Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men….En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It’s a good thought, but… A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9. Studien belyser ett antal anställdas föreställningar om inkluderande läromiljöer och hur de upplever denna inkludering i den egna verksamheten. Personalens åsikter lyfts fram för att på sikt kunna användas som ett underlag i det fortsatta skolutvecklingsarbetet med samverkan mellan de båda skolformerna, grundskola och särskola, på fallstudieskolan. Arbetet är en fallstudie och en kvalitativ metod i form av intervjuer har använts som huvudmetod. För att öka tillförlitligheten har en triangulering gjorts vilket betyder att även observationer och dokumentläsning har använts som datainsamlingsmetoder. En översikt av särskolans historia och aktuell forskning om inkludering återberättas i arbetet.Resultaten redovisar de anställdas positiva inställning till grundidén om inkludering men belyser samtidigt upplevda praktiska problem med att hantera elevers olikheter i en skola för alla.

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas.Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ”med i något sammanhang”, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om. De utvecklingsfaktorer som framförallt poängteras rör sig inom lärares kompetensområde.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem, har när det gäller inkludering och exkludering. Dessutom behandlar arbetet dessa elevers uppfattningar om vistelsen på skoldaghemmet bidragit till gynnsammare förutsättningar för utveckling och lärande. Ett underordnat syfte är att öka förståelsen gällande elevers uppfattningar om sin egen skoldaghemsvistelse. Med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, försöker detta arbete återge respondenternas uppfattningar. För bästa tolkning och bearbetning av intervjumaterialet har vi låtit oss bli inspirerade av ad hoc – teknik.Resultatet åskådliggör ett antal betydelsefulla faktorer som bidragit till och skapat gynnsamma förutsättningar för respondenterna, såväl kognitivt som socialt. De viktigaste faktorerna som analyserats fram är förhållanden som att respondenterna har vistats i en grupp med få elever, de har känt sig inkluderade och att de har upplevt relationer med engagerade vuxna som har haft ett genuint intresse. Tiden har även den varit av särdeles betydelse.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar om inkludering i förskolan. Vi vill belysa förskollärares upplevelser av för- och nackdelar med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gör vi med hjälp av dessa frågeställningar; Hur anser förskollärare att de arbetar med inkludering? Vilka fördelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vilka nackdelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på de forskningsfrågor som ligger till grund för detta arbete. Efter intervjuerna transkriberades det insamlade materialet som sedan legat till grund för analysen. Med teoretisk utgångspunkt i relationellt perspektiv med inslag av sociokulturell teori har svaren på forskningsfrågorna kunnat analyseras med adekvata kopplingar till tidigare forskning av bland annat Linda Palla, Claes Nilholm, Ann Ahlberg och Elaine Kotte. Avslutningsvis kommer en diskussion föras kring de resultat som denna studie bidragit till. Resultatet har visat på en önskan från förskollärarna att arbeta mer inkluderande men att bristerna på respektive förskola beror på ekonomiska- och resursrelaterade faktorer.

I dagens skola är skrivande en central del i undervisningen där skrivande kan ske på olika sätt och med skilda syften. Syftet med studien är att genom strukturerade observationer undersöka vilket skrivande som lärare använder i undervisningen i årskurs 3. Studien har utgångspunkt i Ivaničs diskursramverk som innehåller olika skrivdiskurser som utgår från föreställningar om att lära sig skriva där samtliga skrivdiskurser tillsammans bildar en helhetssyn på lärande. Resultatet visar att skrivande förekommer mestadels i skolämnet svenska, jämfört med andra skolämnen. Vidare visar resultatet att skrivandet förekommer i en mer begränsad utsträckning i de praktiskt-estetiska skolämnena. De mest framträdande skrivdiskurserna i undervisningen är diskursen för att tänka och lära och färdighetsdiskursen. Dessutom framgår det i resultatet att skolämnet svenska innehöll den största variationen av synliggjorda skrivdiskurser.

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.

"There are different children with different needs." A study of how preeschool teachers discusses the diversity of children. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om barns olikheter i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om hur man kan skapa en verksamher där alla barn kan utvecklas och lära. Stydien utgår från följande syftesfrågor; Vilka barn anser förskollärare är i behov av särskilt stöd? Vilka olika arbetss'tt använder sig förskollärare av i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har förskollärare om specialpedagogiska insatser i förskolan? Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt har tio verksamma förskollärare deltagit från två olika förskolor. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med avsikt att finna kategorier av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet visar att en diagnos kan vara både positiv och negativ för barn i förskolan. Förskollärarnas bemötande framstår som en avgörande faktor i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. TRAS (Tidig registrering av språkutvekling) är ett arbetsmaterial som används av förskollärarna för att bedöma enskilda barn och utvärdera verksamheten. De specialpedagogiska insatser som förskolan har tillgång till är specialpedagog och talpedagog. Slutligen visar resultatet att barn i behov av särskilt stöd ökar då barngrupperna blir allt större och att tidsbristen ses som ett hinder.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal på fritidshemmet arbetar med att inkludera elever som är i behov av särskilt stöd. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod. Metoden bygger på att vi har valt att intervjua verksam personal som möter de eleverna som är i behov av särskilt stöd. Vi har intervjuat sex stycken personer varav fyra är utbildade fritidspedagoger, en är specialpedagog och en är barnskötare. Intervjuerna är gjorda på fyra olika skolor. Resultatet av studien visar att den svenska skolan idag inte alltid är en skola för alla och att arbetet med inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd kan ses som påfrestande för personalen. I resultatet framgår det även att elevassistenter enbart förekommer under skoltid medan personalen på fritidshemmet får klara sig själva. Det framkommer även i resultatet att personalen på vissa fritidshem kan tänka sig att välja bort utbildning och kurser för att slippa arbeta med eleverna som är i behov av särskilt stöd. I arbetet med en skola för alla och i arbetet med inkludering krävs det många olika egenskaper hos personalen och yrkesrollen är väldigt komplex. Det krävs en stor variation i personalens sätt att arbeta och en medvetenhet om att alla elever är olika.