Bakgrund: Att amma sitt barn i minst sex månader efter födseln ses som mest fördelaktigt för barnets hälsa och även ur ett folkhälsoperspektiv. Ändå så är det inte många som faktiskt helammar efter sex månader.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av amningsstöd av hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Systematisk sökning av litteratur skedde i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed.  Resultat: I denna studie inkluderades totalt 12 originalstudier publicerade mellan åren 2017- 2021 med totalt 443 kvinnor inkluderade. Ett tema, två kategorier och 10 underkategorier identifierades. Det tema som identifierades var Ammande kvinnors upplevelser av amningsstöd från hälso- och sjukvårdspersonal och de två kategorierna som identifierades var Positiva upplevelser av amningsstöd och Negativa upplevelser av amningsstöd. Resultatet av studien visar att kvinnor generellt uppskattar det stöd de fått om amning av hälso- och sjukvårdspersonal. Dock upplevs stödet som bristande hos majoriteten både under graviditeten och efter barnet är fött.  Slutsats: Kvinnorna beskrev att de hade både positiva och negativa upplevelser av amningsstöd. För att kvinnor ska ha förutsättningar att fortsätta amma behöver de få tillgång till kontinuerligt stöd från hälso- och sjukvården under graviditet samt postpartum. Mer forskning krävs inom svensk hälso- och sjukvård för att kunna implementera nya arbetssätt som främjar amningsstöd. / Background: To breastfeed an infant six months after birth is beneficial for the infant’s health and positive from a public health perspective. Despite several advantages, few mothers breastfeed their child exclusively until the child is six months old.  Aim: The aim was to investigate women’s experiences of breastfeeding support from healthcare professionals.  Methodology: A qualitative literature review with an integrated analysis was performed according to Kristensson (2014). The included literature was obtained from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed.  Results: This study included a total of 12 original studies published between the years 2017- 2021 with a total of 443 women included. One theme, two categories and 10 subcategories were identified. The theme identified was Breastfeeding women's experiences of breastfeeding support from health care professionals and the two categories identified were Positive experiences of breastfeeding support and Negative experiences of breastfeeding support. Women generally appreciate the breastfeeding support they received from healthcare professionals. However, support was perceived as lacking by the majority both during the pregnancy and after the child was born.  Conclusion: The women described that they had both positive and negative experiences of breastfeeding support. To enable women to continue breastfeeding they need continuous support from the healthcare system during pregnancy and postpartum. More research is required within Swedish healthcare to be able to implement new working methods that promote breastfeeding support.

Bakgrund: WHO rekommenderar att amning ska initieras till barnet under den första timmen efter födseln och helamning exklusivt under barnets första sexmånader. Därefter rekommenderas amning med tilläggskost i minst två år. Amning har flera positiva effekter på hälsan hos både mamman och barnet. Att arbeta med amningsstöd inom primärvården omfattar både vägledning och rådgivning till föräldrar och hör till specialistsjuksköterskans uppgift. Syfte: Syftet var att belysa mammors upplevelser av amningsstöd inom primärvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. 15 kvalitativa artiklar inkluderades och hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Nursing & Allied Health Premium. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” och analyserades med utgångspunkt i Burnard’s tematiska analysmetod beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Vid analysen av de valda artiklarna har två huvudteman identifierats: “Otillräckligt amningsstöd” och “Tilltron till stödet” som presenteras med underteman. Faktorer som bland annat vårdpersonalens kunskap och engagemang, tidsbrist och brist på personcentrerad vård påverkade upplevelsen av amningsstödet. Slutsats: Primärvården erbjuder otillräckligt amningsstöd och brist på personcentrerad vård till ammande kvinnor. Vårdpersonalens bemötande är av betydelse för stödet och det finns behov utav att vårdpersonal inom primärvården erbjuder mer och individanpassat amningsstöd. / Background: WHO recommends that breastfeeding should be initiated to a baby within the first hour after the birth and exclusive breastfeeding during the first six months of the child’s life. After that solid foods and breastfeeding is recommended for at least for two years. Breastfeeding have various positive health effects for both the mother and the baby. Working with breastfeeding support in primary care includes both guidance and counceling for parents and is part of the specialist nurse’s task. Aim: The aim was to describe mothers experiences from breastfeeding support in primary health care. Method: The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. 15 qualitative articles were included and retrieved from the Cinahl, Pubmed and Nursing & Allied Health Premium databases. The articles were quality reviewed based on SBU’s review template “Assesment of studies with qualitative methodology” and was analyzed based on Burnard’s thematic analysis method described Bettany-Saltikov and McSherry’s. Results: In the analysis of the selected articles, two main themes have been identified: “Insufficient breastfeeding support” and “Confidence in the support” which are presented with sub-themes. Factors such as the carestaff’s knowledge and commitment, lack of time and lack of person-centred care affected the experience of breastfeeding support. Conclusion: Primary care offers insufficient breastfeeding support and a lack of person-centred care for breastfeeding women. The care staff’s approach is important for the support and there is a need for care staff in primary care to offer more and individually adapted breastfeeding support.

Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

Det finns många fördelar med att amma varför amning är förstahandsvalet. Antalet kvinnor som helammar sitt nyfödda barn minskar trots att majoriteten av svenska kvinnor planerar att helamma. WHO rekommenderar att barnet helammas till sex månaders ålder. Trots rekommendationen helammas 44 procent av barnen globalt vid sex månaders ålder. Amning är en del av barnmorskans kompetensområde vilket innebär att de ska främja amning. Barnmorskor har en plikt att genomföra amningsrådgivning till samtliga kvinnor. Många kvinnor upplever initialt amningssvårigheter och för att förhindra tidigt amningsstopp är barnmorskans amningsstöd grundläggande. För att utveckla barnmorskans amningsstöd är det därför viktigt att ta reda på hur kvinnor upplever att det är att ta emot amningsrådgivning. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av amningsstöd och amningsinformation från barnets födelse till sex månaders ålder. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk metod. Studier med kvalitativ och mixad metod inkluderades och endast kvalitativa data användes i resultatet. Databassökning genomfördes i Pubmed och Cinahl. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna och endast de som uppfyllde kvalitetskraven inkluderades i resultatet. Vald data analyserades sedan genom integrerad analys. I resultatet inkluderades femton artiklar. Likheter och skillnader i hur kvinnor upplevde amningsstödet identifierades och utformade subkategorierna: kontinuitet inom vårdkedjan, tid för amningsstöd, praktiskt amningsstöd, betydelsen av bekräftelse och uppmuntran samt information och rådgivning. Utifrån subkategorierna identifierades sedan kategorierna kontinuitet och tillgänglighet samt vårdpersonalens bemötande. Slutsatsen indikerade att kvinnorna hade både positiva och negativa upplevelser av amningsrådgivning. I resultatet framkom faktorer som barnmorskor kan påverka kvinnans amningsupplevelse på egen hand genom sitt bemötande. Vidare urskildes faktorer som barnmorskorna inte kan påverka, såsom barnmorskeutbildningens innehåll och tidsbrist. Resultatet ger en bredare förståelse för vad som behöver utvecklas för att amningsrådgivningen ska förbättras. / There are many benefits to breastfeeding and it is the preferred choice. Despite the majority of the Swedish women intending to exclusively breastfeed, the numbers are decreasing. WHO recommends exclusive breastfeeding until six months, however only 44 percent globally follow through. Midwives are experts in the field of breastfeeding, they should promote and provide efficient support. Many women experience initial difficulties with breastfeeding, and to prevent early disruption of breastfeeding, the midwife's support is essential. Understanding women's perception of breastfeeding advice is key to improving midwives' support. The aim of the study was to examine women's experiences of breastfeeding support and breastfeeding information from birth to six months of age. The method was a literature review using a systematic approach. Studies with qualitative and mixed methods were included, and only qualitative data were used in the results. A database search was conducted in PubMed and Cinahl. The articles were quality-reviewed, and only those meeting the quality criteria were included in the results. The selected data was then analyzed through integrated analysis. The results included fifteen articles. Similarities and differences in how women experienced breastfeeding support were identified and constituted the subcategories: continuity within the healthcare chain, time for breastfeeding support, practical breastfeeding support, the significance of affirmation and encouragement and information and guidance. Based on the subcategories, these categories where formulated: continuity and accessibility, as well as healthcare professionals' approach. The conclusion indicated that women had both positive and negative experiences of breastfeeding advice. The results revealed factors that midwives can independently influence women’s breastfeeding experience with their approach. Furthermore, factors were identified that midwives cannot change on their own, such as the content of midwifery education and time constraints. The results provide a broader understanding of what needs to be developed for breastfeeding advice to improve.

