For all but thirteen years of the decades from 1952 to 2017, British Columbia was electorally dominated by the Social Credit Party and its ideological successor, the BC Liberal Party. These organizations represented the interests of business in opposition to the social democratic NDP, which has drawn a core support base from organized labour and the public sector middle class. This thesis frames the Social Credit-BC Liberal political formation as a ruling class bloc that maintained hegemony by switching between distinct rhetorical modes as the political situation required or allowed, with economic austerity, framed as objective necessity, on one hand, and populism, employing overt moralism and down-to-earth posturing, on the other. I posit that both modes operated to mask the class conflict at the heart of the neoliberal project of free markets, public sector reduction, and social atomization that has attained the status of political and economic “common sense” since its policies began to be widely adopted around the world in the late 1970s. After providing a background for the rise of Social Credit in British Columbia under W.A.C. Bennett (premier from 1952-1972), this thesis tracks the continuities and changes of the province’s hegemonic bloc, using welfare policies and poverty discourses as a focus. I consider the party’s transition from a populist one that appealed to the province’s evangelical Christian population to a modernized, neoliberal party under Bill Bennett’s leadership (1975-1986). Exploring the rationales surrounding the cuts to welfare funding enacted under the Social Credit governments of Bill Bennett and Bill Vander Zalm and the BC Liberal government of Gordon Campbell (2001-2011), I analyze how neoliberal and populist styles were employed, what the relationship between the two was, and the extent to which moralism was part of both styles/discourses regarding poverty. I also look at the extent to which the collective solidarity of anti-poverty activists and progressive religious groups was able to push back against neoliberal and populist policies, resisting the individualism that neoliberalism attempts to enforce. In these ways, this thesis seeks to contribute to making neoliberalism a topic of critical political analysis and deliberation at a time when its policies are often framed as non-ideological. / Graduate

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare inom social- tjänsten och på skyddat boende arbetar med ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Följande frågeställningar preciseras; Vilka dilemman beskriver socialarbetare inom socialtjänsten och på skyddat boende finns i arbetet för att stödja hedersutsatta kvinnor? Hur kan arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck förstås i relation till en kritisk praktik? Stu- dien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med totalt sex stycken socialarbetare verksamma inom socialtjänst och på skyddat boende med kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens resultat visar att hedersvåld och förtryck är ett komplext arbetsom- råde, där det kan ses som en utmaning för socialtjänsten och skyddade boenden att bedöma vart en kvinna kan bosätta sig för att vara säker. Arbetet riskerar dock att skapa stereotypa föreställningar som kan leda till att minoritetsgrupper stigmatiseras. Samtliga respondenter lyfte att beslutet att lämna sin familj som hedersutsatt kvinna är ett svårt beslut som i många fall leder till att kvinnan går tillbaka till sitt gamla liv. När en våldsutsatt kvinna har lämnat sin familj kan det leda till en känsla av isolering och ensamhet. Samtliga respondenter betonade att en stor del av arbetet består i att stärka kvinnans egna resurser och att arbeta för ett själv- ständigt liv. Mot bakgrund av den tidigare forskningen som betonar vikten av samverkan mel- lan aktörer fanns även en enighet hos samtliga respondenter att en samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att i det akuta skedet kunna ge skydd åt kvinnan, men även på längre sikt kunna upprätthålla kvinnans skydd. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding how social workers at social ser- vices and sheltered housing work with cases involving honor-related violence and oppression (crimes of honour). The following questions are clarified; What dilemmas do social workers describe at social services and in sheltered housing in the work to support women? How can the work on honor-related violence and oppression be understood in relation to a critical practice? The study is based on qualitative interviews with a total of six social workers active in social services and at sheltered housing with women exposed to honour-related violence and oppression. The study's results showed that honour-related violence and oppression are a com- plex area of work, where it can be seen as a challenge for the social services and sheltered ho- mes to assess where a woman can settle in order to be safe. However, the work risks creating stereotypical ideas that can lead to minority groups being stigmatized. All respondents emphasized that the decision to leave the family for a woman exposed to honour violence is a difficult decision, which can lead a woman to return to her old life. When a woman has left her family, it can lead to a feeling of isolation and loneliness. All respondents emphasized that a big part of the work consists of strengthening the woman's own resources and working towards an independent life. Against the background of the previous research that emphasizes the im- portance of collaboration between authorities, there was also an agreement among all respon- dents that a collaboration between different performers is necessary in order to be able to pro- vide protection for the woman in the acute phase, but also in the longer term be able to maintain the woman's protection.

