Kognitiva sjukdomar är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som framför allt påverkar en persons kognitiva funktioner men även till exempel kroppen och personens beteenden. Omkring 55 miljoner personer i världen beräknas ha en kognitiv sjukdom och i Sverige är siffran mellan 130 000–150 000. En stor andel av dessa bor hemma och ofta finns anhöriga som tar ett stort ansvar kring vården. Att vara anhörigvårdare kan upplevas som givande men det är ofta sammankopplat med en hög nivå av stress. Syftet med den här studien är att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en person med kognitiv sjukdom. Metoden för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie, där data från 15 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet delas in i två teman med tillhörande subteman: ”En omkullkastad tillvaro” och ”Att behöva anpassa sig till livsförändringen”. Slutsatsen blir att situationen som den anhörige hamnar i när en närstående får en kognitiv sjukdom ofta är mycket påfrestande. Det påverkar de flesta delar av livet, så som exempelvis vardagen, den egna hälsan, relationer och så vidare. Det finns ofta ett behov av stöd, både från människor i ens närhet och insatser från samhället. Den anhöriga behöver hitta strategier för att hantera den nya livssituationen för att motverka sådant som en låg upplevd livskvalitet och psykisk ohälsa. / Neurocognitive disorders are a group of different disorders that mainly affect a person ́s cognitive functions, but also domains as the physical body and the person ́s behavior. An estimated number of 55 million persons globally are diagnosed with some kind of neurocognitive disorder and the number in Sweden is among 130 000–150 000. The majority of the persons with a neurocognitive disorder live at home and in many cases they have a family member or friend who is responsible for the caregiving, an informal caregiver. The role of the informal caregiver can be rewarding, but it often comes with a high level of strain. The aim of this study is to describe the informal caregiver ́s experience of taking care of a person with neurocognitive disorder. The method that is used is a general literature review that contains data from 15 scientific papers. The data has been analyzed and compiled. The result was categorized in two themes and sub-themes: ”When life is turned upside down” and ”Having to adapt to the life change”. The conclusion is that the situation of being an informal caregiver is very stressful. It affects almost all aspects of one ́s life, including the everyday life, one ́s own health and relationships. The informal caregiver is in need of support from family and friends as well as formal support. The informal caregiver must find constructive coping strategies to deal with the new situation to avoid mental illness or low level of perceived quality of life.

Background: Cancer is today one of the most common public health diseases and the cause of around 9 million deaths each year. Cancer does not only affect the patient with the diagnosis, but also familymembers of the patient due to the occurrence of imbalance within the family system that the diseaseleads to. Family caregivers are thus affected by this imbalance and often take a great deal of responsibility for the care of the cancer patient. Aim: To describe family caregivers’ experiences of giving care to a patient with cancer. Method: General literature review with 10 articles being analyzed using content analysis. Results: Tree main categories emerged. Duty and increased burden, worsening health and need forsupport & information. Results show that family caregivers of cancer patients experience a range of emotional burdens, as well as feelings of inadequacy when caring for a patient with cancer. Conclusion: Family caregivers’ experiences of support and burdens can differ among each other oraffect their quality of life differently. The experiences may vary depending on factors such as type of cancer and stage, support structures, healthcare availability and financial resources within a country. There’s a need for more research on family caregivers’ experiences in relation to differences in those areas. Research in these areas could extend a nurse’s awareness, thus contributing to improved treatment and care.

