Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningar Ändras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser? Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren? Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla? Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem. Undersökningen är relevant i det avseendet att den behandlar nackdelar av begreppet en skola för alla och visar på ett dilemma vad gäller att undervisning och ämneskunskaper kan bli lidande på bekostnad av inkluderingens syfte att gynna värdegrunden och ge elever möjligheter att se och ha förståelse för allas lika värde.

Syftet med undersökningen är att studera fritidspersonalens syn på anpassningar i fritidshemmet utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och/eller speciella behov samt de anpassningar som sker inom skolan för att skapa en bild utav omfattningen av anpassningar inom fritidshemmets verksamhet. I denna kvalitativa undersökning har genomförandet skett via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex respondenter som besitter olika erfarenhet och bakgrund inom skolan samt fritidshemmets verksamhet. Undersökningens teorigrund utgår från pragmatismen vilket innebär att lärandet innefattar en praktisk del i den undervisningen som bedrivs i skolan och fritidshemmets verksamhet.  Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur upplever fritidspersonalen i fritidshem att anpassningar fungerar i skola och fritidshem? och hur upplever fritidspersonal att elever med NPF diagnos eller speciella behov får anpassningar inom fritidshemmet? I resultatet framkommer det att fem av sex respondenter upplever samarbetet mellan fritidshem och specialpedagog som knapphändig då tillgången av specialpedagog eller annan personal med motsvarande utbildning är svårtillgänglig. Det synliggörs att respondenterna vill ha en bättre kontakt med specialpedagog samtidigt som de betonar att fritidshemmet är en inkluderande verksamhet som inte är i behov av specialpedagogiska insatser i samma utsträckning som skolans verksamhet.

7 % of children in preschool have some sort of language disorder. How should preschool teachers best help these children? In a small special group where they can focus on the child´s individual linguistic development or in an ordinary group were the other children can be linguistic models for the child and help his or hers development? The purpose of this paper is to see what preschool teachers, who work with children who has language impairment, says about working with these children in a special group as compared with working with them in an ordinary group together with children without language impairment. What are the advantages and the disadvantages related to the different ways of working? Another focus point is how the children collaborate with each other. I have used theories about integration and peer collaboration to understand the results. I have conducted interviews with two preschool teachers with experience in both working with solely language impaired children in a small group as well of work in a mixed group of children with and without language impairment. Furthermore, I have also observed how the children collaborate with each other. The result of the interviews and observations show that there is not an easy way to answer the question about which way is better. One conclusion I can make is that it requires more work from the teachers working in a mixed group. They have to be aware of the variation in the children´s needs and they have to work active with the children´s collaboration in order to prevent that language impaired children are excluded in play.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur matematiklärare på mellanstadiet uppfattar begreppet inkludering jämfört med hur begreppet definieras i forskningen och av Skolverket, samt hur lärarna arbetar för att skapa en inkluderande matematikundervisning. För att göra detta har jag inledningsvis försökt definiera begreppet inkludering med hjälp av litteratur och forskningspublikationer. Fortsättningsvis har jag intervjuat tre lärare och en speciallärare om deras uppfattning av begreppet inkludering och om vad de använder för metoder och strategier i undervisningen för att skapa inkludering. Det visar sig att lärarnas uppfattning av begreppet ligger relativt nära de ur forskningen tagna definitionerna. Det visar sig också att lärarna har flertalet metoder och strategier de använder för att skapa inkludering, vilka går att placera in i de olika aspekterna av inkludering som framkommer i litteraturgenomgången. Alla de intervjuade lärarna anser att det är av vikt att inkludera alla elever och arbetar tämligen lika för att uppnå det. Dock upplever de att det många gånger är svårt och tidskrävande att få till en meningsfull inkludering.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ. Vi har även funnit att det inte finns någon speciell och annorlunda pedagogik i särskolan utan att det mest handlar om mer struktur och att nivån på innehåll och tempo är lägre. Fokusen på innehållet i undervisningen ligger främst på vad individerna behärskar och vad de behöver för att klara sig så självständigt som möjligt i framtiden. / We have performed a study in south of Skåne, were we´ve spent a couple of days interviewing five teachers and observing the school situation. Our purpose with the study is to see how they work at this school and to see if the teaching is different in some ways. We also want to find out if the special schools pedagogy is different compared to normal schools and to see if there are any cooperation between the two school systems. Our questions are: How does a number of teachers in a special school work in south of Skåne? Which are according to these teachers the best courses of action to stimulate these students? Is the teaching any different compare to normal school? What we have come up with in our result is that this kind of school works very traditional but yet has a starting point in the students special needs and conditions, which makes the teaching individual for every student. We have also found that there is no special or different pedagogy in special school. What we have found is that it´s mostly about structure and that the level of contents and the paste is slower. The focus of the education lies foremost on what the individuals are capable of and what they need to do to become as independent as possible in the future.