Syftet med denna studie är att identifiera socialsekreterarens framgångsfaktorer i samtal med barn. Studien tar utgångspunkt i socialsekreteraren perspektiv kring vad de tycker är det som får det att fungera isamtal med barn inom socialtjänsten. För att identifiera framgångsfaktorer i samtalet så blir det nödvändigt att även belysa när det fungerar mindre bra i samtal med barn.Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma socialsekreterare intervjuats. Samtliga jobbar med barnsamtal på socialtjänsten inom Umeå kommun. Studien har tillämpat en semistrukturerad intervjuform och studiens data har bearbetats enligt konventionell innehållsanalys för att identifiera vad som möjliggör och vad som försvårar samtal med barn. Inledningsvis utgick inte studien från någon vetenskapsteoretisk grund men efter att resultatet bearbetats ansågs utvecklingspsykologisk teori tillämplig för att få en bättre förståelse för studiens resultat. De identifierade framgångsfaktorerna i samtal med barn utmynnade i vikten för socialsekreteraren att kunna känna tilltro för sin kompetens även när det finns organisatoriska utmaningar. Exempel på identifierade framgångsfaktorer är flexibilitet, trygghet i yrkesrollen, kunna skapa allians, nyfikenhet, förförståelse för barnets utveckling, att inte vara dömande i yrkesrollen samt att se till barnets bästa. Studiens slutsats belyser att socialsekreteraren blir det viktigaste verktyget i samtal med barn.

Arbetstidsförkortning har på senare år provats inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i syfte att motverka hög personalomsättning och stress. Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare reflekterar kring betydelsen av arbetstidsförkortning för deras upplevelse av arbetsmiljö och kvaliteten i klientarbetet. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra socialsekreterare. Av intervjun framgick att socialsekreterarna upplevde att arbetstidsförkortningen innebar att förutsättningarna för återhämtning ökade samtidigt som man mer sällan upplevde konflikter mellan familjeliv och arbetsliv. Socialsekreterarna beskrev också att de upplevde sig mer fysiskt och psykiskt närvarande samt att de hade mer ork för arbetet samtidigt som detta utfördes mer effektivt och flexibelt. Vidare upplevdes arbetsplatsen som tryggare eftersom personalomsättningen minskade. De nackdelar som beskrevs var att motsättningarna mellan enheterna inom socialtjänsten ökade samt att tillgängligheten för klienterna blev sämre. Avslutningsvis diskuteras frågan om arbetet som socialsekreterare i socialtjänsten är ett yrke där arbetstidsförkortning krävs för att personalen ska orka med en arbetsdag. / Working time reduction has in recent years been tested within the social services to counteract high staff turnover and stress. The purpose of this study was to investigate social workers’ reflections on the importance of working time reduction for their experience of the working environment and the client work. A focus group-interview was conducted with four social workers. The social workers expressed that the conditions for recovery increased, while at the same time experiencing less conflict between family and working life. The social workers also described that they felt more physically and mentally present, with more energy for their work. Furthermore, the workplace was perceived as safer as staff turnover decreased. The disadvantages described were that the contradictions between the units within the social services increased and that the accessibility for the clients decreased. Whether social workers is a profession where working hour’s reduction is required is discussed.

