<p>The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on “children in need of special support” within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; “children in need of special support”, “resource” and “a school for everyone”. The approach has then been compared with a selection of documents with guidelines, the curriculum and the Swedish law regarding school. Further on the aim with the essay also is to get an insight in the educational program to prepare and try to understand what is demanded of an educationalist.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of my study is to describe what view teachers, which are working with autistic children, have about how the individual autistic child will have a good schooling? If children with autism should be integrated or segregated. I also want to find out how ”a school for all” shall be worked out to fit children with autism. To reach my purpose I’ve chosen to use a qualitative method and to hand out questionnaire to three teachers which are working in a training school.</p><p>To get a background to this study I’ve presented what researchers have to say about this subject. In the literature study is information about what autism is, what the researchers think about integration and segregation and finally what our control document is saying about the subject. Autism is a connection and communication disability that influences the whole development and it shows before the age of three.</p><p>The results that I’ve found are a little different from what the literature is saying. The literature are more negative to the integration then what the teachers on the training school are. Integration of children whit autism is difficult because the disability differs from child to child. In many cases it is good because the children with autism are learning to be social together with other children.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min studie är att beskriva vilken syn pedagoger, som arbetar med autistiska barn, har på hur det individuella autistiska barnet ska få en bra skolgång? Om barn med autism ska integreras eller segregeras? Vidare ville jag också ta reda på hur ”en skola för alla” ska se ut för att passa barn med autism. För att nå mitt syfte har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag valde att lämna ut frågeformulär till tre pedagoger som arbetar på en träningsskola.</p><p>För att få en bakgrundsbild har jag tagit upp vad forskarna säger om just detta ämne. I litteraturgenomgången finns information om vad autism är, vad forskarna anser om integrering eller segregering och slutligen vad våra styrdokument säger. Autism är ett kontakt- och kommunikationshandikapp som påverkar hela utvecklingen och visar sig före 3 års ålder.</p><p>Resultatet som jag har kommit fram till skiljer sig lite ifrån vad litteraturen säger. Litteraturen är mer negativ till integrering än vad pedagogerna på träningsskolan är. Integrering av barn med autism är svårt eftersom handikappet är så brett men i många fall är bra, barnen med autism lär sig social samvaro med andra barn.</p>

<p>This is a case study of the advertising campaign “Guld till alla” (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse.</p><p>“Guld till alla” was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, UEFA European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004. The target audience for the advertising campaign was all men interested in sports. An important part in the planning stage of the advertising campaign was to work with brand development primarily by product positioning. As suggested by the brand name Norrlands Guld the consistent theme for the campaign was “Guld till alla” (Gold to Everyone). This theme provides an obvious connection to both sports and to the brand name of the product. In this connection, together with availability, we see two distinct examples of value positioning for the product.</p><p>Spendrups has mainly chosen to use television advertising in this campaign. Television is considered to have a greater impact on the viewer than any other media, mainly due to the fact that it reaches a larger group of consumers.There is an established correlation between individual preferences and the type of advertising that one relates and attracts to.</p><p>For instance the segment known as viewers’ favourite advertisements should be amusing, exciting and contains surprising moments.These adverts should be full of warm feelings, comprise well chosen characters and dare to be different. These are all qualities we believe that the advertising “Guld för alla” have.</p><p>The elements we consider to be the most central in helping the advertising campaign to succeed are their distinct value positionings and their use of the qualities of the soap opera. These two factors have led to the establishment of consistency in their communication and high acknowledgment of the brand among consumers.</p> / <p>Uppsatsen är en fallstudie av Spendrups Bryggeri AB:s reklamkampanj "Guld till alla” för produkten Norrlands Guld, under perioden 2004. Utifrån teorierna om kommunikationsplanering, kommunikationsstrategier, målgruppsdefinition samt hur man skapar effektiv reklam analyserar vi hur Spendrups gått till väga då de skapade reklamkampanjen ”Guld till alla”. Genom denna jämförelse önskar vi finna svar på våra frågeställningar kring vilka som är de centrala faktorer som gjort reklamkampanjen ”Guld till alla” framgångsrik. Som metod har vi valt att göra en explanativ kvalitativ innehållsanalys i en ”dialogisk anda”.</p><p>”Guld till alla” skulle vara en massiv och enhetlig kampanj som skulle integreras med de stora mästerskapstävlingarna VM i ishockey, EM i fotboll samt sommar-OS som alla hölls år 2004. Målgruppen för reklamkampanjen var alla sportintresserade män. En viktig del inom planeringsfasen är att arbeta med varumärkesutveckling då främst i form av positionering. Precis som namnet på reklamkampanjen antyder var det genomgående temat för kampanjen just ”Guld till alla”. Detta ger en tydlig sportslig association som kan kopplas till dryckens namn. Tillsammans med lättillgänglighet klassificerar vi detta som två distinkta värdepositioneringar för produkten.</p><p>Spendrups har främst valt att använda sig av tv-reklam i sin kampanj. Tv anses ha större genomslagskraft än något annat medium. Detta eftersom man når en bredare konsumentgrupp än via andra medium. En koppling finns mellan personliga preferenser och typen av reklam som konsumenten attraheras av. Till exempel attraheras segmentet ”tittare” av reklam som är underhållande, spännande och bjuder på överraskningar. Den ska dessutom utstråla värme, ha väl utvalda personkaraktärer och våga vara annorlunda. </p><p>Detta är egenskaper som vi anser att reklamfilmerna och annonserna för Norrlands Guld innehar.</p><p>De faktorer som vi anser vara de mest centrala för att reklamkampanjen blivit så lyckosam är att deras värdepositionering varit distinkt. Detta tillsammans med att de utnyttjat såpagenrens egenskaper har lett till kontinuitet i kommunikationen och hög igenkänningsfaktor av varumärket hos konsumenten.</p>

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.       Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.