Bakgrund: I dag lever 3,4 miljoner människor världen över med en tidigt debuterande demenssjukdom, vilket avser personer under 65 år. Sjukdomen påverkar inte bara den demenssjuke, utan även personens partner då denna fas i livet innefattas av ett socialt sammanhang av familje- och arbetsliv. Rollen ändras från att vara partner till att bli anhörigvårdare vilket resulterar i en stor förändring i livet. Syfte: Syftet var att belysa partners upplevelser av att leva med en anhörig som drabbats av tidigt debuterande demens. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 10 kvalitativa artiklar har granskats. Resultat: Utifrån anhörigvårdares erfarenheter framkom fyra kategorier. Anhörigvårdare beskriver en känsla av ovisshet, förändrade roller och relationer, social avskildhet och bristfälligt stöd. Konklusion: Slutsatsen visar på att livet för anhörigvårdare påverkas från första symptom vidare genom förändrade relationer och roller som uppstår och det bristande stöd som samhället erbjuder. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om anhörigvårdares upplevelser av tidigt debuterande demens för att tillgodose upplevelsen av hälsa och välbefinnande. / Background: Today 3,4 million people worldwide are living with young onset dementia which refers to people under the age of 65. The disease affects not only the person with dementia, but also the person's partner as this phase of life is embedded in a social context of family and work life. The role changes from being a partner to being a caregiver which results in major change in life. Aim: The purpose of the study was to illustrate the partners' experiences of living with a relative affected by early onset dementia. Method: A general literature review with an inductive approach where 10 qualitative articles have been reviewed. Results: Based on the caregivers' experiences, four categories emerged. Caregivers describe a sense of uncertainty, changing roles and relationships, social isolation and lack of support. Conclusion/implication: The conclusion shows that the life of the caregivers' changes from the symptoms, throughout the changing of the relations and roles to the lack of support that the society provides. Nurses need increased knowledge about caregivers' experience of early onset dementia in order to provide accommodate the experience of health and well-being.

Idag ser vi en ökning av personer som får minnesproblematik eller kognitiv svikt och allt fler personer diagnostiseras med en kognitiv sjukdom. Sjukdomen påverkar personens både psykiska och fysiska funktioner, vilket gör att personen är i ständigt behov av stöd i sin vardag för att fungera optimalt. När en person får en kognitiv sjukdom ställer det krav på anhöriga som lever och vårdar personen i hemmet och behovet av stöd för anhöriga är stort. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av stöd i att leva med och vårda en person med kognitiv sjukdom i hemmet. Metoden som har valts är litteraturöversikt. Metoden är vald för att skapa en fördjupad förståelse för anhörigvårdares upplevelser av stöd utifrån aktuell forskning. Systematiska databassökningar har utförts för att finna artiklar och innehållsanalys har använts för att analysera artiklarnas resultat. Artiklarna har granskats för att fånga upp det innehåll som svarar på syftet. Resultatet visar att anhörigvårdare får eller väljer att ta stöd från olika stödfunktioner. Det stöd som har identifierats skiljer sig beroende på vilken tillgång anhörigvårdare har för att få stöd. Huvudfynden för resultatet var vilken typ av stödtjänster som anhörigvårdare använde sig av, hur de genom stöd hanterade sin vardag, utmaningar i partnerskapet, att vara en person i ett sammanhang och oro att inte få stöd. Slutsatsen var att anhörigvårdare är i behov av kontinuerligt stöd som är individuellt anpassat för att få vardagen att fungera i relation till personen med kognitiv sjukdom. Litteraturöversikten belyser att det är viktigt att det finns en förståelse för anhörigvårdares belastning och hur det påverkar deras egen hälsa när stödjande funktioner inte används utefter behov. Samhället och sjukvården behöver vara tillgänglig och erbjuda regelbundet stöd för anhöriga, samt identifiera eventuella hälsorisker och arbeta förebyggande för anhörigvårdare. / Today, we can see increased memory issues in people, cognitive dysfunction, and a growing number of people being diagnosed with a cognitive disease. The disease affects both the mental and physical functions of the person, which leads to the need of support in the person's daily life to function. When a person develops cognitive disease, the demands on relatives who live and care for the person at home increases and the need for support for the relative is significant. The aim was to describe the experience of family caregivers support while living with and caring for a person with cognitive disease at home. The chosen method was a literature review. The method was selected to create a profound understanding of family caregivers´ experience of support based on