Hur ser familjehem och socialtjänst på familjehem? Denna studie undersöker och analyserar utifrån nio intervjuer med stöd i Habermas kommunikativa handlingsteori hur aktörer inom socialtjänst och familjehem upplever familjehemsvårdens uppdrag och dess förutsättningar.Resultatet beskrivs och analyseras utifrån uppdrag, samhälle och kommunikation. Det visar sig att det mellan grupperna finns likheter i hur uppdraget upplevs, i vilka behov de familjehemsplacerade barnen har, och även hur barnen initialt behöver tas emot i familjehemmet. Det skiljer sig dock i hur aktörerna uppfattar uppdragets mål, strategier och arbete. Det finns också skillnader i hur aktörerna ser på vad uppdraget kräver av familjehemmen. Respondenterna uttrycker begreppet ”visdom” som en viktig resurs hos familjehemsföräldrar, men beskriver olika förståelser för hur sådan utvecklas.Samhällets ramverk av förutsättningar för familjehem uppfattas av de flesta aktörer och samtliga intervjuade familjehem som otidsenliga. De menar att såväl ekonomiska förutsättningar som trygghet behöver utvecklas om det ska vara möjligt att rekrytera familjehem i framtiden.Kommunikationen, och framför allt kommunikationens kvalitet, mellan socialtjänst och familjehem avseende dels samverkan i ärenden och dels utveckling i form av handledning upplevs väldigt olika mellan grupperna. De kommunikativa processerna störs av såväl maktobalans och aktörernas olika positioner i förhållande till kommunikationen som bristande gemensam förståelse för arbetets innehåll och dess krav.Ett viktigt ämne för vidare studier torde vara förståelserna för vårdens innehåll och de kommunikativa processerna runt familjehemsvården, såväl i samverkan som i kompetens- och processutveckling. Hur begreppet visdom förhåller sig till familjehemsvård skulle i sig vara ett intressant område för vidare forskning.

Att könsfördelningen inom socialtjänsten i stort är ojämnt fördelad visste vi sedan tidigare. När vi gjorde vår praktik var den ena av oss ändå i en relativt heterogent könsfördelad grupp och den andra i en mer homogen. Tiden på enheterna fick oss att fundera på vad könsfördelningen i en arbetsgrupp kan få för konsekvenser i praktiken. Syftet med uppsatsen är att problematisera bilden av att en jämn könsfördelning per definition är gynnsam och att den ska väcka diskussion kring detta.Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som verkar inom samma område. Fyra av intervjuerna genomfördes på en enhet där könsfördelningen var relativt heterogen och fyra på enhet där könsfördelningen var homogen. Vi ville genom intervjuerna undersöka hur socialsekreterarna inom de båda enheterna upplever vad kön och könsfördelning har för betydelse. Vi ville också studera hur de uppleverde ansträngningar som görs för att öka representationen av män i socialtjänsten. Resultaten av studien visade att informanterna hade många tankar och upplevelser kring att män får fördelar eftersom de befinner sig i minoritetsställning. Det framkom exempelvis att män respekteras mer av ledningen och att klassiska manliga beteenden ses som eftersträvansvärda vilket var särskilt tydligt i den homogena gruppen. Båda grupperna var dock överens om att en heterogen könsfördelning är att föredra då det kan gynna arbetsgruppen. I analysen av resultatet utgick vi från Hirdmans(1988) teori om genussystemet, en socialkonstruktivistisk ansats samt annan relevant tidigare forskning inom området som ett sätt att förstå ovanstående. I den avslutande diskussionen lyfter vi framförallt, med genussystemet som utgångspunkt, att så länge den patriarkala strukturen i samhället får råda kommer mannens överordning att fortsätta reproduceras. Det är således av vikt att synen på könen som komplementära och mannen som norm fortsätter att diskuteras, så att vinsten med fler manliga socialsekreterare inte går ut över jämställdheten och de kvinnliga socialsekreterarnas arbetssituation. / We knew that gender distribution within social services is unevenly matched. When we did our internship, one of us was in a relatively heterogeneous gender-divided group and the other in a more homogeneous. During our internships, we asked ourselves what kind of consequences gender distribution in a working place could have. The purpose of the essay is to problematize the image that an even gender distribution by definition is something good and to spark a discussion about this. We chose to work with a qualitative method in which we conducted eight semi-structured interviews with social secretaries working in the same area of expertise. Four of the interviews were conducted on a unit where gender distribution was relatively heterogeneous and four on a unit where gender distribution was homogeneous. Through the interviews, we wanted to investigate how the social secretaries perceived the importance o fgender and gender distribution. We also wanted to study how they experienced the efforts made to increase the representation of men in social services. The results of the study showed that the informants had many thoughts and experiences about men getting benefits because of their minority position. For example, it emerged that men are more respected by the management and that classic male behaviours are considered desirable, which was particularly evident in the homogeneous group. However, both groups agreed that a heterogeneous gender distribution is preferable as it can benefit the team. In the analysis of the result, we applied Hirdman’s (1988) theory of a gender system, a social constructivist approach and other relevant previous research in the field as ways of understanding the above. In the final discussion, with the view of the gender system applied, we emphasize that as long as the patriarchal structure of society can prevail, the superiority of men will continue to be reproduced. It is therefore important that the view of the sexes as complementary and the view of men as the norm continues to be discussed, so that the profit with more male social secretaries does not go beyond gender equality and the female social secretaries’ work situation.