No description available.

The purpose of the essay Inclusion of children with special needs in after school activites. Is to examine if there is differences in how schools in one township works with inclusion of special needs children in after school activities. My results show that all of the schools in the survey in township X works with inclusion in the schooland after school activates. Forms where sent to eleven schools and nine choose to be a part of the survey. The after school teachers agreed that more planning is needed and more time to be able to get a working operation. They also agreed that more resources are needed for children with specialneeds and argueif they have extra personnel support during schoolhours, should they also have it during after school activates. In the essay i have used methods such as sending out surveyforms and making observations on different schools. / Syftet med uppsatsen Inkludering av barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmen. Är att undersöka om det finns skillnader på hur skolor i samma kommun arbetar med inkludering av barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmen. Mitt resultat visar att samtliga undersökta skolor i kommunen X arbetar med en inkluderande skolabåde i skolan och på fritids. Jag skickade ut enkäter till elva skolor i kommunen X och det var nio skolor som valde att vara med i min undersökning. Fritidslärarna är eniga om att det krävs mer planering och mer tid för att få en fungerande verksamhet. De är också överens om att det behövs fler resurser till barnen som har behov av särskilt stöd och om de har resurser under skoltiden ska de också ha enresurs under fritidstiden. Jag har i uppsatsen använt mig utav metodernaenkäter ochobservationer på olika skolor.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar behovet av samverkan sinsemellan och samverkan för att nå målen i styrdokumenten gällande en förskola för alla barn. Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning, genom semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och specialpedagoger. I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på relationell pedagogik för att i mötet sker lärandet. De relationer som skapas sinsemellan ligger till grund för att skapa en fungerande samverkan, de krävs att båda parterna utvecklar kunskap tillsammans. Analysmetoden som använts för studien är en tematisk analys. Studiens resultat visar att samverkan mellan de två parterna fungerar. Förskollärarens och specialpedagogens arbete kring samverkan bygger på en gemensam relation som de behöver utveckla tillsammans. Det finns inga tydliga tillvägagångsätt utifrån styrdokumenten och en slutsats kan dras att både förskollärare och specialpedagoger önskar en förbättrad styrning gällande samverkan. Båda parterna ser tiden som en bristande punkt i samverkansfrågan och önskar mer tid i verksamheten. Båda parterna uttrycker att mer kunskap men även en viss erfarenhet krävs för att skapa den bästa möjliga verksamheten för barnet.   Vår tolkning av studien visar att parterna ser sin samverkan sinns emellan god på grund av att de har byggt upp en relation genom tiden. För att skapa en fungerande samverkan krävs det tid, kunskap, erfarenhet och styrning.

SammanfattningI Skollagen 2 kap 29 § står det att elever i alla skolformer förutom förskola och förskoleklass har rätt till vägledning av kompetenta studie- och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval. Inom vissa skolverksamheter har elever behov av särskilda insatser i form av anpassad studie- och yrkesvägledning. För att tillämpa anpassad vägledning erfordras kunskap om olika diagnoser och på vilket sätt individen påverkas av dem.Undersökningens syfte är att studera huruvida en grupp studie- och yrkesvägledare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att möta och vägleda elever med speciella behov, såsom särskoleelever och/eller elever med NPF-diagnoser, efter sina avslutade studier från studie- och yrkesvägledarutbildningar i Sverige. För att kunna uppfylla detta syfte användes kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra utbildade studie- och yrkesvägledare. Utöver intervjuerna kompletterades undersökningen med ett frågeformulär som skickades till de tre lärosäten i Sverige som bedriver studie- och yrkesvägledarutbildning. Frågeformuläret bestod av tre frågor gällande huruvida respektive utbildningar har undervisning om elever med speciella behov såsom särskoleelever eller elever med NPF-diagnoser. Frågorna berörde även hur vägledningsteorier och modeller kan appliceras på denna elevgrupp. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns behov av ytterligare undervisning om elever med speciella behov på studie- och yrkesvägledarutbildningarna. Ytterligare undervisning behövs för att vägledare ska utveckla förmågan att se elever och deras situation ur ett helhetsperspektiv för att på så sätt kunna anpassa vägledningen och möta eventuella utmaningar. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av systemteorier vilka tillsammans med tidigare forskning om elever med speciella behov vävts ihop i analysen.

<p>Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. </p><p>Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. </p><p>Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. </p><p>Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.</p>