141 |
Engelska i de tidigare skolåren : När den startar och hur går lärarna tillväga?Berg, Carola, Nilsson, Irmine January 2007 (has links)
<p>Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.</p><p>Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><p>- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?</p><p>- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?</p><p>- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.</p>
|
142 |
Musik som metod för andraspråksinlärning : En studie om hur pedagoger inom SFI och svenska som andraspråk kan arbeta språkutvecklande med musikGustafsson, Veronica January 2014 (has links)
Abstract This study is to finding out how second language teachers can use music as a method to teaching multilingual students in Swedish as a second language. This study even deals with assets and challenges using music as a method in teaching and learning Swedish as a second language. To answer these questions, data was collected by interviews with three pedagogues who have experiences from teaching in Swedish language with music as a method. The result shows that music helps multilingual students to learn Swedish as a second language both in an individual level and in a group level. With music you can practice accent, vocal clang, pitch, and rhythmics. Music has a social influence and creates safe atmosphere in the classroom. It even creates a place of meetings between different cultures and generations. This way of working requires a brave, flexible and a direct pedagogue. There are different ways of working with music as a method in second language teaching. The students can translate favorite songs from their homelands and then teach their classmates the same song in both languages. Together you can create your own songs connected to other theoretical subjects in school. The students can shape music and songs by drawing pictures and then let them write texts to their own pictures. What is obvious is that music promotes second language progress.
|
143 |
Estetiska uttrycksformer som stöd för andraspråksinlärning : i förskolor inspirerade av Reggio Emilia-pedagogikenBackholm, Hannah, Elisabet, Petersson January 2016 (has links)
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers in preschools inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia use aestheticforms of expression to support the Swedish language development of children that have Swedish as a second language. We want to know how these teachers incorporate aesthetics in the work with second language learners and how they use creative expressions as tools in this process. The study is based on a qualitative method focusing on interviews with five preschool teachers. The interviews were held in four different preschools in the county of Stockholm, all inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and all located in multicultural areas. The results are analysed with the help of three theoretical perspectives: Dewey’s theories concerning experience, pedagogy and art, the socio-cultural perspective and social semiotics. The results of the study show that aesthetics are a vital part of the ReggioEmilia-preschools we have visited, though they aren’t always incorporated in the work with the second language learners. Second language development was stimulated through aestheticforms of expression in both planned and spontaneous activities, with the help of the preschool teachers. Aestheticexperiences were used as tools through their potential to include everyone and introduce multiple paths towards language development. Preschool teachers also experienced that their presence and listening skills were important in this process. As they, for example, named things and happenings around the children they scaffolded the children’s second language development.
|
144 |
Onlinespel, ett verktyg för engelskainlärning : En studie om hur svenska gymnasieelevers motivation och lärande inom engelska som andraspråk påverkas av onlinespel / Online games, a tool for learning English as a second languageKitano, Linus January 2017 (has links)
Digitala spel har blivit alltmer populära och lättillgängliga i dagens samhälle, och nästan alla, särskilt i den yngre generationen, spelar någon typ av spel. Forskning har visat att spel kan ha en positiv inverkan på elevers andraspråksinlärning genom bland annat ökad motivation och bättre receptiv språkförmåga. Speciellt onlinespel ger utmärkta förhållanden att lära sig engelska eftersom spelen oftast är på engelska, samt att kommunikation, som oftast sker på engelska, med spelare från andra länder är nödvändig för att prestera bra i spelen. Den här studien visar med hjälp av en gruppintervju och tre individuella intervjuer, att eleverna själva ser onlinespel ha en övervägande positiv inverkan på deras motivation och lärande inom engelska som andraspråk. Förutom att de upplevde att de lärde sig mer naturlig engelska i spelen berättade de att engelskan i skolan blev roligare eftersom de kunde följa lektionerna lättare.
