Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande. / Regional anesthesia can be considered disadvantageous since the patient is awake during surgery, something, the patient may have preconceived notions, and be nervous about. However, there are several physiological benefits associated with this anesthesia method. The nurse anesthetist plays a crucial role in the perioperative care, and therefore it is beneficial to understand patients experiences of being awake during surgery. This to promote positive experiences and avoid unwanted consequences such as suffering in the intraoperative phase. The aim was to investigate the patient’s experience of being awake during surgery with regional anesthesia. A systematic literature review was employed to investigate the experience. Four main themes emerged: sensations, navigating the unknown, the unfamiliar landscape and the importance of presence. The result discusses emotions and sensations experienced during surgery. It describes the importance of a professional care relationship and how negative effects can occur from not being accepted. The environment in surgery is in many ways different and unfamiliar. Finally, it emerged how the patient might experience varying degrees of control and how the body felt unknown with regional anesthesia. The result reflects various aspects of the patient’s intraoperative experiences. By understanding the perioperative patients experience, the perioperative nurse can utilize the perioperative dialogue to alleviate the patients suffering.

: Bakgrund och problemformulering: Extubation är ett avgörande moment inom anestesi. När patienten har tillfredsställande andningsmönster så kan trakealtuben tas ut ur patientens luftväg. Inga hundraprocentiga kriterier finns för hur extubationens utfall blir, utan utförs ofta utefter situation. Det är en komplex process som kräver noga övervakning och anpassning till varje patients individuella behov. Att bedöma, etablera och kontrollera luftvägen kräver att anestesisjuksköterskan har kunskap och erfarenhet av multidisciplinärt samarbete och etisk medvetenhet. För att undvika patientlidande är personcentrerad vård nödvändigt och kräver ett förhållningsätt baserat på omtanke. Riskerna för komplikation har inte tydligt minskat under åren och det upplevs svårt att planera och utföra en extubation. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskan och anestesiologens erfarenheter av extubation. Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ metod baserat på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökningen utfördes i databaser och webbsökning. Totalt inkluderades nio artiklar publicerade mellan år 2006–2022. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån CASP checklista av kvalitativa och randomiserad kontrollerad studie. Resultat: I resultatet framkommer det att erfarenhet är en betydande roll som ger bättre förutsättning för extubationen. Kommunikationsbrist, tidspress och bristande respekt påverkade anestesipersonal under utförandet. Planering och förberedelser är två viktiga faktorer för att underlätta handhavandet av extubation. Diskussion: Erfarenhet har en betydande roll för att skapa förutsättningar för trygghet, respekt och evidensbaserad vård. Anestesisjuksköterskor och anestesiologer har olika erfarenheter om extubation. Genom att öka kunskap gällande upplevelser av anestesipersonalens erfarenheter kan praktiska och teoretiska momentet kring extubering förbättras. / Background and Problem Statement: Extubation is a crucial step in anaesthesia. When the patient has a satisfactory breathing pattern, the tracheal tube can be removed from the patient's airway. There are no one-hundred- precent criteria for the outcome of extubation; it is often preformed based on the situation. It is a complex process that requires careful monitoring and adaptation to each patient’s individual needs. Assessing, establishing and controlling the airway require that the anaesthesia nurse possesses knowledge and experience with multidisciplinary collaboration and ethical awareness. To avoid patient suffering, person-centred care is necessary, which requires an approach based on compassion. The risk of complications has not clearly decreased over the years, and planning and preforming an extubation are often perceived as challenging. Aim: The aim was to examine the anesthesia nurse and the anesthesiologist's experiences with extubation. Method: A systematic literature review using an integrative method based on qualitative and quantitative articles. Articles searches were conducted in the databases Cinahl, PubMed and Scopus, as well through web searches. A total of nine articles published between 2006 and 2022 were included. Quality assessment was preformed using CASP checklist for qualitative and randomised controlled studies. Results: The results indicate that experience is a significant factor that provides better conditions for successful extubation. Communication problems, time pressure and lack of respect affected anaesthesia personnel during the procedure. Planning and preparing are two important factors that facilitate the management of extubation. Discussion: Experience plays a significant role in creating conditions for safety, respect and evidence-based care. Anaesthesia nurses and anaesthesiologist have mixed options about extubations. By increasing knowledge about the experiences of anaesthesia personnel, both the practical and theoretical aspects of extubation can be improved.

