Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

Kunskapsöversikten syftar till att ge förslag till definition av samhällskunskaplig ämneslitteracitet för att kunna belysa ämnets språkliga aspekter ur ett didaktiskt forskningsperspektiv. Översikten åsyftar således att besvara frågeställningen: Vad kan begreppet ämneslitteracitet tänkas innebära i en samhällskunskaplig ämneskontext?  Metoden har till största del bestått av litteratursökning i relevanta databaser såsom ERIC och SwePub. Utöver detta har översikten tagit fasta på andra relevanta aspekter inom området i böcker, vetenskapliga artiklar och forskningsöversikter som tillsammans bearbetats i två övergripande kategorier tillhörande en rad olika teman.  I resultatet och slutsatserna fastställs och redovisas en rad olika språkliga aspekter av samhällskunskapsämnet som anses bärande ur ett förståelseperspektiv. De redovisade aspekterna anses vidare nödvändiga för alla elevers, inte minst andraspråkselevers, progression i samhällskunskapsämnet. Samtliga redovisade teman såväl inom det funktionella som inom det språkliga perspektivet ställer höga krav på elevers tillägnande av ett avancerat språk för att vidare ges goda möjligheter att behärska ämnet. Oavsett om det berör exempelvis bakgrundskunskaper, fackmässig finess eller genremedvetenhet krävs tillägnande av ämnesspråk för tillgodogörande av det ämnesinnehåll som i nästa skede betygsätts och påverkar framtida livschanser. Förutsättningarna att tillägna sig och förmedla nödvändiga ämneskunskaper ser å andra sidan olika ut beroende på elevernas språkliga progression och nivåer - vilket i synnerhet för andraspråksperspektivet till rampljuset i fråga om ämneslitteracitet i samhällskunskap.  Framförallt synliggör översiktens diskussion ett behov av ämneslitterär medvetenhet inom respektive ämne för att synliggöra de språkliga krav som ämnet ställer på dess praktiserande elever. I synnerhet belyses behovet av att använda medvetenheten för att kunna konstruera en undervisning som är förmånlig, och i viss mån nödvändig, för att kunna ge elever likvärdig tillgång till utbildning i samhällskunskap.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkselevers uttal av svenska ordaccenter. För att besvara frågeställningen valdes en kvantitativ studie i form av enkätundersökning och språkfärdighetstest. Undersökningen utfördes på 49 informanter med svenska som andraspråk och information kring dansvanor, och även vanor gällande annan form av idrott, samt ett flertal andra faktorer som var kända för att påverka andraspråksinlärning samlades in. Språkfärdighetstestet bestod av tio meningar som sammanlagt innehöll fem målordpar, där vardera ordpar innehöll ett ord med grav eller akut accent. Den auditiva analysen bedömde om informanterna åstadkom någon separering i det tonala uttalet mellan orden i ordparen. Resultatet visade en signifikant relation mellan den beroende variabeln och predikatorn ”tid i Sverige”. Den deskriptiva statistiken antydde att de informanter som utförde idrott på fritiden fick bättre resultat på språkfärdighetstestet än de informanter som dansade på fritiden. Korrelationsstudien visade på en starkare korrelation mellan språkfärdigheten och intensiteten i dans och idrott än i endast idrott. Interbedömarreliabilitetstestet visade på låg reliabilitet i annoteringen, vilket innebar osäkra slutsatser. Detta ledde däremot till förslag för framtida forskning.

The purpose of this study is to see how second-language learners uses noun phrases in their written texts and oral speech as well as how they differ from each other. In order to answer this, the following questions have been formulated: What congruent errors are found in the noun phrases in the students' texts and oral speeches? Are there any differences in the use of noun phrases in the students' texts and oral speeches? The study is based on performance analysis, where student texts and transcribed recordings of students' oral speeches are analyzed. The result shows that congruence errors in the students' noun phrases are mostly due to the misuse of gender, definite form and numerus. The result also shows that the students had more congruence errors in the written texts, but there were similar, but fewer, mistakes in the oral speeches. This means that you cannot draw general conclusions about any differences between the written texts and the oral speeches.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt. Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå.   Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen. Det mesta av resultatet pekar på individuella skillnader. Vad som kan förklara skillnader mellan informanterna kan delvis kopplas till varierad kognitiv svårighetsgrad i texterna. Studien visar att processbarhetsteorin kan vara ett fördelaktigt verktyg för att mäta syntaktiska nivåer i texter. Dock pekar studien på att det är av vikt att också genomföra en mer omfattande bedömning av kommunikativa språkkunskaper för att kunna göra en helhetsbedömning av skriftlig språkkompetens av andraspråksinlärare. / The present study concerns second language learners' syntactic and communicative competence in writing. The aim is to study syntactic performances in texts written by learners of Swedish as a second language permitted to study at university. Another aim is to discuss the communicative and idiomatic performances of the informants.   The theoretical framework used for assessment of achieved syntactic levels is the Processability Theory (Pienneman, 1998/Pienneman & Håkansson, 1999). The results reveal that the students who´s texts in Svenska som andraspråk B[1]and the Tisustest[2]have passed the exam have achieved either syntactic level 4 or 5 according to Processability Theory.    The study also reveals the variety of communicative and idiomatic competence based on the ability to convey a core content. The informants partly achieve and partly do not achieve the Swedish language norms, in various degrees, which effects the level of communicative competence which they are able to express. The results point to more or less individual differences. There are small differences between the group of informants in Svenska som andraspråk B and in the Tisustest. Possible causes for these differences may partly be connected to the varying degree of cognitive difficulty in producing the different texts.   The study shows that the use of Processability Theory may be a beneficial tool to measure levels of syntactic proficiency levels in second language learner texts. However, it appears that it also is important to establish a comprehensive assessment of communicative language skills in order to make an overall assessment of written language skills of second language learners. [1]Swedish as a second language, level B [2]Tisus - Test in Swedish for university studies.

Sammanfattning Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar. Resultaten pekar mot att studiens L2-lyssnare varierar väldigt mycket vad gäller kunskaper i variation, och vissa lyssnare verkar även ha helt identiska bedömningar med modersmålskontrollgruppen. Studien har däremot inte kunnat påvisa någon korrelation mellan språklig erfarenhet och L2-lyssnarnas bedömningar. Det presenteras möjliga tolkningar av och förklaringar till vad som kan ha påverkan på L2-lyssnares kunskaper. / Abstract Being able to identify and understand different varieties of the target language is a fundamental condition for learners of Swedish as a second language in order to gain full language proficiency and become a participant in today’s multilingual Swedish society. The present study is an explorative investigation of how adult second language learners acquire knowledge of native and non-native variation in Swedish and of sociolinguistic awareness. A listening experiment is used to collect and analyse data in three steps, i.e. how L2 listeners judge different speakers, how they explain their judgements, and how they perceive their own Swedish compared to different speakers. A questionnaire is used to collect information about language experience and to find correlations between this and L2 listeners’ judgements. The results indicate that L2 listeners’ knowledge of variation varies to a great extent, and that some of them seem to have identical judgements to the native control group. The data in this study does not support that there are any correlations between L2 listeners’ language experience and judgements. Possible interpretations and explanations of what can affect L2 listeners’ knowledge are presented as well.