Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande “att stödja elever i behov av särskilt stöd” med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver. Detta för att få eleverna att förbättra sina resultat, så att de kan återgå till sina klassrum. Rektorsområdena strävar efter att stärka eleverna som ligger efter, så att dessa kommer upp till ett resultat som anses godkänt utifrån de statliga direktiven. På detta sätt anser rektorsområdena att de arbetat för “en skola för alla”. Rektorsområdena nämner att arbetet med att hjälpa eleverna i behov av särskilt stöd på detta vis, får eleverna att känna sig trygga, ökat självförtroende och en känsla av att de passar in. Två av de tre undersökta rektorsområden anser jag organiserar sig efter elevvårdsmodellen, detta genom en stark och självständig elevvård. Det tredje rektorsområdet organiserar sig efter vinthundsmodellen då specialläraren arbetar relativt avhängd från lärarna på rektorsområdet.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla. Gemensamt för alla informanter är grundsynen att alla ska ha en plats i förskola/skola samtidigt som de upplever resursbrist som ett hinder för att nå målet med en skola för alla. De största skillnaderna finns i synen på barn och kunskap.

This work is a study, conducted by interviews, of how teachers evaluate the concepts of inclusion and integration. The aim of this work is to obtain views on the possible differences between teachers' own definitions and the previous research definitions. The earlier published research which was read during this work, together with the three interviews which were conducted is the basis for the study. I've done three interviews in which two of the people interviewed are active teachers and the third who works as an assistant headmaster at a school located in a suburb of Stockholm. The interviewed teachers have been working for different periods in the school which gave me the opportunity to highlight differences between teachers definitions depending upon the experience they had. The results of this study highlight that the school is aware of the importance the concepts of inclusion and integration have and also the importance of putting them into practice. The study also concludes that the definitions teachers have of inclusion and integration is not the same as described within the literature. In addition, some teachers feel uncomfortable with the subject and hence are not actively working with inclusion and integration

