Bakgrund: Globalt rekommenderas amning under barnets första sex månader i livet för god utveckling och hälsa. Trots detta minskar amningen i Sverige.Amning är en central del i moderskapet som förväntas fungera. Barnhälsovården har en stor räckvidd och kan på så sätt göra stor skillnad på individnivå och ur ett folkhälsoperspektiv genom stöd till ammande nyblivna mödrar. Att välja bort amning är ett beslut som kvinnan tar, dock visar studier att uteblivet stöd samt psykologiska faktorer kan orsaka amningsproblem och ligga till grund för avslutad amning.   Syfte: Att belysa nyblivna mödrars upplevelse av erhållet amningsstöd inom barnhälsovården.  Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Ostrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta mödrar deltog i studien, tillhörande sex olika barnhälsomottagningar i södra Sverige. Insamlad data analyserades via en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Dataanalysen mynnade ut i två kategorier. Otillräckligt amningsstöd, som belyser mödrarnas upplevelse av avsaknad av individuellt stöd, engagemang och kunskap från barnhälsovårdssjuksköterskorna. Amningsfrämjande förhållningssätt belyser mödrarnas positiva upplevelse av erhållet amningstöd inom barnhälsovården. Mödrarnas motivation visade sig ha en avgörande betydelse för bibehållen amning.  Slutsats: Generellt upplevde de nyblivna mödrarna ett otillräckligt stöd och en avsaknad av engagemang för bibehållen amning. De saknar mer individanpassat stöd och en önskan om ökad amningskunskap på barnhälsovården.

Bröstmjölk är en komplett näringskälla för det nyfödda barnet. Förutom att tillföra barnet alla näringsämnen hen behöver så ger bröstmjölken energi, bygger upp kroppen samt skyddar det nyfödda barnet mot sjukdomar. Amning är ett samspel mellan mamma och barn som påverkas av många faktorer. För en tvillingmamma är initiering av amning en större utmaning än för en mamma som fött ett barn, då omvårdnaden kring barnen blir dubbel. Syftet med studien var att beskriva tvillingmammors erfarenhet av amningsstöd, dels från vårdpersonal, dels från sociala medier, för att initiera och upprätthålla en fungerande amning. Studien är en intervjustudie med kvalitativ metod. Datamaterial samlades in genom intervjuer av sex utvalda tvillingmammor. Mammorna söktes och valdes ut via en Facebookgrupp. I resultatet framkom två kategorier: Mammans initiativ och Vårdpersonalens engagemang. Resultatet tyder på att de intervjuade mammornas erfarenhet är att vårdpersonal idag saknar den specifika kunskapen om/och förståelse för hur mycket arbete det innebär för en tvillingmamma att få amningen att fungera. Många mammor söker idag den information de inte erhållit via vårdpersonal på annat sätt, oftast via sociala medier. Utifrån den här studien kan vårdpersonal få en ökad förståelse för tvillingmammors behov av extra amningsstöd och information. / Breast milk is a complete food source for the newborn. In addition to supplying the baby all the nutrients it needs breast milk also provides energy, builds up the body and protects the newborn against disease. Breastfeeding is an interaction between mother and child that is affected by many factors. For a twin mother is initiation of breastfeeding more of a challenge than for a mother who gave birth to a child, then care about the children becomes twice.The purpose of this study was to describe the mother of twin´s experience of breastfeeding support, both from health professionals as well as from social media, to initiate and maintain a functional breastfeeding. The study is an interview study of qualitative method. Data material was collected through interviews with six selected twin mothers. The informants were sought and selected through a Facebook group. The results revealed two categories: The mother's initiative and The involvement of health professionals. The result indicates that the interviewed mothers experience is that health professionals today lack the specific knowledge and understanding of how much work it means for a twin mother to get a functional breastfeeding. Many mothers today are using other sources in seeking the information they did not receive by health professionals, mostly through social media. Based on this study, health professionals might gain a greater understanding of the need twin mothers have for more support and information regarding breast feeding twins.

Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.   Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem / Internationally, the frequency of breastfeeding in today`s Sweden is high, but has declined somewhat in recent years. Studies showed that attitudes to breastfeeding were positive, but the difficulties associated with breastfeeding and lack of information and support also emerged. The aim of this master essay was to examine pregnant women`s thoughts about breastfeeding, breastfeeding information and support. The study was conducted with a qualitative approach and, data was collected through focus group interviews with 18 pregnant women in autumn 2012. Data was analysed with a qualitative content analysis. The analysis yielded an overall theme; Balance between individual expectations and difficulties. Five categories emerged; Being aware of breastfeeding benefits, Being aware of the difficulties of breastfeeding, To plan for their next lactation, To be influenced by their surroundings and To have expectations of support for the next lactation. The result showed that pregnant women were aware of breastfeeding benefits and difficulties, that environment affected their thoughts, and that the women often felt that breastfeeding “dissolves naturally”, The results revealed most clearly women`s perceived lack of knowledge about breastfeeding problems and a desire to get breastfeeding information late in the pregnancy. Breastfeeding information given during pregnancy should be varied and, extensive and prepare parents that breastfeeding can be stressful. It is important to involve the partner in information and preparation for breastfeeding.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen. / Providing support and advice during lactation and breastfeeding complications are parts of the sexual and reproductive health.There are much research that describes new parents' experience of breastfeeding support, but not as much research that describes health professionals´ experiences of breastfeeding support that is given to pregnant and new parents. The purpose of this study was to investigate the health professionals´ experiences of breastfeeding support to pregnant and new parents.The study was conducted through a qualitative method based on an inductive approach.Data was collected from interviews with semi- structured questions in 11 focus groups. All data were processed by qualitative and inductive content analysis.The results of the study showed that healthcare professionals are experiencing breastfeeding support as an important part of their work.Breastfeeding support had flaws and a significant deficiency was reported to be continuity of breastfeeding support throughout the continuum of care.The informants felt that breastfeeding support should be improved and many suggestions were mentioned to promote breastfeeding among new parents and children.This study may highlight work professionals knowledge about their own and co-worker’s experiences of breastfeeding support which could lead to better cooperation and communication between units to promote and support breastfeeding.

Bakgrund: Helamning är när det nyfödda barnet enbart får bröstmjölk, vitaminer och läkemedel vilket rekommenderas i 6 månader till alla världens mödrar. Amning har många positiva fördelar för både barnet och modern. När amningen inte fungerar bidrar det ofta till negativa känslor av skuld, oro och misslyckande. För att hjälpa mödrarna att få amningen att fungera bedrivs amningsstöd av vårdpersonalen på olika sätt. Amningsstöd beskrivs som en blandning av praktisk hjälp, information och psykiskt stöd. Det har visats att amningsstöd både ökar durationen av helamning och mödrarnas tro på den egna förmågan. Syfte: Syftet är att studera hur amningsstöd upplevs av nyblivna mödrar. Metod: En litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De databaser som användes var CINAHL, PubMed och SveMed. Resultat: Utifrån de inkluderade studiernas resultat framkom det att mödrarnas upplevelser av amningsstöd kunde delas in i positiva och negativa upplevelser. De positiva upplevelserna hade att göra med bemötande, ageranden och social miljö som upplevdes stödjande, samt ett adekvat praktiskt stöd och uppföljning efter hemgång. Bekräftelse, uppmuntran, praktiska tips och ett individuellt utformat amningsstöd värderades högt av många mödrar. De negativa upplevelserna handlade om bemötande, information, praktiskt- och känslomässigt stöd som upplevts bristande, samt otillräcklig tid. Motstridiga råd, ett kallt bemötande och för lite tid med personalen var några faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsats: När amningsstödet resulterade i att mödrarna kände sig bekräftade, bra bemötta och bidrog med praktisk kunskap upplevdes det positivt. Amningsstöd som istället bidrog till förvirring och känslor av att inte vara prioriterad eller unik som individ upplevdes som negativt. Resultaten från denna studie kan bidra till utveckling av ett personcentrerat amningsstöd. / Background: Exclusive breastfeeding is when the newborn baby receives only breastmilk, vitamins and medicine in terms of nutrition. This is what is recommended globally, to all women the first six months of their baby’s life. Breastfeeding comes with multiple benefits for both the baby and the mother. Encountering breastfeeding difficulties often results in negative emotions such as guilt, worry and failure. To help these mothers towards successful breastfeeding, different kinds of breastfeeding support are used by health care professionals. Breastfeeding support is described as a mixture of practical help, information and psychological support. Research has shown that breastfeeding support increases both the duration of exclusive breastfeeding and the mothers faith in their own ability to breastfeed. Aim: To study the experiences of new mothers concerning breastfeeding support. Method: A literature review based on sixteen scientific articles with qualitative inquiry. The databases used were CINAHL, PubMed and SveMed. Results: The results of the included articles on the experiences of breastfeeding support could be divided into positive and negative experiences. The positive experiences were related to how the health care workers treated them, acted and the social environment. Also fulfilling practical support and follow-up was considered positive. Factors greatly valued were confirmation, encouragement, practical tips and follow-up after leaving the hospital. The negative experiences described themes of attitudes, information, time and also practical- and emotional support that were all lacking. Factors contributing to negative experiences were conflicting advice, harsh attitudes and not enough time with the health care professionals.   Conclusion: It was received as positive experiences when the breastfeeding support resulted in feelings of confirmation, being well treated and given the practical knowledge the mothers needed. When the support instead resulted in confusion and feelings of not being a priority or a unique individual it became a negative experience. The results of this study can be a foundation for the development of breastfeeding support focusing on every unique mother.