current research. Systematic database searches have been conducted to find articles and content analysis has been used to analyse the result of the articles. The articles have been reviewed to capture the content that addresses the purpose. The result showed that family caregivers receive or choose to seek support from various support services. The identified support varies depending on what kind of resources was available to the family caregiver. The main findings highlight the type of support services that family caregivers used, how they manage their situation, challenges in the partnership, being an individual within a context and concerns about not receiving support. The conclusion was that family caregivers need continuous support due to individual needs, to make daily life function in relation to persons with cognitive disease. The literature review emphasizes the importance of understanding the burden on family caregivers and how it affects their own health when supportive services are not according to their needs. Society and healthcare need to be accessible and regularly provide support for family caregivers, the need to identify potential health risks and work preventively for family caregivers.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som påverkar 0,4–1 procent av befolkningen. Anhörigvårdare, som utgör nästan en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige, ger vård eller stöd till någon nära. Att vara anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni innebär en stor utmaning och påverkar olika aspekter av livet i större eller mindre utsträckning. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå anhörigvårdarnas upplevelser för att kunna stödja anhörigvårdarna effektivare.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni.  Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt valts som metod. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Complete och PubMed, vilket resulterade i tolv kvalitativa originalartiklar som därefter analyserades enligt Fribergs beskrivning av analysarbete.  Resultat: Författarna identifierade fyra huvudteman: Anhörigvårdares upplevelser av otillräckliga stödresurser, Anhörigvårdares känslomässiga utmaningar, Anhörigvårdares livsförändringar och anpassningar samt Den positiva påverkan av att vara anhörigvårdare.  Slutsats: Anhörigvårdare för personer med schizofreni stöter på en del utmaningar i sin vårdarroll och behöver stöd från både vården och familjemedlemmar. De behöver också kunskap för att ge adekvat stöd till personen med schizofreni. Trots känslomässiga utmaningar och livsförändringar upplevde anhörigvårdare även positiva upplevelser, där de kände sig emotionellt starkare och har ökat tålamod för andra. Enligt transitionsteori är sjuksköterskan den första som möter en person och dess familj under en transition och därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder stöd och tillhandahåller information som främjar en framgångsrik transition, där vårdandet inte blir en börda för anhörigvårdaren utan istället en möjlighet till att bli en starkare person. / Background: Schizophrenia is a severe psychotic disorder that affects 0.4–1 percent of the population. Caregivers, constituting nearly one-fifth of the adult population in Sweden, provide care or support to someone close. Being a family carer for a person diagnosed with schizophrenia is a big challenge and affects various aspects of life to a greater or lesser extent. For nurses, understanding the experiences of caregivers is crucial for providing more effective support for family caregiver.  Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of being a family caregiver to a person diagnosed with schizophrenia.  Method: To answer the purpose, a literature review has been chosen as the method. The article search was conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed, resulting in twelve qualitative original articles that were subsequently analyzed according to Friberg´s description of the analysis work  Results: The authors identified four main themes: Family caregivers' experiences of insufficient support resources, Emotional challenges of family caregivers, Life changes and adjustments of family caregivers, and The positive impact of being a family caregiver.  Conclusion: Family carers for people with schizophrenia encounter some challenges in their carer role and need support from both healthcare and family members. They also need knowledge to provide adequate support to the person with schizophrenia. Despite emotional challenges and life changes, family caregivers also experienced positive experiences, where they felt emotionally stronger and have increased patience for others. According to transition theory, the nurse is the first to meet a person and their family during a transition, and therefore it is important that the nurse offers support and provides information that promotes a successful transition, where care does not become a burden for the family caregiver, but instead an opportunity to become a stronger person.

