One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school. Further the study also shows that the success of the implementation of iPod Touch depends on many factors, such as the teachers, the pupil’s literacy problems and access to a wireless Internet.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen.

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå. Osäker nätuppkoppling och bristande teknisk funktion har också orsakat problem på skolorna. Den viktigaste faktorn, enligt speciallärare/special­pedagoger, för att stimulera lärarna i användningen av kompensatoriskt stöd, var möjligheter till utbildning i de stödprogram som används. Rektorer och speciallärare/specialpedagoger anser att den största utmaningen är att hitta tiden för att samordna utbildningsinsatsen. Vi kom fram till att implementeringen av 1:1-datorer i den studie vi gjort inte var genomtänkt, eftersom planer för användning och utveckling av IT saknades. Det i sin tur ledde till att skolledningen och speciallärare/specialpedagoger inte fick tillräckliga förutsättningarna att skapa en gynnsam lärmiljö för elever i allmänhet och för elever i läs- och skrivsvårigheter i synnerhet.

Studiens syfte är att fördjupa och vidga förståelsen för lärarens upplevelse av alternativa verktyg. Få syn på deras didaktiska strategier kring användning av alternativa verktyg och hur det påverkar elevers läs- och skrivundervisning, när det gäller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och är till viss del är inspirerade av fenomenologin. Lärarens upplevelse står i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data. Studiens resultat visade att lärarna upplever att alternativa verktyg har en positiv påverkan på elevers motivation och lust till att lära sig läsa och skriva. Lärarna upplever att alternativa verktyg gynnar alla elever, men i något högre grad pojkar i finmotoriska eller fonologiska svårigheter. Lärarna känner att eleverna lyckas skriva både längre texter med en större språkligkorrekthet. Studien visar att interaktionen mellan elever sinsemellan och lärare är positiv, då de lär av varandra. Lärarna beskriver att de alternativa verktygen gör det lättare att anpassa arbetsuppgifter efter elevernas förmåga, vilket gör att fler elever känner sig inkluderade. Det har en positiv inverkan på elevens självförtroende. Samtidigt betonar lärarna vikten av ett tillåtande klassrumsklimat, där lärarens handledning och stöttning krävs för att få ett lyckat resultat. Våra slutsatser är att användning av alternativa verktyg som ett komplement i läs-och skrivundervisningen har en positiv effekt. AV stimulerar elevers motivation och lust att lära, samt bidrar till interaktion. Ett lärande av varandra

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka erfarenheter SO-lärare har angående IKT som ett alternativt verktyg i pedagogiskt syfte, med inriktning mot elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien tas det också upp hur lärarna ser på de alternativa verktyg som finns och sin egen kompetens gällande dem. Fem lärare totalt, varav en lågstadielärare, tre mellanstadielärare och en högstadielärare har intervjuats. Anledningen till att jag valde lärare från hela grundskolan är för att alla årskurser på skolan använder sig av IKT i undervisningen. Resultatet visar att lärarna hade både en positiv- och negativ syn på IKT som ett alternativt verktyg i klassrummet. Majoriteten av lärarna var mer negativa än positiva kring IKT och det beror inte endast på att de inte hade tillräckligt med kompetens av verktygen de använder sig av utan de saknade också stöttning från skolan. För att kunna utnyttja IKT i en större utsträckning behövde lärarna mer kompetens och teknisk support från en anställd IKT-ansvarig på skolan, vilket i det här fallet saknades. IKT används inom SO-ämnena där eleverna ska använda sig av materialet för att söka information och fakta i syfte att bilda sig en uppfattning om samhället. En aspekt som lärarna ansåg var central är att eleverna har ett behov av stöttning när de ska lära sig använda de alternativa verktygen. De ansåg även att läraren hade en central roll och utgjorde en viktig del i inlärningsprocessen. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, delaktighetsperspektivet och teorin learning by doing.

