För att hitta relevant material till vår kunskapsöversikt har vi utgått från lämpliganyckelbegrepp som vi haft användning av i undersökningen. De sökord som legat till grundför vår kunskapsöversikt har bland annat varit ”bilingual”, ”språkutveckling”,”transspråkande” och ”modersmål”. Denna studie grundar sig på artiklar skrivna avforskare, samt avhandlingar. Med hjälp av det valda materialet har resultatet kunnat besvaravår frågeställning: ”Hur påverkar modersmålet och modersmålsundervisningenandraspråkselevers utveckling i det svenska språket?” I undersökningen har tio olikavetenskapliga artiklar använts och resultatet av undersökningarna har visat vilken storpåverkan modersmålet och modersmålsundervisning har för inlärning av ett andraspråk.Det som skiljer de olika artiklarna åt, är att de använder sig av olika tillvägagångssätt för attfå fram resultat. Det har handlat om intervjuer, longitudinella studier och enkäter. I dennakunskapsöversikt har både nationella och internationella studier använts, för att få enbredare uppfattning av hur modersmålet och modersmålsundervisning påverkarspråkinlärningen, i Sverige såväl som i andra länder än Sverige.

Denna studie undersöker diskurser kring kultur och språkinlärning i Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Lgr11) i alla delar som rör grundskolans senare år och i alla ämnen utom språkämnen. Studiens bakgrund fokuserar på diskurser om ämnet Svenska som andraspråk (sva) och använder teorier om kritisk diskursanalys, kulturella erbjudanden från Torpsten (2008) för att fokusera diskursanalysen som används för att analysera materialet (Lgr11). Resultatet visar att Lgr11 har motsägelsefulla diskurser rörande kultur, och att den är öppen för tolkning, detta speglar Torpstens analys av tidigare kursplaner. Vikten av språkutveckling i alla ämnen är, med några undantag, en tydlig diskurs genom hela Lgr11. / The aim of this study is to find discourses about culture and language learning in the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and school-age educare (abbreviated Lgr11) in all parts that is aimed for the later ages of compulsory school except the curricula for language courses. The background of the study focuses on discourses about the subject Swedish as a second language (abbreviated sva) and uses critical discourse theory and theory about cultural possibilities from Torpsten (2008) to focus the discourse analysis used to analyze the material (Lgr11). The results show that the discourses about views on culture in Lgr11 are contradictory and open for interpretation, which reflects the findings in earlier curricula from Torpsten. The need for teaching language in all subjects is, with some exceptions, a clear discourse throughout the whole of Lgr11.

Syftet med studien har varit att undersöka om lärarhandledningen till läroböckerna i företagsekonomi beskriver, planlägger och ger förslag på språkstimulerande aktiviteter för andraspråkselever samt om handledningen konkretiserar hur vardagsspråk kan transformeras till skolspråk. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit språkinriktad undervisning. Studiens genomförande har gjorts utifrån läsning av handledningen, en så kallad dokumentanalys. För att åstadkomma en struktur i genomförandet har ett underliggande analysschema med frågor använts. Slutsatserna i studien visar på en avsaknad av ett tydligt andraspråksperspektiv samt av förslag som stimulerar andraspråkseleverna språkutveckling. Det framgår inte heller tydligt hur undervisningen ska planläggas för att inkludera dessa. En helhetsbedömning av slutsatserna är att läraren tillsammans med eleverna utformar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.

Denna uppsats är en undersökning av två nyanlända elevgrupper på språkintroduktion, där jag tagit hjälp av den så kallade processbarhetsteorin som verktyg för att bedöma deras språkutveckling. Dessutom vill jag genom undersökningen ta reda på om eleverna verkligen placerats i rätt undervisningsgrupp. Analysen utgår från att hitta ett bra verktyg som är tänkt att underlätta pedagogens arbete med nyanlända elever. Undersökningen har använts teorins språkutvecklingsnivåer och därmed fungerar detta också som ett analysverktyg i undersökningen. För att kunna göra en bedömning av var språkinlärarna befinner sig i sin språkutveckling använder sig denna undersökning av texter som skrivits av 15 personer med svenska som andraspråk.