Bakgrund: Amning är ur flera aspekter det bästa för både moder och barn, då bröstmjölken bidrar till barnets hälsoutveckling och amningen främjar anknytningen dem emellan. Därav finns det tydliga amningsrekommendationer, men trots detta ses en nedåtgående amningsfrekvens i Sverige. En bidragande faktor till den låga amningsfrekvensen skulle kunna vara de amningssvårigheter många mödrar upplever initialt, vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Då vårdtiderna postnatalt är korta hinner inte alltid amningssvårigheter upptäckas innan hemgång. Detta ställer krav på barnhälsovårdssjuksköterskan som ofta blir den första kontakten efter hemgång med en viktig uppgift att stödja mödrars fortsatta amningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av barnhälsovårdssjuksköterskans amningsstöd. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med elva informanter från babycaféer och familjecenter i södra Skåne. Insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i två kategorier: Att bli sedd och Att känna sig ensam. Konklusion: Studiens resultat har synliggjort att barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll i att stödja mödrar i sin amning. Relationen dem emellan och på vilket sätt barnhälsovårdssjuksköterskan bemöter mödrarna är av betydelse för upplevelsen av amningsstödet. Mödrarna beskrev intresse, kunskap samt att få ett stöd anpassat efter sin unika situation som viktiga komponenter i att känna ett tillfredsställande amningsstöd. / Background: Breastfeeding is in many aspects the best for both mother and child, as breast milk contributes to the child's health development and breastfeeding promotes the connection between them. Breastfeeding is clearly recommended but nevertheless there are a downward trend in breastfeeding in Sweden. A contributing factor to the low breastfeeding rate may be the lactation difficulties many mothers initially experience, which can cause them to require breastfeeding support. Since post-natal care times are short, breastfeeding difficulties are not always detected before returning home. This place demands on the child health nurse who often becomes the first contact after returning home with an important task to support the mothers’ continued breastfeeding process. Aim: The purpose of this study was to shed light on mothers´ experience of the child health nurse lactation support. Method: The study is approached with a qualitative design and the data was collected via semistructured interviews with eleven participants from baby cafes and family centers in Skåne. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The analysis of the interview material resulted in two categories: Being acknowledged and Feeling alone. Conclusion: The result of this study has highlighted that the child health nurse has a central role in supporting mothers´ in their breastfeeding. The relationship between them and in what way the child health nurse met with the mothers is of importance to the experience of lactation support. The mothers described interest, knowledge, and support according to their unique situation as important components of feeling satisfactory lactation support.