Work-related violence is a growing problem. The aim of this study was to investigate the extent to which social workers are exposed to threats and physical violence in Sweden, and comparing exposure units. The study also investigated attitudes that exists about threats and / or physical violence within the social services, whether it is a normalized phenomenon in the social services and how this affects the reporting inclination of social workers. The survey is based on a survey of 139 social workers working within the social services. The results showed that more than half of the respondents have been exposed to threats and / or physical violence and that threats were more common than physical violence. The results indicated that there is a relationship between which unit the social worker worked on and the extent they were subjected to threats and physical violence. There was a greater tolerance to threats than to physical violence, even though the study indicated there were negative consequences of threats. The lower frequency of reporting threats by social workers could be because of they have normalized the problem. The study highlights that normalization of threats needs to be addressed in order to prevent the problem. / Arbetsrelaterat våld är ett växande problem. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning socialarbetare utsätts för hot och fysiskt våld från klienter inom socialtjänsten i Sverige och jämföra utsattheten enheter emellan. Syftet är även att undersöka attityder som finns om hot och/eller fysiskt våld inom socialtjänsten, om det är ett normaliserat fenomen inom socialtjänsten samt hur detta påverkar anmälningsbenägenheten hos socialarbetare. Undersökningen bygger på en enkätundersökning bland 139 socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten. Resultatet visade att över hälften av respondenterna har varit utsatta för hot och/eller fysiskt våld och där hot var mer vanligt förekommande än fysiskt våld. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilken enhet socialarbetaren arbetade på och vilken utsträckning de utsattes för hot och fysiskt våld. Det fanns en större tolerans gentemot hot än för fysiskt våld trots att det förekommer negativa konsekvenser av hot. Anmälningsbenägenheten av hot var låg bland socialarbetarna och normalisering av problemet kan vara en bakomliggande faktor. Studien vill belysa att normalisering av hot är ett problem som måste uppmärksammas för att kunna förebygga problemet.

This thesis deals with social services for homeless people from the perspective of their employees. The aim of this paper is to chart the barriers which influence providing social services to homeless people. The main question is asked about what barriers are perceived by social workers whilst working with the homeless. This is followed by four subquestions concerning the ways in which the employees perceive the barriers from their personal, the users' and the society's perspective as well as regarding the employees' work environment. In the theoretical part, the following terms are defined: homelessness, social work with homeless people, social services for the homeless. Furthermore, selected organizations helping the homeless are mentioned. The research is described in the empirical part of the thesis, including the hypotheses, research questions, methodology and results. The research utilizes qualitative methods, survey methodology and the semi-structured interview method. The basic data sample has been comprised of social workers employed in registered social services for the homeless in the town of České Budějovice. The final results show that there is a large number of barriers in all the aforementioned areas. Some of them are e.g. the clients' psychical difficulties, their addiction to alcohol and drugs. According to the social workers, a significant barrier are some prejudices of the society. The homeless are often perceived as the main instigators of their current situation, who do not want to find a solution to the problem, and they are judged by their appearance. Furthermore, the research has shown that, from the social worker's experience, the society's perception of the social services for the homeless and the profession of social workers is rather negative. Other barriers are observed by the social workers in their working environment, primarily in equipment and working space. The workers do not feel as unsafe while working as it may seem, however they sometimes feel helpless and disappointed when their clients do not do what they should. Other barriers found include system barriers connected to deficiencies in providing medical care and deficiencies in social services for homeless people. The results of this thesis can serve as a complementary study material, as feedback for social workers, or as a basis of improving a specific service to a provider of social services.