|
145 |
Explicit and implicit comparison of English and Swedish in English course books for year 7 and year 11 in Sweden / Uttrycklig och underförstådd jämförelse av engelska och svenska i engelska kursböcker för årskurs 7 och årskurs 11 i SverigeAndersson, Kristin January 2017 (has links)
This paper compares and contrasts how linguistic transfer has been incorporated in English course books for year 7 and year 11 in Swedish schools. This study has focused on finding explicit and implicit reference to transfer and interference in English course books for Swedish students by identifying references from the authors where they have pointed to similarities and differences between Swedish and English. The results of the study showed that comparisons between the languages were used in all books, but explicit references were more common than implicit references. Of the four different linguistic levels (pronunciation, grammar, vocabulary, pragmatics) examined in this study, grammatical comparisons were the most frequent. However, the authors of the books for year 7 used more comparisons between the languages than the authors of the year 11 books. One conclusion that can be drawn from the present study is that it is up to the authors of the course books to decide to what extent they should compare and contrast the two languages, since the national curricula for the subject English give no indications of how the subject of transfer should be dealt with in language acquisition. / Den här uppsatsen jämför hur lingvistisk överföring behandlas engelska kursböcker för årskurs 7 och årskurs 11 i svenska skolor. Studien har fokuserat på att undersöka i vilken mån författarna uttryckligen eller underförstått refererat till överföring och transfer genom att identifiera var kursböckerna innehåller information om likheter och skillnader mellan svenska och engelska. Resultaten från denna studie visar att sådana jämförelser mellan språken fanns i alla böcker, men att uttrycklig jämförelse var det vanligast sättet för författarna att visa på likheter och skillnader. Av de fyra olika lingvistiska nivåer som användes i denna studie (uttal, grammatik, ordförråd, pragmatik), förekom jämförelse av grammatik mest. Författarna till böckerna för årskurs 7 använde sig mer av jämförelser mellan språken än författarna till böckerna för årskurs 11. En slutsats som man kan dra av denna studie är att det är upp till författarna själva att bestämma i vilken mån de ska jämföra de två språken, eftersom läroplanen för ämnet engelska inte ger någon information om hur överföring ska hanteras i språkinlärning.
|
146 |
Kan du relatera till grammatiken? : Analys av grammatiska strukturer i två olika läromedel i engelska med fokus på svårigheter som vissa svenska som andraspråkselever kan haOkur, Emine January 2017 (has links)
The purpose of this study is to analyze if the grammatical features in two different teaching materials correlates to the grammatical difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have. A subsidiary purpose of the study is to examine how these grammatical features are covered. The aim of the study is to answer following questions:• What grammatical features are covered in two different teaching materials? -To what extend are the grammatical features covered?• Do the grammatical features in the teaching materials correlate to the difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have? Earlier studies have showed that a lot of the grammatical difficulties and errors that are made by learners occur in grammatical features that differ from the learner’s native language. To overcome and to prevent this learners must be made aware of these grammatical features that differs. This study shows that there was no clear correlation between grammatical features in the teaching materials and the grammatical difficulties that might be of problem for learners with different native language besides Swedish.
|
147 |
Språkkör som medel för språkutveckling : Om körundervisning i det flerspråkiga klassrummetSchröder, Malin January 2020 (has links)
I denna uppsats undersöks hur körsång kan användas som verktyg för språkutveckling. Syftet är att undersöka på vilka sätt en spåkkör kan vara en tillgång i deltagarnas språkutveckling i ett andraspråk (svenska). För att undersöka detta har en observation av en körlektion med en språkkör gjorts, samt intervjuer med både körledare och deltagare. Resultaten visar att kören hjälper deltagarna att utveckla svenskan, men att den också ger flera andra positiva aspekter. Exempelvis känner sig deltagarna glada när de sjunger, de känner styrka och trygghet från den övriga gruppen, och en av deltagarna berättar att kören och sången är viktig för hennes personliga utveckling. Det visar sig också att kören blir en plats där deltagarna får träffa andra personer som är på väg in i det svenska samhället, vilket kan bidra till att man hjälper varandra. Slutsatsen är att en språkkör kan vara ett bra verktyg för att lära sig svenska, då sång både är ett bra verktyg för att träna språk, och kören också ger tillfälle för deltagarna att lära känna nya personer som får mötas i både en fysisk, social, mental och musikalisk gemenskap.