Bakgrund: Vasoaktiva läkemedel är vanligt förekommande hjälpmedel inom intensivvården. Denna läkemedelskategori beskrivs som förstahandsval vid svår cirkulatorisk svikt. De har ett smalt terapeutiskt spektrum och utsätter patienter för potentiellt livshotande komplikationer samtidigt som de är nödvändiga för överlevnad. Att vara specialistsjuksköterska på en intensivvårdsavdelning innefattar avancerad vård och omvårdnad av kritiskt sjuka patienter. Här ställs höga krav gällande ansvar och kompetens inom en rad komplexa områden. I Sverige är det framför allt specialistsjuksköterskor som hanterar och administrerar vasoaktiva läkemedel efter ordination. Det kräver sakkunnighet inom det medicinska området gällande verkningsmekanism, interaktioner och biverkningar. Det erfordras även individuell skicklighet för att motsvara intensivvårdens kompetenskrav och inte riskera patientsäkerheten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som behandlas med vasoaktiva läkemedel. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts där data samlats in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med 10 intensivvårdssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: att ha ett omvårdnadsperspektiv, att ha kliniskt handhavande, att ha en patientsäkerhetskultur och att upprätthålla klinisk kompetens. Det resulterade i ett gemensamt tema för samtliga kategorier: ett livslångt lärande. Lärande beskrivs som en dynamisk process vilket främst tillhandahålls genom klinisk praxis. Erfarenhet av att arbeta med cirkulatoriskt instabila patienter medför en trygghet och säkerhet i hanteringen av vasoaktiva läkemedel. Det leder också till att omvårdnaden och patientsäkerheten kan förbättras. Lärande beskrivs som ett eget och gemensamt ansvar för samtliga professioner. Slutsats: Det krävs att intensivvårdssjuksköterskan har teoretisk kunskap för att hantera vasoaktiva läkemedel. Det är dock genom kliniskt handhavande och praktisk erfarenhet som trygghet och skicklighet skapas.

Sammanfattning Bakgrund Multiresistenta bakterier ökar över hela världen och är enligt WHO ett av de 10 största globala hoten för mänsklig överlevnad. Från att ha varit ett mindre förekommande problem i Sverige förekommer nu multiresistenta bakterier allt oftare inom vården. Ett viktigt arbete som intensivvårdssjuksköterskan har är att motverka smittspridning och förebygga vårdskador. Syfte Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier.  Metod I studien har kvalitativ ansats med deskriptiv design använts. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, 10 intensivvårdssjuksköterskor deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Huvudresultat Resultatet av intervjuerna med intensivvårdssjuksköterskorna och deras upplevelse av att vårda patienter med multiresistenta bakterier resulterade i tre olika kategorier: Eftertanke och noggrannhet, Upplevelsen av okunskap och Risken att sprida smitta. Två subkategorier identifierades, Utmaningar i att skydda patienterna vid samvård och Svårigheter att vårda patienter på grund av brister i vårdmiljön. Temat Osäkerhet bildades som var övergripande för kategorierna. Slutsats Intensivvårdssjuksköterskor behöver mer kunskap om multiresistenta bakterier för att känna sig säkra i vården av patienter som är bärare av multiresistenta bakterier. Intensivvårdssjuksköterskorna behöver få kunskap genom utbildning och förståelse över vad som väntar om bakterierna får fortsätta utveckla resistens mot antibiotika. Vårdmiljön har betydelse för upplevelsen av vården kring patienter med multiresistenta bakterier.