Sammanfattning   Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av alternativa verktyg i arbetet med elever som har dyslexi. Frågeställningar som använts är: Vilka alternativa verktyg erbjuds enligt lärare i läs- och skrivaktiviteter för elever som har dyslexi? Hur uppfattar lärare att alternativa verktyg används i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i användandet av alternativa verktyg i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv mellanstadielärare intervjuades. I studiens resultat framkommer att kompetensen, både vad gäller dyslexi och alternativa verktyg, är låg. Resultatet visar även att lärare efterlyser mer kunskaper om dyslexi och alternativa verktyg. Lärare i studien anser att elever med dyslexi gynnas av att använda alternativa verktyg i undervisningen. Studien visar att det inte är jämlikt när det gäller tillgången till alternativa verktyg på skolorna i kommunerna. Därmed har skolorna olika förutsättningar när det gäller användandet av alternativa verktyg i undervisningen. Sammantaget visar resultatet i studien att det krävs flera olika förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det krävs att lärare får det stöd och den utbildning de behöver för att undervisa elever med dyslexi, samt en lättillgänglig teknik för samtliga elever i skolan.

SammanfattningHär följer en kort sammanfattning av de viktigaste elementen i mitt examensarbete. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur elever med diagnosen F810, specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) i årskurs 9 upplever extra anpassningar, utifrån Skolverkets och logopeders rekommendationer, vid skilda provsituationer. Mina frågeställningar är:-Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, provsituationen i klassrummet beträffande logopeders rekommenderade extra anpassningar i svenska och engelska? -Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, de extra anpassningar som rekommenderas av Skolverket vid nationella prov i svenska och engelska?Teorietisk förankring: Studiens teoretiska ansats utgår ifrån en fenomenologisk förståelse där elevens upplevelse av extra anpassningar ställs i centrum. Ytterligare teoretisk inriktning är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elever. Dessutom används Ahlbergs kommunikativa-relationsinriktade perspektiv (KoRP) som fokuserar på processerna delaktighet, lärande och kommunikation. Metod: I studien har fem elever, från en skola, intervjuats. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med hjälp av en intervjuguide för att få så nyanserade svar som möjligt. Detta metodval gjordes för att låta eleven få utrymme i intervjun och dessutom låta denne vara med och styra utformningen av samtalets struktur. Dessa fem elevers logopedutlåtanden är granskade. Lärarinformationen som Skolverket skickar ut inför nationella provet i engelska och svenska 2015/2016 har granskats utifrån vilka extra anpassningar som får tillämpas under nationella proven. Intervjuerna har analyserats utifrån Ahlbergs KoRP och Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Intervjuerna har även kopplats till de sammanställda logopedrekommendationerna. Resultat: Studiens resultat visar att elevernas behov av extra anpassningar vid provsituation är likartade men skiljer sig i vissa avseenden åt såsom behov av talsyntes och muntliga/skriftliga prov. De fem eleverna upplevde att de fick de extra anpassningar de behövde vid provsituationer i skolan. Eleverna menar att ansvaret att säkerställa att de extra anpassningarna görs är deras. Vidare poängterar eleverna att de upplever att de själva har ansvar för att uttrycka sina behov till undervisande lärare. Eleverna upplever att läraren förstår deras behov och situation bättre när de har en bra kommunikation och ett välfungerande samspel. Alla fem elever påtalar att de känner sig annorlunda och att skolarbeten och prov tar längre tid för dem.Studiens resultat visar vidare att samtliga elever upplever att det finns en diskrepans beträffande logopedernas rekommendationer av extra anpassningar vid nationella proven och vad de faktiskt erbjuds. Diskrepansen gäller Intowords (stavningshjälp) där eleverna i engelskan inte får använda stavningshjälp och dessutom är stavning ett av bedömningskriterierna, trots att eleven har en funktionsnedsättning gällande stavning. Detta innebär också en motsättning gentemot pedagogers och logopeders uppmuntran att använda stavningshjälp kontinuerligt i skolarbetet och vid skolprov. Vid granskning av logopeders rekommendationer ser dessa olika ut över tid och per individ. Det finns dock rekommendationer som dessa fem elever delar: användning av alternativa verktyg (stavningshjälp och talsyntes), förlängd provtid, tillgång till ljudböcker och erbjudande av muntligt prov. En röd tråd igenom hela denna uppsats är hur viktig kommunikationen och sampelet är mellan elev och lärare för att adekvata extra anpassningar ska sättas in helt i linje med Ahlbergs kommunikations och relationsperspektiv samt Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Nyckelord: Alternativa verktyg, dyslexi, extra anpassningar, logopedens rekommendationer, nationella prov.

