnivån ansågs vara hög över lag medan den praktiska förmågan som kunde kopplas till både didaktiska och sociala färdigheter hade mer att önska. Beträffande den didaktiska kompetensen visade studien att den var mycket individuell mellan lärarna som ledde till att alla lärare inte passade för samtliga elever vilket påverkade ryttarnas individuella utveckling. Slutligen kunde ridskolorna i studien inte anses som ”ridskolor för alla” då socioekonomiska hinder förelåg.

Inkluderingsbegreppet har kommit att bli en central princip och norm inom skolans verksamhet och en naturlig del av det specialpedagogiska uppdraget. Forskning visar dock att begreppet inkludering är komplext och har olika betydelse och innebörd för olika aktörer. Det råder även brist på studier som visar hur en förändring mot en inkluderande skola ska gå till, samtidigt som det saknas kunskap om hur skolsystemet i praktiken kan utvecklas mot ett mer inkluderande förhållningssätt. Syftet med studien var att bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av inkluderande lärmiljöer. Med hjälp av en kvalitativ metodansats och en tillämpning av ett målinriktat urval genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. Den insamlade empirin transkriberades och därefter analyserades och sorterades empirin utifrån en temaanalys. Resultatet har analyserats i relation till tidigare forskning och med stöd av studiens teoretiska utgångspunkter som utgår ifrån Göranssons och Nilholms (2013) definition av begreppet inkludering, samt Nilholms (2005) beskrivningar av tre specialpedagogiska perspektiv. Studiens övergripande slutsats är att det finns ett behov av en samsyn kring begreppet inkludering och att vilka specialpedagogiska perspektiv skolor utgår ifrån påverkar utformningen av inkluderande lärmiljöer.

En likvärdig undervisning och utbildning är centralt i skollagen och läroplanen, men när är en undervisning likvärdig för alla? Det finns många olika individer i varje elevgrupp vilket medför flera olika behov och förutsättningar till att lära. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar begreppet likvärdighet och hur deras förståelse om begreppet omsätts i undervisningen i ämnet svenska, för att skapa en likvärdig utbildning för alla elever. Studien baseras teoretiskt i det sociokulturella perspektivet och specifikt utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare begreppet likvärdighet? Vilka konsekvenser beskriver lärare att deras förståelse av begreppet likvärdighet får i deras undervisning? Resultatet visar att lärarna i studien har samma grundtanke när det kommer till definitionen av begreppet likvärdighet. Begreppet behöver inte betyda lika för alla utan att en likvärdig utbildning är efter varje individs förutsättningar och behov. Däremot visar resultatet på skillnader vad gäller hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att samtliga lärare anser att undervisningen ska utformas efter varje individ och deras förutsättningar för att få en likvärdig utbildning men att tillvägagångssättet för att uppnå det skiljer sig åt.

AbstraktMalmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Detta metodval gjordes för att få en bredd i underlaget och således få tillgång till både kvalitativt och kvantitativt material.Resultatet i vårt arbete visade att det tycks finnas en ideologisk bild av det specialpedagogiska genomförandet parallellt med den faktiska i båda verksamheterna. Båda skolorna riktar sitt stöd i princip uteslutande mot läs- och skrivsvårigheter, vilket ifrågasätts i det socioekonomiskt sett svagare området, men inte i det starkare. Våra undersökningar visar också att det finns stora skillnader i andelen elever med diagnoser som får stöd, samt i vilken utsträckning det specialpedagogiska stödet sker. / Abstract Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). The equivalent special needs education - the special education aid in the design of two socio-economically diverse areas. (The equivalent Special Needs Education - the organization of Special Education Aid in Two socio-economically diverse Areas.) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The aim of our work was to examine how the special education aid in the design and implementation occurs in two structurally similar schools in different socio-economic catchment areas, and to highlight the global approach to special education. As a result of our work is our Swedish laws and regulations, the concept of a school for all, and some selected special education perspective. Our studies have been based on semi-structured interviews and questionnaires. This methodological choices were made to obtain a width of the base and thus have access to both qualitative and quantitative material. The results of our work showed that there seems to be an ideological view of the special education implementation in parallel with the actual in both activities. Both schools is supported almost exclusively on reading and writing, which challenged the socio-economically weaker area, but not the stronger. Our studies also show that there are significant differences in the proportion of students with diagnoses that are supported, and the extent to which the special education aid is made.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i dagens skola ser på begreppet ”en skola för alla” och likvärdig utbildning, samt vilka svårigheter som finns och hur inkludering och delaktighet kan bidra till att lyckas med detta. Metoden är kvalitativ och bygger på strukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare som arbetar på olika skolor och i olika kommuner. Det väsentliga i studien är lärarnas uppfattningar av dessa begrepp samt de svårigheter de ser. Forskningen jag utgått ifrån belyser den komplexitet och de svårigheter som finns kring begreppet ”en skola för alla” och en likvärdig utbildning och i studien problematiseras och analyseras uppfattningar gällande dessa frågor.Resultatet av studien visar att verksamma lärare inte anser att dagens skola är ”en skola för alla” och att en likvärdig utbildning är något som är svårt att uppnå. Det framgår också att det lärarna anser att det behövs fler resurser och bättre lärmiljöer. Samtidigt som de pekar på vikten av att lärare har rätt egenskaper, som lyhördhet och empati. De beskriver också att ett sätt att nå likvärdig utbildning bygger på likvärdiga undervisningssätt i alla teoretiska ämnen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur handbollsföreningar i Sverige bedriver verksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. I vilken form bedrivs verksamheten i handbollsföreningarna? Hur möjliggörs handbollsverksamheten för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i föreningarna? Metod Studien använder sig av en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts på distans, med representanter från sex handbollsföreningar som bedriver handbollsverksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt använder sig av modellen Inclusion Spectrum, för att analysera hur handbollsföreningarna organiserar och bedriver verksamheten för målgruppen. Resultat Handbollsföreningarna som bedriver verksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har av liknande anledningar valt att starta upp och bedriva verksamheten som en del inom den redan befintliga handbollsföreningen. Samtliga verksamheter bedrivs parallellt med övriga handbollsverksamheter i handbollsföreningarna. En av handbollsföreningarna bedriver tränings- och tävlingsverksamhet för målgruppen medan det övriga fem handbollsföreningarna bedriver endast träningsverksamhet i dagsläget. Gemensamt för verksamheterna i respektive handbollsförening är att det består av blandade åldrar och kön, där alla med en intellektuell funktionsnedsättning är välkommen att delta utifrån egen förmåga, förutsättning och motivationsnivå för att möjliggöra verksamheten för målgruppen. Slutsats Handbollsföreningarnas förutsättningar, inställning och syn på sig själva tillsammans med förutsättningarna, förmågan och motivationsnivån som spelarna i verksamheten har, påverkar hur verksamheten utformas och bedrivs. Samtliga handbollsföreningar bedriver verksamhetenideellt och parallellt inom den ordinarie handbollsföreningen, med en vilja att bedrivas i likhet, i den mån de går, med hur övrig verksamhet i handbollsföreningen bedrivs.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare beskriver hur de gör det möjligt att inkludera barn i undervisningen. Våra frågeställningar som vi vill få svar på är: Vilka erfarenheter har förskollärare av inkludering i förskolan? Vilka möjligheter och svårigheter förekommer i arbetet med inkludering? För att undersöka dessa har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att inkludering är väldigt viktigt i undervisningen och att de anser att deras roll är central. Miljön ska vara anpassad till barnens nivå och erbjuda relevant material så att barnen själva kan välja. Kommunikation är en viktig del där det även handlar om att flera olika typer av kommunikationsmetoder för att kunna inkludera alla barn. Förskollärarna upplever att trygghet är en första del av inkluderingen och där blir stöttning viktig. Vissa barn behöver lite extra stöttning för att känna sig trygga nog att kunna delta i undervisningen.