Introduktion: Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk miljö, vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan som vårdar kritiskt sjuka patienter. Intensivvårdspatienter är i behov av att transporteras inom sjukhuset. Dessa transporter är riskfyllda och ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av patientsäkerheten vid intrahospitala transporter. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl (2005) med induktiv ansats. Totalt inkluderades tre kvalitativa studier, tre mixade metoder och tre kvantitativa studier samt en observationsstudie. Resultat: Baserades på 10 artiklar som berör intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av patientsäkerheten vid intrahospitala transporter. Utifrån studiernas resultat identifierades faktorer som hotar och främjar patientsäkerheten under intrahospitala transporter som presenteras i de tre teman: Att samarbeta i teamet, Att arbeta förebyggande och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Forskningsområdet inom intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet under intrahospitala transporter var begränsat. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att intrahospitala transporter var riskfyllda och krävande, där patientsäkerheten var hotad. Intrahospitala transporter kräver kompetens och förberedelser för att kunna utföra intrahospitala transporterna på ett patientsäkert sätt. Där fungerande utrustning, samarbete inom teamet, patientens kliniska status och vårdmiljö hade en betydande roll för att kunna utföra säkra intrahospitala transporter. / Introduction: The intensive care unit is a high-tech environment, which places high demands on the intensive care nurse who cares for critically ill patients. Intensive care patients need to be transported within the hospital. These transports are fraught with risk and place demands on the intensive care nurse. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of patient safety during intrahospital transport. Method: The study was conducted as an integrative literature study according to Whittemore & Knafl (2005) with an inductive approach. In total, three qualitative studies, three mixed methods and three quantitative studies and one observational study were included. Results: Was based on 10 articles concerning the intensive care nurse's experiences of patient safety during intrahospital transport. Based on the results of the studies, factors that threaten and promote patient safety during intrahospital transport were identified, which are presented in the three themes: Working together in the team, Working preventively and Increased workload. Conclusion: The research area within intensive care nurses' experiences of patient safety during intrahospital transport was limited. Intensive care nurses felt that intrahospital transport was risky and demanding, where patient safety was threatened. Intrahospital transports require competence and preparation to be able to carry out the transports in a patient-safe way. Functioning equipment, collaboration within the team, the patient's clinical status and care environment played a significant role in being able to carry out safe transports.

Bakgrund: Allt fler operationer utförs på patienter i vaket tillstånd och tidigarestudier har visat att majoriteten av patienterna upplever ångest och oro inför ochunder det kirurgiska ingreppet. I operationssjuksköterskans roll ingår det att skapalugn och trygghet för patienten. Genom att belysa operationssjuksköterskans mötemed vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operationförbättras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter avoperation på vaken patient. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt inkluderades tolv intervjuer från ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuernaanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Att upprätthålla ett professionelltförhållningssätt, Att minska oro hos den vakna patienten, Att involvera den vaknapatienten. Operationssjuksköterskornas beskrev att kommunikationen med patientenoch inom operationsteamet skiljer sig från operation på sövd patient. Det framkomatt det var extra viktigt att operationsteamet tänkte på ordvalet och ageradeprofessionellt. Patientens orosnivå kunde bero på flera orsaker och genom strategierkunde operationssjuksköterskan lugna patienten. Lyhördhet och delaktighet lyftesfram som viktiga aspekter i mötet med den vakna patienten.Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och hänsynsfull kommunikation visadesig vara avgörande för patientens trygghet och välbefinnande. Genom attoperationssjuksköterskor och andra yrkeskategorier i operationsteamet blirmedvetna om sitt agerande kan patientens intraoperativa upplevelse förbättras. / Background: An increasing number of surgeries are performed on patients in thewaking state and previous studies have shown that the majority of patientsexperience anxiety and worry before and during surgery. The role of the operatingtheatre nurse includes creating calm and security for the patient. By highlighting theoperating theatre nurse's encounter with awake patients intraoperatively, patients'experience during surgery can be improved. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurses' experiences ofsurgery on an awake patient. Method: A qualitative interview study with semi-structured individual interviews.A total of twelve interviews from a hospital in southern Sweden were included. Theinterviews were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in three categories: To maintain a professionalapproach, To reduce anxiety in the awake patient, To involve the awake patient. Theoperating theatre nurses described that the communication with the patient andwithin the surgical team differs from surgery on an anesthetized patient. Theyhighlighted that it was particularly important that the surgical team thought aboutthe choice of words and acted professionally. The patient's level of anxiety could bedue to several reasons and through strategies the operating theatre nurse could calmthe patient. Responsiveness and participation were highlighted as important aspectsin the meeting with the awake patient. Conclusions: A professional approach and considerate communication proved to becrucial for the patient's safety and well-being. By making operating room nurses andthe other members of the surgical team aware of their actions, the patient'sintraoperative experience can be improved.