Bakgrund: Trots att amning har många fördelar och de flesta mödrar väljer att amma sina barn så sjunker amningsfrekvensen både globalt och i Sverige. Trots WHO ́s rekommendationer så väljer många mödrar att avsluta amningen innan rekommenderad tid. Detta skulle kunna bero på att mödrarna stöter på problem med amningen och inte får den hjälp de behöver för att välja att fortsätta amma. Amningen väljs bort när det finns alternativ som bröstmjölksersättning. BVC-sjuksköterskan har en viktig uppgift då hen blir den första kontakten för mödrarna efter förlossningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av BVC-sjuksköterskans stöd vid amningsproblem. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio mödrar från olika delar av Sverige. Dataanalysen skedde utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: I den dataanalys som gjordes framkom tre huvudkategorier: Önskan om ökat engagemang, Bristande kunskap orsakade minskat förtroende och Uteblivet stöd skapade inre stress.  Konklusion: Studiens resultat har påvisat att BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrar som ammar och har problem med amningen. BVC-sjuksköterskan är den som mödrarna vänder sig till för att få amningsstöd. Det engagemang och intresse som BVC-sjuksköterskan visar har stor betydelse för hur upplevelsen av stödet blir, men även den kunskap om amning som BVC-sjuksköterskan besitter spelar stor roll. Bristande stöd resulterade i att mödrarna tvivlade på sig själva. / Background: Although breastfeeding has many advantages and most mothers choose to breastfeed their children, the breastfeeding rate is declining both globally and in Sweden. Despite the WHO's recommendations, many mothers choose to end breastfeeding earlier. This could be due to the mothers encountering problems with breastfeeding and don’t get the help they need to choose to continue. Breastfeeding is opted out when there are alternatives such as breast milk substitutes. The child-healthcare center (CHC-)nurse has an important task as she becomes the first point of contact for mothers after childbirth. Aim: The aim of the study was to shed light on mothers' experience of the CHC-nurse's support during breastfeeding problems. Method: The study has a qualitative design and the data collection was carried out via semi-structured interviews with ten mothers from different parts of Sweden. The data analysis was based on a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: In the data analysis that was carried out, three main categories emerged: The desire for increased commitment, Lack of knowledge caused reduced trust  and Lack of support created internal stress. Conclusion: The results of the study have shown that the CHC-nurse plays a major role for mothers who are breastfeeding and have problems with breastfeeding. The CHC-nurse is the one the mothers turn to for breastfeeding support. The commitment and interest that the CHC-nurse shows is of great importance to how the support is experienced, but also that the knowledge of breastfeeding that the CHC-nurse possesses, is important. The lack of support made the mothers doubt themselves.

It has been well established that breastfeeding provides the best type of nutrition, strengthens the bond between a baby and his mother, and has both physiological and psychological benefits. However, when breastfeeding is causing difficulties, it can negatively impact the mothers’ well-being and even result in depression. When a baby or its mother is hospitalized, breastfeeding issues can arise. The support and help mothers receive during hospitalization is often seen as insufficient or even incorrect. This can cause breastfeeding disruptions and discontinuation, which in turn can cause a prolonged hospital stay and suffering of care. The goal of this thesis is therefore to describe mothers perceived breastfeeding support by the nurses that cared for them. We have made a qualitative content analysis of 15 blogs about breastfeeding for this empiric qualitative study. The blogs were published between 2009-2018, 11 blogs were from England and four were from Sweden. The results were presented in three different themes: strengthening support, feeling reduced, and being dependent on the health professionals’ knowledge and competence.  The results show that breastfeeding support is perceived as strengthening and meaningful when adapted to the individual’s needs. However, mothers experience suffering related to care when they feel confused, powerless, and unseen. In the discussion we show how health care personals information and support influences the mothers breastfeeding experiences. / Att amning ger den bästa typen av näring, stärker anknytning och har såväl fysiologiska som psykologiska fördelar för båda mamman och barnet är välkänt sedan tidigare. När amningen strular kan det dock vara en anledning till negativa känslor och risk för depression. När ett barn eller en mamma blir sjuk och inlagd på sjukhus, kan problem med amning uppstå. Det stöd och den hjälp mammor får under sjukhusvistelsen upplevs ofta som otillräcklig eller till och med felaktig. Detta kan orsaka rubbningar i amningen och tidig avvänjning, vilket i sin tur kan leda till en längre vistelse på sjukhus och upplevt vårdlidande. Därför är syftet med denna uppsats att beskriva hur mammorna upplever amningsstödet från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse. För denna kvalitativa empiriska studie har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av 15 bloggar hämtade från Internet. Bloggarna publicerades mellan 2009-2018 varav 11 bloggar var från England och fyra var från Sverige. Resultatet presenteras i tre olika teman: stärkande stöd, att känna sig förminskad och att vara beroende av vårdpersonalens kunskap och kompetens. Det framkommer att amningsstöd upplevs som stärkande och meningsfullt när det är anpassat till individens behov, men att kvinnor upplever ett lidande när de känner sig förvirrade, maktlösa, och osedda. I diskussionen visas hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amningsupplevelse.

