Ungefär var femte vuxen person i Sverige är anhörigvårdare. Omsorg som ges av anhöriga har en samhällsbärande funktion. Huvudparten av tidigare forskning om anhörigvårdare i Sverige beskriver anhörigvårdares olika svårigheter, men även positiva aspekter har skildrats. Syftet med studien är att belysa anhörigas upplevelser av att vårda närstående i hemmet. Utifrån en kvalitativ, induktiv ansats valdes metoden fokusgruppsintervjuer, i kombination med kvalitativ innehållsanalys. Två halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med anhörigvårdare genomfördes. Analysen av datamaterialet resulterade i fyra huvudkategorier: påfrestande livssituation, hantera livssituationen, behålla eller släppa kontrollen samt acceptans av nya livsvillkor. Respektive huvudkategori styrks av underkategorier. Studiens resultat sammanfattas i temat att vilja värna, men våndas. Det handlar om en stark vilja att värna den närståendes intressen och behov, men att det samtidigt medför en vånda för anhörigvårdarna. Resultatet belyser den påfrestande livssituationen för anhörigvårdare och upplevelsen av att ständigt ha ansvar för att livet skall fungera i vardagen. För att hantera livssituationen upplevdes behov av att hämta kraft och få ny energi. Genom tveksamhet kring att behålla eller släppa kontrollen fanns oron att låta professionell omsorg ta över delar eller hela ansvaret kring de närstående. Anhörigvårdarna upplevde på individuella sätt acceptans av nya livsvillkor. De hade anpassat de dagliga rutinerna till att vardagen skulle fungera. Slutsatsen av studien är att anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående rymmer komplexa upplevelser av både positiv och negativ karaktär. Studien kan bidra till att uppmärksamma anhörigvårdarnas perspektiv. En ökad förståelse för anhörigvårdarna kan bidra till individanpassade insatser, vilka bör gynna både enskilda personer och samhället i stort.

Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité. / Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård fokuserar på att förbättra livskvaliteten för anhörig och närstående, som står inför livshotande sjukdom. Stöd skall erbjudas under och efter bortgången. Närstående kan utgöras av vänner, maka, make eller andra viktiga personer i den anhörigas liv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt innehållande 14 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och mixad studiedesign. Studiernas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet kunde innebära positiva och negativa aspekter, närståendes livssituation förändrades och ansågs stundvis svår. En god relation med sjukvården skapade lugn och trygghet medan en dålig relation resulterade i frustration, osäkerhet och hjälplöshet. Tiden efter den anhörigas bortgång kunde se olika ut beroende på hur väl förberedda närstående var. Trots negativa upplevelser såg närstående tillbaka på tiden med stolthet och glädje över att spendera den sista tiden med sin anhöriga. Diskussion: Sjuksköterskan bör sträva efter att upprätta en god relation med närstående. Genom interventioner med individer i liknande situation kan negativa isoleringsmönster antas brytas. Tröst kan förmedlas genom familj, vänner och sjukvårdspersonal. Samtalen kunde underlätta att sätta ord på känslor. Slutsats: Då sjuksköterskan agerar lyssnande, bekräftande och icke dömande skapas förutsättning för en god relation. Sjuksköterskeutbildning på grundnivå bör i större omfattning fokusera på relationsskapande och kommunikation, för att möta anhöriga och närstående i livets slutskede. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-06</p>

Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Aim: The aim of this study was to investigate caregiver counselor’s perceptions of occupational balance for family caregivers to people with neurological diagnose. Method: Semi-structured interviews were conducted digitally with nine caregiver counselors from different municipalities within Sweden and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The experience of caregiver counselors showed that family caregivers to people with neurological diagnose have a hard time maintaining satisfactory occupational balance. According to the caregiver counselors the caregivers take on new roles and with these comes new areas of responsibilities and activities, both in taking care of the sick relative as well as taking care of all the household chores. These new roles, activities and responsibilities makes it hard for the caregivers to maintain occupational balance and are at risk of getting ill with both mental illness as well as physical illness. The experience of the caregiver counselors was that aid from the community in form of home care and daily activity centers for the sick relative is something that gives the caregivers possibilities to maintain occupational balance by giving them more time to spend on self-care. Conclusion: The study shows that caregivers occupational balance is affected by the support they’re giving. By aiding the caregivers in their supporting activities in form of family interventions and taking the caregivers in accord in an early state occupational balance might be possible to maintain. / Syfte: Studiens syfte var att undersöka anhörigkonsulenters uppfattning om aktivitetsbalanshos anhöriga till personer med neurologisk diagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med nio anhörigkonsulenter från olika kommuner i Sverige och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Anhörigkonsulenters uppfattning visade att anhöriga som vårdar närstående med neurologisk diagnos har svårt att bibehålla aktivitetsbalans. Enligt anhörigkonsulenterna tar sig anhöriga an nya roller som innefattar nya ansvarsområden och aktiviteter, både i att vårda den närstående och att sköta hushållet. Dessa nya roller, aktiviteter och ansvar bidrar till försvårade möjligheter för de anhöriga att bibehålla aktivitetsbalans och bidrar till risker att de anhöriga själva ådrar sig ohälsa, såväl psykisk som fysisk. Anhörigkonsulenternas uppfattningvar att samhällsinsatser i form av hemtjänst och dagverksamheter för närstående är något som kan avlasta anhöriga och frigöra tid samt skapa möjligheter för dem att bibehålla aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visar på att anhörigas aktivitetsbalans påverkas av den vård och stöd de utgör. Genom att stödja anhöriga i deras vårdande genom familjeinterventioner kan anhöriga ges möjlighet att bibehålla aktivitetsbalans.