Introduktion: Preoperativ fasta är sedan många år tillbaka vedertaget inför kirurgi. Bakgrunden är bland annat att förhindra aspiration hos sövd patient som inte kan försvara sin luftväg. Fastan medför emellertid negativa konsekvenser för patienten. För att minska de negativa konsekvenserna har tidigare forskning kunnat påvisa positiva effekter av preoperativ kolhydratladdning i form av exempelvis minskad opioidanvändning och minskat antal vårddygn. Forskning beträffande patientens upplevelse av preoperativ kolhydratladdning är dock begränsad. Syfte: Att belysa upplevelsen av preoperativ kolhydratladdning hos patienter som genomgår elektiv höft- och knäledsplastik. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med 12 patienter som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Hur information gavs från vårdpersonal hade en avgörande betydelse för patienters motivation att dricka preoperativ kolhydratdryck. Även viljan att må så bra som möjligt efter operationen var en stor motivator. Patienter beskrev känslan av att bli pigga och få en kick efter att ha druckit dryckerna, samt att de skulle rekommendera dryckerna till anhöriga. Diskussion: Resultatet visade att informationens utformning var av avgörande betydelse för patientens uppfattning av preoperativ kolhydratladdning och att intaget av dryckerna i många fall gav positiva känslor och förbättrat mående. Slutsats: Informationens ursprung har stor betydelse och preoperativ kolhydratdryck bidrar till känslan av förbättrat mående hos patienter som genomgår elektiv ortopedkirurgi.

Ionizing radiation is applied in healthcare for diagnostics or cancer therapy in various human populations, including pediatric patients. To ensure children's stillness during radiological procedures, they are usually sedated/anesthetized with anesthetics, such as ketamine. Previous studies have shown that exposure to ketamine, ionizing radiation, or a combination of both during critical periods of brain development can result in cognitive impairment later in life.The purpose of the project is to investigate developmental neurotoxic effects of ketamine and low-dose ionizing radiation.Female NMRI-mice were exposed on postnatal day 10 to ketamine (7.5 mg/kg), low-dose ionizing radiation (200 mGy), or co-exposure. Then, gene expression patterns in hippocampusfor Jagged1, Hes5, Nrf2, Keap1, Bdnf and Grin2b were studied by qPCR.Two primers were designed for the mouse genes Cat, Sod2, Tia1 and G3bp1 respectively. Subsequently, efficiency of each primer was investigated using qPCR to generate a standard curve.The gene expression of Grin2b showed/displayed statistically significant downregulation in all exposed groups. No statistically significant change in the gene expression of Jagged-1, Hes5, Nrf2, Keap1 and Bdnf were observed.Due to appearance of secondary peaks, primers for Tia1:1, G3bp1:2 and Sod2:1 were excluded from the study. The efficiency of Cat1, Cat2, Sod2-2, Tia1-2 and G3bp1-1 did not meet the criteria (90–110%) for further work.Exposure to ketamine, low-dose ionizing radiation or a co-exposure may affect Grin2bexpression in children and consequently result in cognitive impairment. More studies are required to determine the underlying mechanism. Additional aspects to consider when designing primers should be implemented.

Titel: Patient Data Management System (PDMS) – Anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Bakgrund: Dagens och framtidens sjukvård innebär en ökande användning av digitala system i omvårdnaden. Patient Data Management System (PDMS) är ett kliniskt informationssystem och beslutsstöd som implementeras allt mer på svenska sjukhus. Tidigare forskning visar på skilda upplevelser av digitala systems påverkan på omvårdnaden, arbetsbelastning och tidsåtgång. Syfte: Syftet är att beskriva anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framträder fyra teman, införandeprocessen, användarvänlighet, informationsöverföring samt patientsäkerhet. Dessa fyra teman skildrar vårdpersonalens upplevelser av införandet och arbetet med PDMS. Konklusion: PDMS implementeras på allt fler sjukhus i Sverige. Vårdpersonalen anser att det är mycket viktigt med information och utbildning inför implementeringen av PDMS. Helhetssynen på sjukhusets datasystem är viktigt då det framkommer att olika system inte alltid kommunicerar med varandra. Det leder till ökad arbetsbelastning och ökad risk för patientsäkerheten. Mer forskning om PDMS påverkan på omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten behövs. / Title: Patient Data Management System (PDMS) – Anesthesia- and intensive care staff experiences of implementation and work with PDMS. Background: Todays and future healthcare means an increasing use of digital systems in nursing care. Patient Data Management System (PDMS) is a clinical information system and clinical decision support which is implemented in swedish hospitals. Previous research shows different experiences of digital systems impact on nursing care, workload and patient safety. Aim: The purpose was to describe anesthesia- and intensive care unit staff experiences of implementation and work with PDMS. Method: The study was conducted by interviews with a qualitative approach. Results: In the result four themes appear, process of introduction, serviceability, transfer of information and patient safety. The four themes depict the anesthesia- and intensive care unit staff experiences of the implementation and work with PDMS. Conclusion: PDMS is implemented in an increasing number of swedish hospitals. The anesthesia- and intensive care unit staff consider it very important with information and education before implementation of PDMS. The comprehensive view on the hospitals computer system is important due to the fact that these systems appear not to always be in synchronization with each other. That leads to an increased workload and also an increased risk regarding patient safety. More research on the PDMS impact on nursing and patient safety are needed.