Frivilliga och ofrivilliga insatser från anhöriga blir en del av lösningen på utmaningarna i vården för personer som har kognitiv sjukdom. För att förbättra anhörigvården krävs större förståelse och mer kunskap om hur anhörigas vardag ser ut, samt om arbetsterapeutisk kompetens kan underlätta vardagen. Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva anhörigas erfarenheter av att leva i en vardag med en person som har kognitiv sjukdom. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematik där tio kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att anhöriga upplevde svårigheter i vardagslivet, vilket berodde på det stora vårdansvaret som åläggs dem. Anhöriga hanterade vårdarbördan genom att använda olika strategier, men de upplevde sig hjälplösa eftersom stödet från samhället var otillräckligt och saknade personcentrering utifrån deras unika vardagssituationer. Anhörigas egentid begränsas när de blir vårdare, vilket skapar aktivitetsobalans i deras liv när minskad tid går till återhämtning och fritid. Utifrån resultatet kan det antas finnas brister i hälso- och sjukvården när anhöriga inte hänvisas till arbetsterapeuter, som med sin kompetens skulle kunna bidra med en betydelsefull roll och underlätta deras vardag.

Bakgrund Under 2021 drabbades ungefär 1400 personer i Sverige av en tumör i det centrala nervsystemet, vilket ledde till 675 dödsfall. Hjärntumörer kan orsaka svåra symtom som huvudvärk, aptitförlust, personlighetsförändringar och psykiska problem. Sjuksköterskan ansvarar då för att hjälpa patienten men också att stödja de anhöriga som går igenom en utmanande tid. I och med att patientens självständighet minskar, hamnar anhöriga ofta i en ny roll med ökat ansvar. Detta understryker behovet av att belysa anhörigas upplevelser och stödja dem på ett värdigt sätt. Syfte Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en patient med hjärntumör. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes på PubMed och CINAHL. De valda artiklarna granskades Sophiahemmet högskolas bedömningsmall. En integrerad analys användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Fyra kategorier framkom efter analysen av materialet. Dessa var vårdgivarens börda, känslomässiga reaktioner, relationer samt stöd. Resultatet visade att anhöriga hade mycket negativa upplevelser från att ha vårdat sina anhöriga med hjärntumörer. Anhörigvårdare upplevde omfattande förändringar i vardagen, där de fick andra ansvar som de inte haft tidigare vilka krävde tid, energi och tillgänglighet. Denna förändring medförde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer och ett stort stödbehov. Slutsats De anhörigas upplevelser var främst negativa och de skulle behöva mer stöd och hjälp för att klara av den befintliga situationen bättre. Litteraturöversikten identifierade att de anhöriga upplevde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer, en börda i det ansvar de behöver ta och ett behov av mer stöd. Med denna ökade kunskap och förståelse kan vårdpersonalen hjälpa till och förhoppningsvis också lyckas minska de negativa konsekvenserna. / Background During 2021, approximately 1400 people in Sweden were diagnosed with central nervous system tumors, resulting in 675 deaths. Brain tumors can cause severe symptoms such as headaches, decreased appetite, personality changes and psychological problems. Nurses are responsible to help the patient and supporting the family during this challenging time. As the patient's independence diminishes, relatives often find themselves in a new role with increased responsibilities. This highlights the need to illuminate the experiences of family members and support them in a dignified manner. Aim This study aims to explore family caregivers' experiences of taking care of a patient with a brain tumor. Method A non-systematic review of 10 studies was conducted using PubMed and CINAHL databases. The selected articles were reviewed using an assessment template. An integrated analysis was used to analyze and compile the results. Results Four categories emerged after the analysis of the material. These were caregiver burden, emotional reactions, relationships, and support. The results showed that relatives had very negative experiences from caring for their relatives with brain tumors. Family caregivers experienced extensive changes in their everyday lives, where they were given other responsibilities they had not previously had, requiring time, energy, and availability. This change brought strong emotional reactions, changes in relationships, and a great need for support. Conclusions The family's experiences were mainly negative and they would need more support and help to be able to cope with the situation they have been put in in a better way. The literature review identified that the family experienced strong emotional reactions, changes in relationships, a burden in new responsibilities they got and a need for more support. With this increased knowledge and understanding, the healthcare staff can help and hopefully also succeed in reducing the negative consequences.

