Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats. I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt. Studien pekar på att talsyntesen ökar elevernas lärande, motivation och delaktighet hos de allra flesta av eleverna. Elever med läs- och skrivsvårigheter är en heterogen grupp med olika behov beroende av vad som orsakar deras svårigheter och talsyntesens betydelse och användningsområden kan därför variera.  Studien visar att det är viktigt att införandet av talsyntes sker i dialog med eleven och att hon eller han har stora möjligheter att själv bestämma över när, hur och var den ska användas. Resultatet visar också att det är viktigt att det finns en god stöttning i början av användandet. / The aim of the study is to examine students with reading and writing difficulties different ways of perceiving the use of text-to speech. Qualitative interviews were conducted with nine students in the primary grades three to nine. The study was based on a phenomenographic approach. The result shows six different views on the use of text-to-speech. The six description categories are: text-to-speech  in use, significant others, autonomy and independence,  learning, participation and change and commitment and attitude. The majority of students experience the use of text-to-speech positively. The study indicates that text-to-speech increases student learning, motivation and participation of the vast majority of students. Students with reading and writing difficulties are a heterogeneous group with different needs depending on what is causing their difficulties and the importance and use of text-to-speech may therefore vary. It is important that the introduction of text-to-speech through discussion with the student and that she or he has great opportunity to decide when, how and where to use it. The result also shows that it is important with scaffolding at the beginning of use.

Abstract The aim of the study is to investigate how three pedagogues with different orientations work with reading and writing difficulties in the same school. A qualitative method with interviews and observations of the teachers was applied to investigate the methods used by a special education teacher, a class pedagogue and a special education pedagogue, and the needs for support in the teaching of pupils with reading and writing difficulties. In the design of interview questions and observation protocols and the processing of the collected data, the research method has been deductive, which means that themes based on the aim of the study and previous research were the starting point for the categorization of the data. The results of the study show that the group of pupils with reading and writing difficulties is problematic because the needs for support vary greatly and because, according to the pedagogues, the iPad was the device that contained the alternative tools that were able to give the pupils the best support. It is important to have variation in the teaching, and different apps can offer this. The theoretical premise of the study is the socio-cultural perspective which revealed itself in the way that, no matter what difficulty the pupil has, support from the pedagogues is needed to advance in the learning process, and this should take place in social interaction between pedagogue and pupil.

Satsningar på en-till-en, det vill säga en dator eller pekplatta per elev, blir allt vanligare i svensk skola, men det finns begränsad forskning om hur detta påverkar elever med funktionsnedsättning och/eller i behov av stöd. I en inkluderande skola behöver tekniken vara tillgänglig för alla och användas i ett meningsfullt sammanhang. Studiens syfte var att undersöka hur en-till-en-satsningar kan påverka elevers möjligheter i skolan,alla elever oavsett funktionsförmåga inräknade. I detta ingick att identifiera såväl positiva som negativa aspekter av att ha ständig tillgång till en dator per elev i undervisningssituationen och hur detta förhåller sig till den inkluderande skolan. Metoder som användes i insamlingen var fallstudien som metod, deltagande semistrukturerade observationer på två skolor samt semistrukturerade elevintervjuer på en av dessa skolor. Som stöd för analysen av materialet användes en modell för undervisning och lärandeprocesser som bygger på ett didaktiskt designperspektiv. Resultatet visar att en-till-en, om tekniken används inom ramen för en medveten pedagogisk tanke hos läraren, ger många möjligheter i form av anpassningar utifrån varje elevs behov. Eleverna är ofta positiva till datorn och kan komma runt sina svårigheter utan att sticka ut i klassrummet. Dessutom ökar möjligheten för läraren att kommunicera enskilt och i grupp med eleverna, vilket ger rikliga tillfällen till formativ bedömning och ytterligare individanpassning. Samtidigt identifieras stora svårigheter med IKT i klassrummet, bland annat att vissa elever får väldigt lite skolarbete gjort på grund av att de inte kan motstå sociala medier, spel och annat som en Internetuppkopplad dator ständigt erbjuder. Med andra ord finns en risk för att lärmiljön blir otillgänglig och exkluderande, särskilt för elever med koncentrationssvårigheter. Allt detta behöver pedagoger vara medvetna om för att genom kollegialt lärande kunna utveckla fungerande strategier som gynnar alla elevers lärande. / Investing in one-to-one computing (1:1), i.e. a computer or tablet per student, is increasingly common in Swedish schools, but there is limited research on how this affects students with disabilities or with special educational needs. The purpose of the study was to investigate how 1:1 may affect students with disabilities or special educational needs. The purpose included identification of positive and negative aspects related to the constant access to personal devices in the classroom, as well as an analysis of how that relates to the concept of inclusive education. The methods used in the case study were semi-structured observations in two schools and semi-structured interviews with students at one of these schools. The analysis of the research material was made with the support of a model for teaching and learning processes based on a didactic design perspective. The results show that 1:1 can provide many possibilities in the form of adjustments based on each student’s needs, providing the technology is used in accordance with the teacher’s intentions with her or his teaching. Many students enjoy their computers and can overcome personal difficulties without showing it to their classmates. The use of personal devices also leaves more time for teachers to communicate individually or in small groups with their students, i.e. opportunities for formative assessment and further individualization. However, the study also identifies major difficulties with ICT in the classroom. Some students perform poorly as they cannot resist the social media, computer games and other issues that Internet connected devices can offer. In other words, there is a risk that the learning environment becomes inaccessible and excluding, especially for pupils with special needs. Teachers need to be aware of these possibilities as well as limitations with one-to-one computing in order to find strategies that benefit all pupils.