Louise Finck (2015). ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ettalternativt verktyg i skolan (”I learn most things myself” Younger students experiencesof iPad as an assistive tool in classroom). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde:En F-6 skola i södra Sverige har de senaste åren erbjudit iPad som ett alternativt verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har under dessa år inte utvärderat elevernas upplevelser kring användning av iPad i undervisningen. Därför har jag tillsammans med skolans rektor beslutat att inom ramen för mitt examensarbete genomföra en undersökning med elevernas erfarenheter i fokus. Studiens resultat ochanalys kommer förhoppningsvis bidra till hur skolan utvecklar och anpassar sitt stöd med alternativa verktyg i undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med studien är att belysa hur några elever med läs- och skrivsvårigheter upplever och använder iPad som ett alternativt verktyg i skolan.• Hur använder eleverna iPaden i undervisningen?• Hur fungerar iPaden som ett läs- och skrivverktyg för eleverna?• Vilka positiva och negativa aspekter upplever eleverna med iPaden som ett alternativt verktyg?Teoretisk ram:Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv för lärande enligt Roger Säljö samt ett designteoretiskt perspektiv för lärande enligt Staffan Selander och Gunther Kress. Studien utgår även från Thomas King teori om mänskliga faktorer betydelse för ett lyckat samspel med alternativa verktyg. Teorierna används parallellt och tillsammans fördjupar de förståelsen för elevers lärande i samspel med verktyg.Metod:Arbetet är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Materialet har samlats in genom enskilda intervjuer med elever. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk.Resultat och analys:Resultatet visar att eleverna med läs- och skrivsvårigheter i första hand använder iPaden som ett skrivverktyg och att de då upplever verktyget som ett stöd. Eleverna tycks sällan använda iPaden till uppgifter som kräver samarbete eller multimodal kommunikation. Detta beror antagligen på att pedagogerna på skolan behöver kompetensutveckling för att kunna implementera iPaden på ett konstruktivt sätt i undervisningen. På grund av pedagogernas bristande kompetens, dålig nätuppkoppling, tekniska buggar och för lite handledning får eleverna inte alltid den hjälp de behöver med iPaden. Det är troligt att deras lärande och förtrolighet med iPadens funktioner skulle utvecklas effektivare om de fick tillgång till regelbunden och adekvat handledning av någon med rätt kompetens.Kunskapsbidraget:Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna med läs- och skrivsvårigheter behöver mer handledning och stöd när det gäller användandet av sitt alternativa verktyg. Med regelbunden handledning kommer sannolikt det alternativa verktyget att upplevas som mer värdefullt och individuellt anpassat för eleverna.Specialpedagogiska rekommendationer:En rekommendation är att skolan som ingår i studien utarbetar en handlingsplan för pedagogernas användande av IKT i undervisningen. Eftersom skolans specialpedagoger och speciallärare har kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd och alternativa verktyg bör de utforma planen tillsammans med skolans IKT-ansvariga pedagog. I planen ska det finnas specifika förslag och mål för hur pedagogerna ska införliva elevers alternativa verktyg på ett konstruktivt sätt i undervisningen. Vidare rekommenderas att specialpedagoger och speciallärare även är delaktiga i IKT-planens fortlöpande utvärdering eftersom de är vana att utreda insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa rekommendationer kan ses som ett skolövergripande förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse som gynnar alla elever oavsett behov.

