<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.</p>

<p>Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.    </p><p> </p><p>Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.</p><p> </p>

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism?   Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet.   Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med. För barn med autism är det viktigt med struktur samt att de ska inkluderas i hela barngruppen. Även övergången mellan förskola och skola är en viktig del som ska få ta tid för att skapa en trygghet hos barnen.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar. Jag vill med denna undersökning rikta fokus och uppmärksamhet på hur specialpedagogen uppfattar olika specialpedagogiska perspektiv i sitt uppdrag. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur specialpedagogerna upplever sitt uppdrag och hur det utförs i ett systemteoretiskt perspektiv samt hur de uppfattar att olika aspekter framträder och samverkar i deras uppdrag. Jag vill se hur uppdraget definieras och verkställs av specialpedagogerna själva mot de ramar olika styrdokument ger och undersöka hur specialpedagogernas uppdrag och kompetens kan, bör och vill användas. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta intervjuer av specialpedagoger som är verksamma inom grundskolans, f-9- organisation för att lyfta fram deras uppfattning och syn på hur specialpedagogiken och specialpedagogerna genomför sitt uppdrag i perspektivet kring de styrdokument som anger uppdraget. I undersökningen visar det sig att specialpedagogernas uppdrag ser olika i ut i de organisationer och på de olika nivåer specialpedagogens arbetar. Att dessa uppdragsgivare organiserar specialpedagogernas uppdrag med olika resurser och förutsättningar visar på hur olika aspekter formar uppdraget ur ett praktiskt perspektiv där specialpedagogerna ser och viktar andra delar av uppdraget och kompetensen, t.ex. handledning, att kunna bättre bidra till en hållbar utveckling av specialpedagogisk verksamhet inom de olika system de verkar.

Skolämnet matematik syftar bland annat till att eleverna ska utveckla sin förmåga att följa och föra matematiska resonemang och att kunna redovisa sina tankegångar både muntligt och skriftligt. Förmågor som kan vara problematiska för elever inom autismspektrumtillståndet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare erfarit och deras tankar om matematikundervisningen för elever inom autismspektrumtillståndet (AST), i en skola för alla.   Följande frågeställningar kommer att behandlas:   Vilka erfarenheter och tankar har lärarna av undervisning för elever inom AST? Hur tänker lärarna kring integreringen av elever inom AST, i en skola för alla? Vilka erfarenheter har lärarna kring matematikundervisningen av elever inom AST, då det gäller eventuella hinder, viktiga verktyg, bedömning och undervisningsstrategier?     Undersökningen är en intervjustudie där halvstrukturerade intervjuer har använts. Fyra matematiklärare, som alla arbetar i grundskolan, deltar i studien.   Resultatet visar att elever inom autismspektrumtillståndet generellt inte har några matematiksvårigheter och att de intervjuade lärarna inte tycker att undervisningen för elever inom AST skiljer sig nämnvärt mot undervisningen för elever utan diagnoser. Med tillgång till resurser och anpassade undervisningsmiljöer säger sig lärarna att integreringen av elever inom AST i en skola för alla, fungerar bra. Den muntliga bedömningen fungerar oftast bättre än den skriftiga. Lärarna anser att informationen från hemmet är det viktigaste verktyget för att en integrering i den inkluderande undervisningen ska fungera. Det framkommer även att de intervjuade lärarna inte har någon specifik utbildning för att undervisa elever inom AST och att flera av dem eftersöker det.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.

Målet med projektet har varit att skapa en lösning som gör det möjligt för alla att färdas med självkörande bilar i framtiden, med fokus på rullstolsburna. Projektet har gjorts i nära samarbete med personer som har olika funktionsvariationer, med fokus på att kunna komma in i fordonet och spänna fast sig självständigt. Projektet har gjorts i samarbete med DRIVE-projektet på Mittuniversitet, som forskar kring energilagring, elbilsinfrastruktur och elmotordrivlina.