Made available in DSpace on 2016-08-10T10:32:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 HELOIZA ALVES RIBEIRO.pdf: 1313749 bytes, checksum: 3b3e9f568efcb5c959c8490eef6a6aad (MD5) Previous issue date: 2014-04-03 / In this dissertation the analysis is focused on the study case of a research developed during a Master´s Degree course in Social Sciences Studies at PUC Goiás, which was aimed on the theoretical, conceptual, and socio-historical references that scientifically validate the principle of social familial matrix system, adopted by PNAS/SUAS. It consist in analyzing the conceptual and practice developed by the professionals, at the Social Assistance Reference Center (CRAS) in Goiania, through interventions done in the basic social protection field, aimed at the qualifying of the services and the effectiveness of social rights. The research was conducted in a quantitative and qualitative basis. The first dimension was configured in a bibliographical revision over the work produced in the Social Services area, in the policies of social assistance, family, the social familial matrix system, and other complementary areas. The main sources were: national and international literature, as well as documental and historical bibliographic registers, also in the implantation and implementation processes of social assistance policies in Goiania. Data was collected from the Municipal Secretariat of Social Assistance (SEMAS) of Goiania. The field research was performed at the working site of the professionals (CRAS). This study is corroborated with the analysis which recognizes that the social assistance policies are not, by themselves, resolving, and, therefore, there are enormous challenges to be overcome, from their formulation to the socio-care actions, which means to recognize the existing tensions in the working process in this field. The result of this process may express the level of theoretical appropriation and ethical-political positioning of the professional, aimed at his/her identification with a specific social project that is equalitarian and emancipator, grounded a logic of rights, or not. / Na presente dissertação a análise recai sobre o objeto de estudo da pesquisa desenvolvida durante o Mestrado em Serviço Social na PUC Goiás que, à luz das referências teórico-conceituais e sócio-históricos que cientificam o princípio de matricialidade sociofamiliar adotado pela PNAS/ SUAS, analisam a concepção e a prática desenvolvidas pelos (as) profissionais nos Centros de Referência de Assistência Social (CRAS), em Goiânia. Foram priorizadas as intervenções realizadas no campo da proteção social básica, com vistas à qualificação dos serviços e efetivação de direitos sociais. A condução da pesquisa foi de natureza qualitativa e quantitativa. A primeira dimensão configurou-se na revisão bibliográfica sobre as produções na área do Serviço Social, da política de assistência social, da família, da matricialidade sociofamiliar e outras áreas complementares. As principais fontes foram: literatura nacional e internacional, bem como pesquisa documental e bibliográfica dos registros históricos, como também o processo de implantação e implementação da política de assistência social em Goiânia, município em que foi realizada a pesquisa. Foram coletados dados da Secretaria Municipal de Assistência Social (SEMAS) de Goiânia. A pesquisa de campo foi realizada nos locais de trabalho dos profissionais, ou seja, nos CRAS. Neste estudo corrobora-se com as análises que reconhecem que a política de assistência social não é por si só resolutiva e, por isso, há grandes desafios a serem superados, desde sua formulação à execução das ações socioassistenciais, o que significa reconhecer as tensões existentes no processo de trabalho nesse campo. O resultado desse processo deverá expressar o nível de apropriação teórica e o posicionamento éticopolítico do (a) profissional, tendo em vista, sua identificação com um determinado projeto societário que seja igualitário e emancipador, ancorado na lógica do direito, ou não.