Studiens syfte är att synliggöra grundskolans pedagogers syn på inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrån de individintegrerade eleverna från år 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrån en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utläsas utifrån pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet såg ut. För att få svar på undersökningens syfte utförde vi semistrukturerade intervjuer med data av kvalitativ art på fyra pedagoger som alla undervisade individintegrerade elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att samtliga informanter såg fler hinder än möjligheter till en inkluderad undervisning och vi fick bl a följande svar: Det finns en brist på kompetens. Delaktighet från övrig personal saknas. Stödet från skolledare är litet. Samarbetet med särskolans personal är för litet. Resurser i form av personal, anpassat material, utbildning och handledning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleinskrivna elever i grundskolan. I resultatet har vi hos klasslärarna sett en lyhördhet för dessa elevers behov och strävan efter att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har även sett en otillräcklighet och ensamhet i uppdraget med att arbeta med individintegrerade elever.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

Abstract The purpose of my study is to describe what view teachers, which are working with autistic children, have about how the individual autistic child will have a good schooling? If children with autism should be integrated or segregated. I also want to find out how ”a school for all” shall be worked out to fit children with autism. To reach my purpose I’ve chosen to use a qualitative method and to hand out questionnaire to three teachers which are working in a training school. To get a background to this study I’ve presented what researchers have to say about this subject. In the literature study is information about what autism is, what the researchers think about integration and segregation and finally what our control document is saying about the subject. Autism is a connection and communication disability that influences the whole development and it shows before the age of three. The results that I’ve found are a little different from what the literature is saying. The literature are more negative to the integration then what the teachers on the training school are. Integration of children whit autism is difficult because the disability differs from child to child. In many cases it is good because the children with autism are learning to be social together with other children. / Sammanfattning Syftet med min studie är att beskriva vilken syn pedagoger, som arbetar med autistiska barn, har på hur det individuella autistiska barnet ska få en bra skolgång? Om barn med autism ska integreras eller segregeras? Vidare ville jag också ta reda på hur ”en skola för alla” ska se ut för att passa barn med autism. För att nå mitt syfte har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag valde att lämna ut frågeformulär till tre pedagoger som arbetar på en träningsskola. För att få en bakgrundsbild har jag tagit upp vad forskarna säger om just detta ämne. I litteraturgenomgången finns information om vad autism är, vad forskarna anser om integrering eller segregering och slutligen vad våra styrdokument säger. Autism är ett kontakt- och kommunikationshandikapp som påverkar hela utvecklingen och visar sig före 3 års ålder. Resultatet som jag har kommit fram till skiljer sig lite ifrån vad litteraturen säger. Litteraturen är mer negativ till integrering än vad pedagogerna på träningsskolan är. Integrering av barn med autism är svårt eftersom handikappet är så brett men i många fall är bra, barnen med autism lär sig social samvaro med andra barn.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer. De 6 skolaktörerna redovisar för vilka faktorer som spelar in när en lärare ska arbeta inkluderande och vad det kan finnas för hinder mot en inkluderande undervisningsform och 5 av skolaktörerna redovisar sin syn på inkludering i relation till läroplanen och huruvida den verkar inkluderande i skolans praxis. Vad vi kom fram till i studien och vad som var tydligt är hur viktigt det är med lärarens förhållningssätt gentemot skollagen, sitt yrke, sina elever och sina kollegor för att nå en inkluderande undervisning. Bristen på tid för reflektion och samtal är ett stort hinder när det kommer till att inte hinna ägna tid åt att arbeta inkluderande. Vi fann ett uttryck för någon slags missnöje över hur läroplanen idag är konstruerad.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien. Den vanligaste samarbetsformen kring elever i behov av särskilt stöd är att specialpedagog/ speciallärare arbetar med eleven utanför klassrummet. Värt att notera är att endast ett fåtal av lärarna önskar ett mer inkluderat arbetssätt, där stödåtgärder genomförs i klassrummet. De flesta av lärarna som deltagit i undersökningen är nöjda med stödåtgärderna kring elever i behov av särskilt stöd, men anser samtidigt att det behövs större specialpedagogiska resurser. Många anser sig även behöva egna specialpedagogiska kunskaper i klassrumsundervisningen. Vår analys är att lärarna generellt sett reflekterar kring hur man utformar undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, men att man upplever det som svårt att realisera sina önskemål i praktiken p.g.a. bristande tid och resurser. Lärarna har många idéer kring hur samarbetet med specialpedagog/speciallärare skulle se ut om de själva fick välja samarbetsform.