Bakgrund: Alzheimer är en kronisk demenssjukdom som leder till kognitiv svikt och minnesstörningar. Majoriteten som drabbas blir vårdade i hemmet av sina anhöriga vilket leder till stora livsstils- och rollförändringar inom familjen. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga originalartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Resultatet visar hur anhöriga upplever transitionen till vårdare och vilka känslor och förändringar som det innebär. Anhöriga upplever ett stort ansvar och mycket stress i samband med den nya rollen. Anhöriga upplevde att kunskap och information kring sjukdomen hjälpte dem att hantera de utmaningar som den nya vardagen medförde. Diskussion: Allt fler drabbas av Alzheimers och antalet anhörigvårdare stiger i samma takt. Det är av stor vikt att sjukvården identifierar vilket behov av kunskap och stöd de anhöriga har kring sjukdomen och vad en transition till anhörigvårdare innebär. Genom att identifiera detta kan individuellt stöd ges och därmed främja de anhörigas välmående och hälsa. Slutsats: Kunskap och utbildning hos de berörda personerna kan främja en lyckad transition. Mer forskning om vilken kunskap sjuksköterskan generellt besitter kring transition och dess påverkan på individen föreslås för att kunna identifiera eventuella förbättrings- och utbildningsbehov. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Varje år upptäcks runt 120 000 nya tumörer på 100 000 olika personer. Det är cirka 90 000 personer som dör till följd av cancer varje år. Cancer bidrar till stora omvälvningar både för patienter och anhöriga som involveras. Orsaken till att cancer uppstår är oklart men den börjar med att kroppens egna celler börjar dela sig ohindrat. Då patienten påverkas så pass mycket av cancern att det blir svårt att hantera tillvaron själv så kan hjälp behövas från familjen. Anhörigvårdaren dras ofta med i familjemedlemmens cancersjukdom utan att själv räknas som cancersjuk. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen presenterades i två teman: Upplevelser av förändringar i relationer och Att uppleva förändringar i livet samt sex subteman; Att relationen till den sjuke förändras, Att relationen till vårdpersonal förändras, Att relationen till familjen, vänner och bekanta förändras, Att påverkas emotionellt, Att stå tillbaka, och Att ha behov. Slutsatser: Cancer påverkade anhörigvårdarna och innebar påfrestningar på alla dimensioner i livet. Anhörigvårdarna prioriterade om och anpassade det egna livet utifrån den sjukes behov och hälsotillstånd vilket upplevdes som att det egna livet sattes på paus.

Studiens syfte var att undersöka Sveriges kommuners hemsidor angående information omvilket anhörigstöd som erbjuds till dem som vårdar äldre demenssjuka. Staten är tydligmed att anhörigstöd är ett prioriterat område, men ansvaret för utförandet åläggskommunerna. Studien visar på att det saknas tydliga riktlinjer för stödets utformning ochtidigare forskning anses bristfällig inom området. Utifrån granskningen av statligadokument och tidigare forskning konstruerades en analysram där olika stödåtgärder togsi beaktande. För djupare förståelse av presentationen på kommunernas hemsidoranvändes institutionell teori, främst begreppet isomorfism i analysen. Utifrån detta och irelation till kommunernas storlek gällande invånarantal har likheter och olikheterredovisats. Det viktigaste som framkom i studien var att de flesta kommuner tenderar attlikna varandra i det stöd som erbjuds på hemsidorna, men större kommuner verkarerbjuda mer stöd. Tillgängligheten till informationen på hemsidorna gällande anhörigstödvarierade mer. Yrkeskategorin anhörigkonsulent växte fram då stimulansbidragetetablerades men forskning kring betydelsen för utvecklingen av anhörigstöd saknas dock.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl samt Social Services Abstract. Resultatet diskuterades utifrån Carnevalis modell för dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Analysen av resultatet visade att det dagliga livet starkt påverkades av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet. Fem teman kunde identifieras; psykiskt och fysiskt välbefinnande; ständigt omvårdnadsansvar; relationsberövande; livsstilsförändringar och ekonomi. De inre och yttre resurserna som fanns tillgängliga var ofta små och anhörigvårdarna upplevde hur de tappade kontrollen över sina liv. Litteraturstudien resulterade i en guide som syftar till att ge anhörigvårdaren användbara råd som kan underlätta det dagliga livet. / In year 2006, 18 million people worldwide lived with Alzheimer's disease and because of increased life expectancy that number will almost double in 15 years. Although the disease has been known for more than 100 years, Alzheimer's is still something of a mystery to researchers and scientists and there is still no cure. Both in Sweden and elsewhere in the world, it is the relatives who are the foundation in the care of these patients which is often performed within the four walls of their home. The purpose of this review was to explore how the everyday lives of families are affected by caring for a person with Alzheimer's disease at home. A literature review based on qualitative and quantitative articles was carried out. The databases which were used when searching for articles were PubMed, Cinahl and Social Services Abstracts. The results were discussed based on Carnevalis model for everyday life and functional health status. The analysis of the results showed that the everyday life was strongly influenced by caring for a person with Alzheimer's disease at home. Five themes were identified; psychological and physical well-being; constant care responsibilities; relational deprivation; changes in lifestyle and economy. The internal and external resources available were often small and family carers experienced how they lost control of their lives. The literature review resulted in a guide which aims to give carers useful advice which can facilitate their everyday life.