The aim with this study was to see how a few teachers with experience of young students with ADHD looks upon the need of special support through ICT and from which perspective of special needs education the support is formed. I related the informants’ answers about their views on special needs support based on a relational and categorical perspective and came to the conclusion that all of the informants uses a bit of both depending on each individual students needs. Therefor I could see that the dilemma perspective is current in schools today. The most important need for the students with ADHD in general is, according to the informants, structure and routine. The result from this study also shows that general knowledge about ICT is lacking and needs to increase. This could in most cases be explained by the schools economic resources as that partly prevent purchase of new and more equipment but also forces the school to keep larger groups of students in each class. This leads to less time for the teacher to learn about how and when ICT can be used. When asked if or how ICT could work as an asset for the students with ADHD in their studies, all of the informants said that it could be used mainly as motivation for the students to keep focus but is not seen as a tool only for those in need of special support but acts as motivation for all students, with or without diagnosis. In general ICT is viewed as a complement to the ordinary education and all of the informants points out the importance of letting go of these artifacts once in a while to actually see what surrounds them and that it is important to know the purpose of its use.

Syftet med denna studie är att utforska några speciallärares erfarenheter av att arbeta med IKT som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter. Den använda metoden i studien är en  kvalitativ metod och därav har fyra speciallärare intervjuats. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och resultatet analyseras därefter. Intervjuerna har delats upp i teman som är baserade på studiens syfte och frågeställningar. Teman är: tillgång till  IKT som verktyg, IKT verktyg i undervisningen och speciallärarnas erfarenheter av IKT som pedagogiskt och specialpedagogiskt verktyg.     Resultatet i studien visar att de intervjuade speciallärarna är positiva till IKT som alternativa verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter och att alla använder IKT aktivt i sitt arbete med eleverna. Trots att IKT funnits länge som ett alternativt verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter, ser både kunskaper i och tillgången till verktygen olika ut från skola till skola. Då de flesta elever deltar i undervisning i sin klass behövs kunskaper vad gäller IKT inte bara hos de intervjuade speciallärarna utan även hos undervisande lärare. Fortbildning och god tillgång av alternativa verktyg är inte en självklarhet på alla skolor. Att använda IKT verktyg ses som positivt  av de intervjuade speciallärarna, då de inte bara kan användas för elever i svårigheter utan kan användas i helklassundervisning. Elever i läs-och skrivsvårigheter ges då möjlighet att delta i helklassundervisning. Med införande av IKT i klassrummet blir lärarens roll annorlunda enligt forskning. / The purpose of this study is to examine a few special needs teachers experiences regarding using ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty. The method used in this study is qualitative whereas four special needs teachers have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has been used in this study and the result has been analyzed according to that. The interviews have been divided into themes, based on the purpose of the study and the question formulations. The themes are: the access of using ICT as a learning tool, ICT as a learning tool in education and experiences shared by the special needs teachers regarding ICT as a learning tool.   The result of this study shows that the special needs teachers who have been interviewed have a positive approach regarding the use of ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty and that they actively use ICT in the work with the students. In spite of the fact that ICT has been used for a long time as a learning tool for student with a reading and writing difficulty, the knowledge of and the access to learning tools turns out to be different depending on the school. Most of the students stay in their class environment whereas  knowledge of ICT is needed not only by the special needs teachers but all teachers. Further education and good access to learning tools are not given at all schools. The use of ICT as a learning tool is a positive thing, according to the teachers`interviewed in this study, because of the fact that not only students with a learning difficulty may use them, it can be used in class and by all students. By using ICT in the classroom the teacher´s role becomes different according to research.