|
148 |
Musikens betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling : Musik som ett redskap för språkstimulans och kommunikationLarsson, Nurto, Hosseini, Soghra January 2019 (has links)
Studiens syfte är att skapa kunskap om hur förskollärare kan främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn med hjälp av musikaktiviteter och hur de använder musik som ett redskap för språkstimulans och kommunikation. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv av Vygotskij samt Gardners teoriutveckling kring multipla intelligenser. Studien genomfördes på två olika förskolor i två olika städer och det analyserade materialet utgår från intervjuer av två förskollärare på respektive förskola samt observationer av de förskolorna. Innan studien skickades en information via mail till två förskolechefer angående förfrågan om tillåtelse att genomföra vår studie på förskolorna, och ett informationsbrev skickades till både förskollärarna samt vårdnadshavare. Studien utgick enbart från förskollärarnas förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser kring hur de använder musik som språkfrämjande för flerspråkiga barns språkutveckling på två förskolor. Intervjuerna skedde genom semistrukturerade intervjuer och därefter gjordes observationer utifrån samma förskollärare. Observationerna utfördes med hjälp av fältanteckningar under två fältdagar. Resultatet från intervjuerna visar att förskollärarna upplever att musik fungerar som språkutvecklande i de aktuella förskolorna. Musik har under observationerna förekommit i olika situationer både inomhus och utomhus, och sånger som sjöngs var oftast på svenska. Förskollärarna var aktiva medaktörer under musikaktiviteterna i samspel med barnen,samt var lyhörda för barnens olika uttryck. Kommunikationen under musikaktiviteterna skedde genom kroppsspråk och olika artefakter såsom bilder, olika djurfigurer, digitala verktyg etcetera. Språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen främjades genom variation av musikaktiviteter tillsammans med olika artefakter. I resultatet framgår också att sångerna bestod av traditionella barnvisor som inte har förändrats mycket under åren.
|
149 |
Hur kommunikation främjas av lärare i undervisningen i engelskaGaro, Alee, Norberg, Linda January 2019 (has links)
I det sociokulturella perspektivet som vi har utgått ifrån är synsättet på lärandet att det utvecklas i sociala sammanhang där kommunikation är en central del. Lärandet sker i samspel mellan individer där en genom stöttning och vägledning utvecklar nuvarande kunskaper. I detta arbete har vi beskrivit arbetsmetoder som lärare använder sig av i sin undervisning för att främja kommunikationen i klassrummet. Eftersom kommunikation är en central del i det sociokulturella perspektivet blir detta en lämplig teori att utgå ifrån. Motivation och språkligt självförtroende är grundpelare för att främja kommunikativ interaktion i undervisningen. Dessa komponenter är av betydelse för att lära ett nytt språk eftersom kommunikation gynnar andraspråksinlärning, där målet är att kunna tala det nya språket. I arbetet intervjuades fem lärare där det framkom att komponenter som motivation, språkligt självförtroende och val av arbetssätt är alla centrala för att främja kommunikation. Enligt lärarna är par- och grupparbete nödvändigt eftersom elever lär sig ett nytt språk genom interaktion. / The sociocultural perspective, this essay theory, approach of learning is that it develops in social contexts where communication is a central part. Learning takes place in interaction between individuals where, through support and guiding, one develops current knowledge. In this essay, we have described methods that teachers use in their teaching to encourage communication in the classroom. Because communication is a central part of the sociocultural perspective, it is therefore an appropriate theory to use. When establishing communicative interaction, motivation and linguistic self-confidence are among the pillars. These components are important when learning a new language because communication favors language learning, where the goal is to be able to speak the new language. In this essay, we interviewed five teachers where it emerged that components such as motivation, linguistic self-confidence and choice of methods are all central parts to encourage communication. According to the teachers, pair-and group work is necessary for students because in order to learn a new language, you need to interact.
|
150 |
Sfi-lärares erfarenheter av att anpassa undervisningen för elever med PTSDJönsson, Erica January 2019 (has links)
I denna kvalitativa intervjustudie undersöks fyra verksamma sfi-lärares erfarenheter av att undervisa elever med PTSD. Studien ämnar besvara hur lärarnas kännedom om PTSD ser ut, om lärarna tänker på att det skulle kunna finnas elever med PTSD i deras undervisningsgrupp, och huruvida det görs några anpassningar utifrån det, samt vad som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen. Resultaten visar att lärarna kan redovisa för de vanliga symtomen av PTSD, och att samtliga tänker på att det kan finnas elever med PTSD i undervisningsgruppen. Lärarna anpassar sin undervisning i olika grad, och det framkommer att flera av lärarna är osäkra på huruvida deras anpassningar egentligen gynnar elever med PTSD. Det som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen är främst tanken på elevernas hälsa och tillstånd.
|
Page generated in 0.297 seconds