Allt fler personer väljer idag att vårdas hemma palliativt under den sista tiden i livet. Detta innebär ett ökat ansvar och stora förändringar i livet, för de anhörigvårdare som ska vårda den sjuka närstående i hemmet. Sjuksköterskor har en plikt i att bemöta anhöriga såväl som patienten i vården, samt ge god information och stöd. Med stödet av vårdpersonalen kan anhörig vårdaren uppnå hälsa och välbefinnande, i den utmanande situationen de befinner sig i. För att bättre skapa en förståelse kring anhörigvårdares behov i vården, har författarna valt att göra en kvalitativ litteraturstudie. Detta görs för att belysa anhörigas upplevelser när en närstående vårdas i hemmet vid livets slutskede. En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes har gjorts för att belysa detta fenomen. Tio artiklar av forskningsstudier som belyser anhörigvårdares upplevelser i den palliativa vården hemma, har analyserats och beskrivits. Nya teman har skapats som presenterats i resultatet. Resultatet visar att anhörigvårdare upplever en känsla av plikt och en förväntning från andra på att vårda den närstående, samt konsekvenser på sin hälsa. De beskriver olika coping strategier för att hantera utmaningen av situationen. De upplever även ett behov av information och kunskap från vårdpersonal och familj, för att uppnå en känsla av trygghet i vårdandet. Resultat fynden som presenterats i denna litteraturstudie bekräftas av andra studier i diskussionen. De kliniska implikationerna av detta arbete är vikten av att vårdpersonal bemöter anhöriga utifrån deras behov i vårdandet, för att främja anhörigas välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: Palliativ vård kan öka livskvaliteten både hos den sjuke och dess anhörig. Tidig implementering av palliativ vård kan också stärka relationen mellan sjukvården, den sjuke och anhörigvårdaren. Syfte: att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer i ett palliativt skede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. En systematisk litteraturstudie gjordes med ett resultat av 20 artiklar som svarade mot syftet. För att analysera anhörigvårdares upplevelse av att vårda en närstående med cancer i ett palliativt skede användes en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Ur analysen framkom sex kategorier som var och en beskriver anhörigvårdarnas upplevelse av att vårda en närstående med cancer i ett palliativt skede; Att försöka behålla kontrollen genom att vara delaktig och informerad om vården; Att använda olika strategier för att hantera situationen på bästa möjliga sätt; Att ha ett stort ansvar med många svåra beslut att fatta; Att den fysiska och psykiska hälsan blev drabbad till följd av ansvarets omfattning; Att familjerelationerna blev påverkade till följd av att en familjemedlem blev sjuk; Att vårdens inställning till att hjälpa familjen i den tuffa situationen hade stor betydelse. Slutsats: Palliativ vård och tydlig information är en viktig del för att anhörigvårdare ska orka med att vårda den sjuke och för att minska oron och känslan av tappad kontroll. Många av anhörigvårdarna åsidosatte sina egna behov för att vara närvarande, vilket kunde leda till fysisk och psykisk ohälsa. Vissa ville vara mer involverade i den sjukes behandling och omsorg. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke familjemedlemmen blev påverkad i både positivt och negativt avseende.