Kvinnans amning har många olika hälsofördelar både för den nya mamman men också för hennes nyfödda. Amning har ett antal olika hälsofördelar, till exempel utvecklingen av barnets immunsystem och tarmflora. Genom kvinnans amning främjas deras första kopplings- och interaktionsfas mellan modern och det nyfödda och därmed en större möjlighet till framgångsrik amning. / The woman's breastfeeding has many different health benefits both for the new mother but also for her newborn. Breastfeeding has a number of different health benefits, such as the development of the baby's immune system and intestinal flora, for example. Through the woman's breastfeeding, their first connection and interaction phase between the mother and the newborn is promoted and thus a greater opportunity for successful breastfeeding.

WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader och därefter delamning i två år eller längre. Amning och bröstmjölk har flera hälsofördelar för både mamma och barn. Amningsfrekvensen har minskat både globalt och i Sverige de senaste åren. Stöd vid amning har en positiv inverkan på amningen. Tidigare forskning har visat att mammor avslutar amningen tidigare än önskat och att distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att stödja, främja och skydda amning. Därav är det angeläget att få ökad förståelse kring fenomenet och få mer kunskap om distriktssköterskors upplevelser. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge amningsstöd inom barnhälsovården. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes där distriktssköterskor intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys och två generiska kategorier framträdde Förmåga att identifiera individuella förutsättningar och behov och Förmåga att ge amningsstöd påverkas av olika förutsättningar. Resultatet visar att distriktssköterskorna upplever att de ger mammorna ett individuellt professionellt amningsstöd. I diskussionen framkom att ge amningsstöd är mångdimensionellt. Diskussion fördes kring betydelsen av att involvera medförälder, att ge amningsstöd vid hembesök samt ett gemensamt amningsstöd i hela vårdkedjan. Vidare diskuterades vikten av vårdande relation. Genom ett holistiskt förhållningssätt kan distriktssköterskan ge ett professionellt amningsstöd med utgångspunkt ur mammans och familjens livsvärld. Resultatet av studien kan vara av värde för vidare reflektion hos distriktssköterskor inom barnhälsovården. / WHO recommends exclusive breastfeeding for six months and then partial breastfeeding for two years or more. Breastfeeding and human milk have several health benefits for both mother and child. Breastfeeding has decreased both globally and in Sweden in recent years. Breastfeeding support has a positive impact on breastfeeding. Previous research has shown an earlier cessation of breastfeeding by mothers than desired and that the primary health care nurse has an important role in supporting, promoting and protecting breastfeeding. Hence, it is important to obtain an increased understanding of the phenomenon and gain more knowledge about the experiences of primary health care nurses. The aim of this study is to describe primary health care nurses' experiences of providing breastfeeding support in child health care. A qualitative method with an inductive approach was used where primary health care nurses were interviewed. Semi-structured interviews were conducted with eight primary health care nurses. The data material was analyzed according to content analysis and two generic categories emerged. Ability to identify individual conditions and needs and Ability to provide breastfeeding support are affected by different conditions. The results show that the primary health care nurses feel that they provide an individual professional breastfeeding support. In the discussion, it emerged that providing breastfeeding support is multidimensional. Using a holistic approach, the primary health care nurse can provide professional breastfeeding support based on the life world of the mother and the family. This knowledge can be of value for further reflection by district nurses in child health care.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.