Introduktion: Det ställs höga krav på anestesisjuksköterskan i mötet med ett barn inför anestesi. Många barn är rädda och anestesisjuksköterskan måste ha genomtänkta strategier att ta till för att minska risken för att anestesin ska bli en obehaglig upplevelse. Föräldrarna ska vara barnets trygghet och stöd och anestesisjuksköterskan måste kunna kommunicera även med dem. Syfte: Att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av det preoperativa omhändertagandet av barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie där intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes på tre sjukhus i södra Sverige under vintern 2017. Sammanlagt intervjuades 12 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet. Resultat: Fem kategorier framkom i resultatet: Miljö, som beskriver teamarbetet och arbetsklimatet på operationssalen. Anestesisjuksköterskans förhållningssätt, hur anestesisjuksköterskan bemöter barnen och de utmaningar som finns inom barnanestesin. Barnets delaktighet, vilket beskriver barnets samarbete eller avsaknad av samarbete med anestesisjuksköterskan. Förberedelser där  både medicinska förberedelser, information och förberedelser av barnet innan operationsdagen ingår. Föräldrarnas roll, som beskriver hur föräldrarnas beteende påverkar barnen och föräldrarnas förmåga att hantera obehagliga situationer. Slutsats: De intervjuade anestesisjuksköterskorna upplevde sina arbetsuppgifter under barnanestesi som en stor utmaning, men även en källa till glädje och tillfredsställelse. De såg vinsten av en bra förberedelse och en god kommunikation med både barn och föräldrar som ett sätt att minska deras oro. Anestesisjuksköterskan har en central roll i samarbetet med övrig personal på salen och höga krav ställs på sociala färdigheter och ödmjukhet. Nyckelord: anestesisjuksköterska, anestesi, barn, föräldrar, preoperativt omhändertagande, oro, omvårdnad, erfarenhet / Introduction: High demands meet the nurse Anaesthetist (NA) when seeing a child before anaesthesia. Many children are afraid, and the NA must have thought through strategies to reduce the risk of making the anaesthesia a frightful experience for the child. Parents are a great source of security for the children, and the NA must be able to communicate with them too. Aim: To illuminate the NA:s experience of the preoperative care of children. Method: A qualitative interview study where the interviews content was analysed by qualitative content analysis. The interviews were performed on three different hospitals in the southern of Sweden in the winter of 2017. Altogether 12 NA were interviewed, with a variation of professional experience. Result: There were five categories that emerged from the result: Environment, that describes the teamwork and the work climate in the operating room. The NA:s approach, how the NA meets the child and the challenges in children´s anaesthesia. Children´s participation which describes the cooperation or lack of cooperation between the child and the NA. Preparation there both the medical preparations, information and the preparation of the child before the day of the operation are included. The parent´s role, that describes how the parent´s behavior affects the children and the parent´s ability to handle unpleasant situations. Conclusion: The NA:s that were interviewed experienced their tasks during children´s anaesthesia as very challenging, but also as a source of joy and satisfaction. They appreciated the importance of an open communication with both children and parents as a way of decreasing their anxiety. The NA has a prominent role in the interaction with the operating room personnel, and great demands are put on social skills and humility.