Background: As age increases, so does the number of people with dementia. Dementia is a collective name for various diseases of the brain that are associated with cognitive and physical deterioration. Annually, between 20,000–25,000 people become ill with some form of dementia and the same number die because of it. Dementia does not only affect the affected individual, relatives and close relatives of a person with dementia are also affected by various stresses. Purpose: To describe experiences of being a relative of a person with dementia. Method: A general literature review carried out according to Friberg. A total of thirteen articles were analysed, eleven qualitative articles and two quantitative articles. Results: Four themes were identified in the results; changed life situation, changed relationships, lack of knowledge and support and handing over care. Conclusion: It is important to maintain and create positive experiences for relatives and help them to be involved in the care of their loved one even after the move to a care home in order to be able to provide tailor-made, person-centred and professional care. Individually adapted support and help for people with dementia and adequate support for relatives have a great importance for relatives, which can lead to less workload for relatives and reduce their suffering.   Keywords: Carers, Dementia, Experiences, Literature review, Relatives

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande i samhället och leder till att den drabbade slutligen blir beroende av hjälp från andra. Anhörigvårdare står för en stor del av omvårdnaden men när omvårdnadsbehovet blir ohanterligt, sker ofta en flytt till särskilt boende.  Syfte: Att beskriva anhörigvårdares upplevelser när en person med demenssjukdom, som de vårdat, flyttar från det egna hemmet till ett särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där strukturerade sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PsycINFO för att hitta relevanta kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Analys har gjorts i flera steg, resultatet har slutligen sammanställts och sorterats in i olika huvud- och underrubriker. Resultat: Anhörigvårdare kan uppleva transitionen på olika sätt; känna frihet, sorg, saknad, skuld, skam och lättnadskänsla. Anhörigvårdare känner sig överväldigade av vårdtyngden i hemmet. Beslutet om flytt upplevs underlättas om stöd och stöttning från omgivningen finns. Det framkom att anhörigvårdare kan uppleva bristande kommunikation, information och stöttning från vårdpersonal på särskilt boende. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom att stärka och stödja närstående bidra till minskad risk för ohälsa, orsakad av vårdtyngd och psykisk stress. Utifrån detta tydliggörs vikten av att se och uppmärksamma anhörigas upplevelser av transitionen när personen med demens flyttar till särskilt boende. / Background: Dementia is common in society and eventually leads to the person with dementia to become reliant on help from others. Family caregivers account for a large portion of the care, but when the need for care increases, a move to a nursing home is common. Aim: To describe family caregivers experiences when a person with dementia, whom they have cared for, moves to a nursing home. Method: A literature review. Structured searches were done using the databases Cinahl and PsycINFO to find relevant qualitative articles that answer the aim. The analysis was made in several steps, the result was sorted into main- and subcategories. Results: Family caregivers can experience the transition in many different ways; feel freedom, grief, loss, guilt, shame and relief. They feel overwhelmed by the burden of care at home. The decision to move the person with dementia can be eased by support from other people. Family caregivers can experience a lack of communication, information and support from the nursing home staff. Conclusion: The nurse can help decrease the risk of worsening health for the caregiver caused by caregiver burden and stress, by supporting the family caregiver. This shows the importance of acknowledging the family caregivers experiences of the transition when the person with dementia moves to a nursing home.