Bakgrund: En person som befinner sig i ett palliativt skede brukar vilja tillbringa sin sista tid hemma. I en sådan situation behövde den sjuke stöd från någon för att kunna klara sig. Anhörigvårdaren hade en viktig roll för att förverkliga den sjukes önskemål om att vårdas i hemmet och stod inför utmaningar. Syfte: Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Antal inkluderade studier var 14. Studierna hittades genom tre sökvägar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet belyste vikten av information och hur viktigt det var för anhörigvårdare att ha insikt om vad som ska ske. I resultatet beskrevs de skiftande erfarenheter av stöd och hjälp anhörigvårdare upplevde att de fick av vårdpersonal. Innebörden av en begränsad vardag för anhörigvårdare betonades. Palliativ vård i hemmet resulterade i olika känslor, och trots detta ville majoriteten av anhörigvårdarna uppfylla den sjukes önskemål om att dö i hemmet. Anhörigvårdare beskrev hur de gjorde allt i sin makt för att bevara den sjukes autonomi. Diskussion: Det var av betydelse att vårdpersonal involverade anhörigvårdaren i vården av den sjuke. Vårdprogram och tjänster om palliativ vård visade sig vara till hjälp för både sjuksköterskor samt anhörigvårdare. Slutsats: Palliativ vård i hemmet visade sig vara möjlig med rätt stöd till anhörigvårdaren. Dock krävdes mer forskning kring hur det går att tillämpa stöd. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan.  Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Med en åldrande befolkning och ett ökande antal personer som lider av demenssjukdomar i samhället, blir allt fler anhöriga anhörigvårdare. Att vårda en närstående med demenssjukdom är en krävande uppgift och många familjer når en punkt där den närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares erfarenheter, i samband med att deras närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Metod: Litteraturstudie med induktiv design. Genom sökningar i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, samt Medline (EBSCO) valdes åtta kvalitativa artiklar ut för analys. Artiklarna analyserades genom innehållsanalys och Meleis transitionsteori. Totalt 121 personer deltog i studierna, 79 var kvinnor. Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier: erfarenheter av en ohållbar livssituation, erfarenheter av flytten till vårdboende, erfarenheter av livet efter flytten, och anhörigvårdares känslor och reaktioner genom flyttprocessen. Konklusion: Det behövs mer forskning kring anhörigvårdare till personer med demenssjukdom för att ge bättre stöd i övergången från anhörigvårdare till anhörig. Vårdgivare behöver vidare utbildning för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare under transitionen. Vidare studier kanske kan förbättra samhälleliga attityder kring permanent boende. / Background: With an aging population and a rising number of people suffering with dementia in society, more family members become caregivers. Caring for a family member with dementia is a demanding task, and many families reaches a point, whereupon the person with dementia moves to a nursing home. Aim: The aim of this study was to illustrate the family caregivers’ experiences, in connection to when their family member with dementia moves to a nursing home. Methods: Literary study with inductive design. Through searches of databases Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Medline (EBSCO), eight qualitative studies were chosen for analysis. The studies were analysed through content-analysis and Meleis transition-theory. 121 family caregivers participated, 79 were women. Results: From the analysis, four categories were formed: experiences of an untenable life-situation, experiences of the move to a nursing home, experiences of life after the move, and family caregivers’ emotions and reactions during the moving process. Conclusion: More research about family caregivers of persons with dementia is needed to better support their transition from caregiver to family member. Professional caregivers need further education to give adequate support to family caregivers during the transition. Further studies may improve societal attitudes concerning long-term care homes.

Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts och funnits i databasen PubMed. Resultat: Resultatet visade att anhörigvårdande makar/makor har erfarenheter av fjärmande från omvärlden, en strävan efter anpassning till det nya livet och en känslomässig kamp och att genus delvis påverkar deras sätt att hantera vardagen. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan med insikt i anhörigvårdarnas vardag skräddarsy vården och hjälpen för dessa. / Family caregivers are a group of people that has been disregarded through out history but that should be recognized within politics and the care giving-sector. They perform an invisible an unpaid work and sometime miss out on support and understanding from the formal care giving-sector. Purpose: The major purpose with this study was to investigate elderly family care giving spouses experiences of taking care of their spouse in their own home, from a gender perspective. Method: This litterateur review has been carried out under the guidance of Fribergs (2006) method section ”att göra en litteraturöversikt”. As a theoretical frame of reference a gender perspective has been adapted. The study is based on ten scientific articles that has been searched and found systematically in the database PubMed. Result: The result showed that family care giving spouses has experiences of disconnection from the world, a strive after adjustment to the new life and an emotional struggle and that gender partly effect their way of cooping whit everyday life. Conclusion: Medical staff can with knowledge in family caregivers everyday life custom-make the care and help for those.