Partikelverb är en typ av verb vars uttal, med obetonat verb och betonad partikel, är svårt att behärska för andraspråksinlärare. Detta inte minst i de fall där en motsvarande konstruktion finns som verb med efterföljande prepositionsfras, där prepositionen ska hållas obetonad. Denna uppsats bygger på en experimentell undersökning av vuxna avancerade andraspråksinlärares uttal av partikelverb och verb med prepositionsfras, jämfört med personer med svenska som förstaspråk. En eventuell relation mellan behärskningen av de två verbtyperna undersöks också, samt hur väl den ena verbtypen behärskas jämfört med den andra. Sammanlagt 24 deltagare, 12 andraspråksinlärare och 12 förstaspråkstalare, spelades in när de läste upp ett antal exempelmeningar, varefter uttalet analyserades. Resultaten visar att andraspråksinlärare uttalar partikelverb korrekt i signifikant lägre utsträckning än de med svenska som förstaspråk. Partikelverben uttalas dock i viss utsträckning inkorrekt även av förstaspråkstalarna. Verben med prepositionsfras uttalas korrekt i medelhög utsträckning av andraspråksinlärarna, men i mycket hög utsträckning av förstaspråkstalarna. Verb med prepositionsfras verkar alltså vara den enklare verbtypen att behärska. Ingen signifikant relation mellan behärskningen av de olika verbtyperna stod att finna, dock finns möjligheten till ett annat resultat på denna punkt vid ett större antal deltagare.

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplad till språkutveckling samt språkinlärning genom dialogisk högläsning. Syftet med litteraturstudien är att ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning som aktivitet för att främja flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska språket. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur kan dialogisk högläsning bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling? och Hur kan dialogisk högläsning planeras och genomföras, i årskurs F-3, för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling? Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, som inkluderar tio vetenskapliga artiklar, där både internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Det övergripande resultatet visar att lärares kunskaper och inställning till att inkludera eleverna samt flera språk i högläsningen, tillsammans med elevers motivation, är avgörande för hur dialogisk högläsning används i relation till flerspråkiga elever.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.

The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident.

No description available.

Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A. Undersökningen, som fokuserar på lexikon och tempus, bygger på samtal som har spelats in och transkriberats. Resultatet visar att basvarietetens kännetecknande drag i hög grad kan appliceras även på de formella inlärarnas språksystem.

No description available.