Prostatacancer är en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om männen när de får diagnosen är i en relation med någon kan även denna person påverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad på kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och åtta kategorier kunde identifieras: rsn, Anhörigvårdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen. Resultatet visade att kvinnor ofta tar på sig rollen som anhörigvårdare och att de visade ett behov av ytterligare information och stöd. Det sexuella samlivet var även något som kvinnorna ansåg påverkades som en följd av impotensen mannen drabbades av efter behandling. Vissa kvinnor beskrev hur de bemötte cancern tillsammans med sin man som en enhet. En bra kommunikation mellan kvinnorna och deras män uppfattades av vissa kvinnor som viktigt. Många kvinnor beskrev hur deras liv förändrades att de använde sig av olika strategier för att klara av vardagen. När kvinnor antar rollen som anhörigvårdare är det viktigt för dem att de från sjukvården får rätt typ av information och stöd i rätt tidpunkt för att för att kunna förbereda sig för och hantera denna roll. Sjukvården behöver därför utveckla riktlinjer så att kvinnornas behov inkluderas i vårdprocesserna kring mannen. / Prostate cancer is one of the most common cancers globally and the most common cancer in Sweden. If the men when diagnosed are in a relationship with someone, this person may be affected by this. The purpose of this study was to examine the partner's experience of living with a man with prostate cancer. A literature review based on qualitative material was carried out. Fifteen articles were analyzed and eight categories were identified: Changed outlook on life, Caregiver, Information, Support, Sexuality and Intimacy, Team, Communication, and Daily Life. The results showed that women often take on the role of caregivers and that they showed a need for additional information and support. According to women, the impotence the men suffered from after treatment had an impact on their sex-life. Although the women prioritized that their husbands were still alive instead of a functional sex-life many felt that their sex-life had been affected in a negative sense. Some women described how they responded to the cancer with her husband as a unit. Good communication between women and their husbands were perceived by some women as important. Many women described how their life changed and that they used various strategies to cope with everyday life. When women assume the role of caregivers it's important for them to have the right kind of information at the right time given to them by health care providers, this in order to be able to prepare for and respond to the role as a caregiver. Health services therefore need to develop guidelines to ensure that the needs of women are included in the care processes of the men.

Bakgrund: Vid Alzheimers sjukdom försämras de kognitiva funktionerna vilket innebär svåra psykiska och sociala funktionsnedsättningar. Det finns inget botemedel för Alzheimers sjukdom och dess sjukdomsförlopp är långdraget med upp till 10–15 år och leder sedermera att personen avlider. I tidiga skeden av Alzheimers sjukdom riskerar anhöriga förbinda sig med orimliga åtaganden utan tanke på sjukdomens progression och det ökande vårdbehovet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom samt granska datainsamlingsmetoden i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design som baserades på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet inhämtades genom sökningar i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visar att anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom upplever känslor av oro, stress, ångest, skam och skuldkänslor vid vårdandet av sin anhörige. Dessa känslor upplevs som värre i relation med att sjukdomen progredierar och det ökade omvårdnadsbehovet leder till att anhörigvårdare känner rädsla över att bli utbrända och ett förlorat hopp om framtiden. Motsatsen till detta är anhörigvårdare med ett förhållningssätt att varje dag var unik och därför accepterande sin nya roll i livet. Detta gav anhörigvårdare högre livskvalitet och upplevde därmed mindre nivåer av ångest i vardagen som resulterade i hopp om framtiden. Slutsats: Hur anhörigvårdaren upplever situationer som negativ eller positiv präglas av hur de hanterar och förhåller sig till situationer. Strategierna som används ger antingen ökad eller minskad stress och korrelerar med risken för att bli utbränd. / Background: Alzheimer's disease is impaired cognitive functions, which means severe mental and social disabilities. There is no cure for Alzheimer's disease and its course is up to 10-15 years and subsequently leads to the person dies. In the early stages of Alzheimer's disease relatives commit themselves with excessive commitments with no thoughts given to the disease's progression and the increasing need for care. Within the health care the health professionals sees the problems associated with being a family caregiver and the risk of them becoming burned out. Aim: The aim of this study was to describe the experience of being a family caregiver to people with Alzheimer’s disease and examine the data collection method in the selected articles. Method: The present study was a literature study with a descriptive design based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The material was gathered through searches in the database PubMed. Main results: The result shows that the family caregivers of people with Alzheimer's disease experience feelings of anxiety, stress, shame and guilt when caring for their loved one. These feelings are experienced as worse in relation with the disease progresses and the increased need for nursing leads to that the family caregivers feel fear of becoming burned out and feel lost hope for the future. The opposite of this is family caregivers with an attitude that every day was unique and therefore accepting their new role in life. This gave the family caregivers a higher quality of life and thus less experienced levels of anxiety in everyday life that resulted in feeling hope for the future. Conclusion: The experience of the family caregivers could either be positive or negative in managing of a person with Alzheiemer’s disease. The way of managing characterized how the family caregiver relates to situations. The managing of the strategys either reduce or induce levels of stress and correlates with the risk of being bournt-out.