This is a case study of the advertising campaign “Guld till alla” (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse. “Guld till alla” was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, UEFA European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004. The target audience for the advertising campaign was all men interested in sports. An important part in the planning stage of the advertising campaign was to work with brand development primarily by product positioning. As suggested by the brand name Norrlands Guld the consistent theme for the campaign was “Guld till alla” (Gold to Everyone). This theme provides an obvious connection to both sports and to the brand name of the product. In this connection, together with availability, we see two distinct examples of value positioning for the product. Spendrups has mainly chosen to use television advertising in this campaign. Television is considered to have a greater impact on the viewer than any other media, mainly due to the fact that it reaches a larger group of consumers.There is an established correlation between individual preferences and the type of advertising that one relates and attracts to. For instance the segment known as viewers’ favourite advertisements should be amusing, exciting and contains surprising moments.These adverts should be full of warm feelings, comprise well chosen characters and dare to be different. These are all qualities we believe that the advertising “Guld för alla” have. The elements we consider to be the most central in helping the advertising campaign to succeed are their distinct value positionings and their use of the qualities of the soap opera. These two factors have led to the establishment of consistency in their communication and high acknowledgment of the brand among consumers. / Uppsatsen är en fallstudie av Spendrups Bryggeri AB:s reklamkampanj "Guld till alla” för produkten Norrlands Guld, under perioden 2004. Utifrån teorierna om kommunikationsplanering, kommunikationsstrategier, målgruppsdefinition samt hur man skapar effektiv reklam analyserar vi hur Spendrups gått till väga då de skapade reklamkampanjen ”Guld till alla”. Genom denna jämförelse önskar vi finna svar på våra frågeställningar kring vilka som är de centrala faktorer som gjort reklamkampanjen ”Guld till alla” framgångsrik. Som metod har vi valt att göra en explanativ kvalitativ innehållsanalys i en ”dialogisk anda”. ”Guld till alla” skulle vara en massiv och enhetlig kampanj som skulle integreras med de stora mästerskapstävlingarna VM i ishockey, EM i fotboll samt sommar-OS som alla hölls år 2004. Målgruppen för reklamkampanjen var alla sportintresserade män. En viktig del inom planeringsfasen är att arbeta med varumärkesutveckling då främst i form av positionering. Precis som namnet på reklamkampanjen antyder var det genomgående temat för kampanjen just ”Guld till alla”. Detta ger en tydlig sportslig association som kan kopplas till dryckens namn. Tillsammans med lättillgänglighet klassificerar vi detta som två distinkta värdepositioneringar för produkten. Spendrups har främst valt att använda sig av tv-reklam i sin kampanj. Tv anses ha större genomslagskraft än något annat medium. Detta eftersom man når en bredare konsumentgrupp än via andra medium. En koppling finns mellan personliga preferenser och typen av reklam som konsumenten attraheras av. Till exempel attraheras segmentet ”tittare” av reklam som är underhållande, spännande och bjuder på överraskningar. Den ska dessutom utstråla värme, ha väl utvalda personkaraktärer och våga vara annorlunda. Detta är egenskaper som vi anser att reklamfilmerna och annonserna för Norrlands Guld innehar. De faktorer som vi anser vara de mest centrala för att reklamkampanjen blivit så lyckosam är att deras värdepositionering varit distinkt. Detta tillsammans med att de utnyttjat såpagenrens egenskaper har lett till kontinuitet i kommunikationen och hög igenkänningsfaktor av varumärket hos konsumenten.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på en skola för alla. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen. Denna konflikt visar sig även då alla skolor i den kommun som studien gjorts bedriver en segregerande verksamhet av elever i behov av särskilt stöd. Jag har genom kvalitativa intervjuer med speciallärare som undervisar i den lilla gruppen, rektorer och ordförande i barn- och ungdomsnämnden fått tolkningar av detta begrepp och deras synsätt då det gäller inkludering och segregering. Resultatet visar tydligt de svårigheter som ligger i tolkningen av dessa begrepp och dess olika konsekvenser i praktiken. Studien visar att lärare och rektorer ser detta problem utifrån ett individperspektiv och talar om eleverna och deras behov. Kommunpolitikern visar ett mera generellt och resurstänkande perspektiv. I denna studie finns tydliga tecken på denna klyfta som gör det svårt att förstå och genomföra visionen om en skola för alla.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ”En förskola för alla”. Vad begreppet ”En förskola för alla” innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Metod: En fenomenografisk ansats utifrån andra ordningens perspektiv har legat till grund för denna studie för att beskriva pedagogernas uppleverser och uppfattningar utifrån deras erfarenhetsvärld. Användandet av en fenomenografisk ansats, ur andra ordningens perspektiv, innebar att jag inte har intresserat mig för vad som är sant eller falskt utan istället fokuserat på informanternas beskrivningar och förklaringar av olika begrepp och fenomen. Resultatet visar på många likheter mellan informanternas beskrivningar, men även att deras fokus ser annorlunda ut i en del avseenden. Resultat: Pedagogerna i studien har beskrivit olika arbetssätt för en fungerande integrerade verksamhet för varje unikt barn. Även fördelar, nackdelar, möjligheter och begränsningar för verkställandet av ”En förskola för alla” har presenterats. Pedagogerna anser att ”En förskola för alla” innebär att verksamheten ska anpassas utefter varje enskilt barns behov. Samtidigt ska det bildas en gemenskap, där olikheter framhävs som positivt och barn från tidig ålder får lära sig att alla inte är stöpta i samma form.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare. Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter. Pedagogens inställning är betydelsefull för en fungerande verksamhet, som ska se till den enskilda individen. Pedagogens inställning ska vara föränderlig såväl i verksamheten som i arbetslaget, det ska vara ett fungerande samarbete för att kunna se till varje barn. I diskussionen belyser vi normalitet och avvikelse och hur man genom sitt föränderliga arbetssätt kan skapa en inkluderande verksamhet genom miljön och kommunikation mellan kollegor och barn.

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering. Deras egna kunskaper om diagnoser samt tidsbrist var något som lärarna valde att ta upp vid intervjuerna, vilket också forskningen har visat får konsekvenser för vilket stöd eleven får. Några viktiga slutsatser vi dragit av arbetet är att lärarens syn på begreppet inkludering och perspektiv på elevsvårigheter påverkar det arbetssätt och de eventuella strategier som läraren använder sig av.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna. I resultatet tas det upp vilka metoder som används i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd, i en skola för alla. Men också vilka specialpedagogiska kompetenser som kan vara betydelsefulla för lärare att ha i detta arbete.