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK. / Manual Signs as Support for Learning a Second Language in Preschool and School

The aim of this qualitative study is to explore two high school level Swedish as a Second Language (SVA) and two Swedish for Immigrants (SFI) teachers’ approach to their adult students’ use of machine translation in the classroom. The study also aims to explore the teachers’ approach to whether they incorporate machine translation into their teachings. The study is conducted through qualitative interviews of a total of four teachers, and the results show that the SVA-teachers did not experience that their students use machine-translation, whilst the SFI-teachers did. This is due to the linguistic level that their students are at, respectively. Furthermore, the results show that the SVA-teachers did not implement the usage of machine translation into their teachings, apart from when the students are performing digital exams and have access to a website that provides definitions (Swedish-Swedish), but also translations of single words. The SFI-teachers, on the other hand, did implement the usage through exercises that require students to translate words into their first language. All teachers did question the intention of the usage and the commonly known shortcomings of such systems.

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i världsekonomi och politik, vill fler och fler människor i hela världen lära sig kinesiska. Det kinesiska språket har ett totalt annorlunda skriftsystem än västerländska språk, vilket kan göra det mycket svårt för västerlänningar. Hur kan inlärningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvärdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlärningen av kinesiska för svenska elever. Målet är att åstadkomma ny kunskap i forskningen om inlärningen av kinesiska som främmande språk. / As China is playing an increasingly important role in the world economic and political affairs, more and more people all over the world want to learn Chinese as a foreign language. The Chinese language has a totally different written system compared with those of the west, which can make it very difficult to learn for foreigners. How can teachers help those learners to learn Chinese more effectively? This paper tries to evaluate the effectiveness of a blog pal project in Chinese learning for Swedish students, aiming to contribute to research on teaching Chinese as a foreign language.

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå?Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning.Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.

Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmåls- stödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål.Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare.Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer.Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de styrdokument som reglerar svensk grundskola och som reviderats från och med 1 januari 2016, förhåller sig till forskningen runt nyanlända elevers lärande. Jag har genomfört detta i form av en textanalys där de delar av skollag, allmänna råd och kartläggningsmaterial som rör nyanlända elever analyserats. Undersökningen utgår från tre centrala idéer som jag urskilt i andraspråksforskning: andraspråksinlärning utvecklas optimalt i en tillåtande språkmiljö, den kräver språklig stöttning på modersmålet och den är en långvarig process. Resultaten visar att de genomförda förändringarna har inneburit ett minskat glapp mellan forskning och styrdokument och att den kritik som tidigare riktats mot skolans regelverk nu har kunnat mildras. Det framgår bland annat att svensk skola idag i stor utsträckning tagit fasta på att låta nyanlända elever få stöd och hjälp av modersmålet för sin fortsatta kunskapsutveckling. Dock lever styrdokumenten ännu inte upp till vad forskningen fastslagit ifråga om tidsåtgången som krävs för att andraspråkselever ska kunna nå samma skolresultat som de elever som undervisas på sitt modersmål. Idén om tillåtande språkmiljö som skapar förutsättningar för additiv tvåspråkighet har enligt min analys ännu inte fått full genomslagskraft i svenska styrdokument, men det går att urskilja en vilja från myndigheternas sida att nå dit. Jag har även genomfört intervjuer med tre pedagoger som undervisar nyanlända elever på grundskolenivå. Syftet med dessa har varit att lyfta yrkesverksamma lärares syn inom detta område och resultaten visar att deras åsikter behandlat samma tankemönster: för att lyckas i svensk skola anger de att nyanlända elever behöver vistas i en miljö som är tillåtande och inkluderande, de behöver få språkig stöttning på sitt modersmål och framförallt är de i behov av tid för att lära sig det svenska skolspråket.