The aim of this Master’s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time. Using a discourse analysis I will be able to distinguish and analyze how the debates were designed, and which discursive formations one can discern in the debates. The study is based upon articles in newspapers and political documents. The analyze shows that the debate of 1992 focuses on legitimating EBFA with economical arguments. Almost all statements from the period are in favor of a continued funding. The debate of 2007 focuses on the changed book market and whether there was room for a public funded company. In 1992 there was hegemony in the debate, limiting what actors could say about EBFA. In 2007 this hegemony was starting to come apart, opening up for new ways to talk about cultural policy. In 1992 there were no struggles about defining important terms, which could be seen in the debate of 2007. The revoke of the public funding to EBFA can be seen as a neo liberal formation taking place in Swedish cultural policy. / Uppsatsnivå: D

The Swedish publishing company En bok för alla (which translates as “A book for everyone”) was established in 1976 following a decision in the Swedish parliament granting the right of the government to sign a cooperative agreement with the non-profit foundation Litteraturfrämjandet. Using state funds, the publishing company would publish books of high literary value to be sold at low prices over a three-year period. The purpose of this was to combat the kind of literature that was sold at supermarkets and corner shops, and which was deemed being of low literary value, but also to reach the wider public and attract non-readers. In this study I argue that the establishment of En bok för alla must be viewed as an expression of Swedish cultural policy which took form in the early years of the 1970s. Two years prior to En bok för alla being established the Swedish parliament passed the first cultural policy act of Sweden, thus laying the groundwork for cultural policy to come. In this act, it is stated that aim of Swedish cultural policy was to contribute to a better social environment and to work for the furtherance of equality. This would be achieved by, among other things, minimizing the negative effects of commercial interests in the cultural sphere and decentralizing the production and distribution of culture. During the 1960s and 1970s, books had become increasingly expensive and books of higher literary quality were both more difficult and more expensive than their lower quality counterparts. I argue that many looked at this as a shortcoming on the part of the above mentioned commercial interests, who valued money more than literature. I will also show how some these ambitions, bold though they may have been, in the end fell short of accomplishing the goal of En bok för alla. Though they did succeed in publishing books at low costs, the question of whether they were of high literary quality or not I can’t say, they did not seem to reach the wider audience they had hoped to attract. Following the Swedish election of 2006 and the subsequent change of government, the state funds for En bok för alla were withdrawn in 2007. The argument given for this was that the book market had changed since 1976. This was of course true, but in my opinion the need for these high-quality dime-store books is perhaps even more acute today than ever before. In a time when smartphones, television and computers all compete for our attention, I believe that it is becoming an increasingly important task for our society to secure the role of books and reading in the world of media.

Denna studie behandlarlärares uppfattningar om inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan i matematikundervisning. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupp och webbenkät. Fyra grundsärskollärare och grundskollärare i åk 1-6 fick mötas för att diskutera inkludering, dess möjligheter och hinder samt vilka tankar som väckts efter att lärarna fått diskutera med varandra om inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärarna som medverkat i studien är positiva till inkludering av grundsärskoleelever i matematikundervisning men saknar tydliga direktiv och styrning från ledning vad det gäller utformning av inkludering i undervisning i ämnet matematik. Vidare ser lärarna i studien både möjligheter och hinder. De möjligheter som lärarna bland annat upplever är att det finns större potentialer och förutsättningar för inkludering av de yngre eleverna på lågstadiet. En annan möjlighet som lärarna i studien ser är att läroplanerna för de båda skolformerna är relativt lika vilket skapar goda förutsättningar för inkludering i ämnet matematik. De hinder som lärarna i studien påvisar är bland annat att matematik upplevs som ett teoretiskt ämne och därför sällan blir aktuell vid inkludering i någon större utsträckning. Ett annat hinder som lärarna i studien ser är att det redan nu är svårt att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Lärarna anseratt svårigheten att tillmötesgå alla elever kommer att öka då elever från grundsärskolan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen i grundskolan.