Bakgrund: Amning främjar hälsan hos både mammor och barn oavse7 var de bor i världen. Syfte: Syftet var a7 undersöka hur mammor i Sverige upplever råden och stödet kring sin amning från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En intervjustudie genomfördes under våren 2021 med tio kvinnor med erfarenhet av amning, bosa7a i Sverige. Kvinnorna var mellan 27 och 43 år och rekryterades genom sociala medier online. Under intervjun användes en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna varade mellan 20 och 52 minuter och skedde via datorprogrammet Zoom. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i två övergripande teman; Empatiskt förhållningssä7 samt Negligerande och okunskap vilka illustrerade kvinnornas upplevelser av personalens bemötande rörande amning. Dessa teman visar a7 närvarande personal som ser varje individ, pålitlig information och a7 bli stärkt i och få tilltro till sin amning skapade tillit till vården, medan stressad eller oengagerad personal, brist på information och hjälp, och känslor av ensamhet gav upphov till en övergripande känsla av övergivenhet. Även hälsoproblem både fysiska och psykiska gjorde a7 amningsperioden kunde kännas tung och svår. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av vårdpersonalens bemötande kring amning illustrerar två upplevelsevärldar som handlar om Empatiskt förhållningssä7 versus Negligerande och okunskap, med konsekvenser som kan vara avgörande för hur väl amningen faller ut. Individanpassat amningsstöd är av central betydelse för a7 främja amning. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

No description available.

Enligt World Health Organizations rekommendationer bör kvinnor uteslutande amma sina barn under de första sex levnadsmånaderna. Amning medför kortsiktiga och långsiktiga hälsofördelar för både mamman och barnet och innebär miljömässiga och ekonomiska vinster både på individ och samhällsnivå. Trots detta sjunker amningsfrekvensen och det är i skrivande stund bara en tredjedel av världens spädbarn som helammas upp till sex månaders ålder. I Sverige har andelen helammade barn minskat under de senaste 30 åren och frekvensen fortsätter att sjunka. Detta är ett stort folkhälsoproblem där barnmorskan har en central uppgift i sitt arbete att främja och stödja kvinnor till amning.  Syftet var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor helammar sitt barn. Vald metod var en integrativ litteraturöversikt med en flerstegsprocess framställd av Whittemore och Knafl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet, varav åtta kvantitativa, sjukvalitativa och en av mixad metod. All data insamlades via databaserna PubMed och CINAHL under våren 2023. I resultatet sammanställs fem kategorier som svarar på syftet: aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan, stöd från partner och omgivning, bemötande och motivation, kunskap och evidensbaserad information samt skyddsfaktorer och riskfaktorer till helamning. Slutsatsen var att kvinnor helammar i större utsträckning när de haft ett aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan. Ett individanpassat stöd med respekt för kvinnans autonomi var viktigt. Motivationen att helamma ökade i de fall barnmorskan uppmuntrade och stärkte kvinnornas upplevelse av självförmåga samt visade tilltro till deras nya roll som ammande mödrar. Att ha en stödjande partner samt att kvinnorna fick adekvat och evidensbaserad information om amning var också avgörande. Inkonsekventa och motsägelsefulla amningsråd minskade förtroendet för vårdgivarna och påverkade amningen negativt. Gemensamma riktlinjer för amningsstöd bör utformas inom vårdverksamheten och varje barnmorska bör hålla sig uppdaterade kring evidensbaserad kunskap om amning. / World Health Organization recommend women to exclusively breastfeed their children until the age of six months. Breastfeeding contributes to short-term and long-term health benefits for both the mother and child and entails environmental and economic gains at an individual and societal level. Despite this, breastfeeding rates are decreasing and currently only one third of the children worldwide are exclusively breastfed up to the age of six months. In Sweden, exclusive breastfeeding has decreased over the last 30 years and continues to do so. This is a major public health problem where midwives play a central role in their work to promote and support women to breastfeed. The aim was to investigate which factors contribute to women exclusively breastfeeding their children. The chosen method was an integrative literature review based on Whittemore and Knafl´s multi-stepprocess. Sixteen articles were included in the results, eight quantitative, seven qualitative and one of mixed method. All data were collected via the databases PubMed and CINAHL in the spring of 2023. The results compiled five categories: active support from the midwife throughout the care-chain, supportive partner and friends, treatment and motivation, knowledge and evidence-based information as well as protective factors and risk factors for exclusive breastfeeding. Women exclusively breastfeed longer when they recieve active support from midwives throughout the entire care-chain. Individuaized care and respect for womens autonomy was important. The motivation to breastfeed increased when the midwife encouraged and strengthened the womans self-efficacy and showed trust in their new role as breastfeeding mothers. Having a supportive partner as well as receiving adequate and evidence-based information about breastfeeding from midwives were also important. Inconsistent breastfeeding advice from care givers negatively affected their motivation. It is important that midwives create common guidelines for support and remain updated on evidence-based breastfeeding knowledge.