Abstrakt Bakgrund: 2010 avled omkring 72 000 människor med behov av palliativ vård i Sverige. Sedan ÄDEL-reformens genomförande har andelen svårt sjuka som vårdas och dör i hemmet ökat. Den avancerade medicinska hjälpen i hemmet har förbättrats, men anhöriga spelar fortfarande en viktig roll för genomförandet av palliativ vård i hemmet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera anhörigas upplevelser vid vård av en närstående i hemmet i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sju artiklar med kvalitativ design och en artikel med mixed design valdes ut genom sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av anhörigvårdarna var kvinnor. Resultatet visade i hög grad på att anhörigvårdare upplevde vårdandet av sin närstående svårt och påfrestande. Problem som nämns i resultatet är bland annat trötthet, oro och ångest, frustration, ilska och rädsla. Positiva aspekter framkom också och däribland uppgavs tillfredsställelse, stolthet och en känsla av att ha gjort det rätta. Konklusion: Anhörigvårdarna ses som en förutsättning för palliativ vård i hemmet. Bättre stöd och mer information från sjuksköterskan och övrig personal i teamet till anhöriga som vårdar en familjemedlem i hemmet i livets slutskede kan leda till ökad trygghet och delaktighet hos anhörigvårdarna. Forskningsmässigt är ämnet väl studerat, men kunskapen skulle behöva spridas till yrkesverksamma inom sjukvården.

Background: Dementia is often called the illness of relatives because the whole family is affected and they are forced to take on new roles and adapt to a new life situation. More than half of people with dementia live in ordinary living, many with a relative.  Objective: The purpose of this study is to elucidate relatives' experiences of caring for a relative with dementia in the home. Method: The study was conducted with a qualitative approach with semi-structured interviews. Eight relatives attended, of which one man and seven women who cared for a relative with dementia in the home participated. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Outcome: Relatives saw it as a matter of course to take care of their relatives after being affected by dementia. The interviewees described feelings of loyalty, duty, and love and that their relationship was still characterized by closeness and concern for each other. At the same time, the lives of the relatives who were now facing new difficulties and challenges changed. The study's results eventuated in two main categories: relating to a new life situation and support and strategies, with five subcategories: changing roles, loss of one's life partner, deteriorating health and quality of life, support from the surroundings and own resources. Conclusion: The experience of caring for a close relative with dementia had both positive and negative aspects. They were cared for in love and loyalty. At the same time, many relatives experienced a loss and a feeling of being alone even though the loved one remained alive. In order to cope with their everyday lives, different support and strategies were important. / Bakgrund: Demenssjukdomen kallas ofta för de anhörigas sjukdom. Hela familjen drabbas och tvingas ofta inta nya roller och anpassa sig till en ny livssituation. Mer än en halv miljon personer med demens lever i ordinärt boende, många gånger med en närstående. Syfte: Syftet med studien är att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Åtta anhöriga deltog i studien, varav en man och sju kvinnor som alla vårdade en anhörig med demenssjukdom i hemmet. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De anhöriga såg det som en självklarhet att ta hand om sina närstående efter att de drabbats av demenssjukdom. Informanterna beskrev känslor av lojalitet, plikt och kärlek och deras relation präglades fortfarande av närhet och omtanke till varandra. Samtidigt förändrades livet och man stod inför nya svårigheter och utmaningar. Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; Att förhålla sig till en ny livssituation och Stöd och strategier samt fem underkategorier vilka var; Förändrade roller, Förlust av sin livskamrat, Försämrad hälsa och livskvalitet, Stöd från omgivningen och Egna resurser. Slutsats: Upplevelsen av att vårda en närstående med demens hade både positiva och negativa aspekter. Man vårdade av kärlek och lojalitet. Samtidigt upplevde många anhöriga en förlust och en känsla av att vara ensam trots att den närstående fanns kvar i livet. För att klara vardagen framkom olika stöd och strategier som var viktiga.

<p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> Allt fler vårdas av en nära anhörig i sitt hem. En vårdplanering ska utföras för att tydliggöra vårdtagarens behov av fortsatt vård i hemmet. De uppgifter som anhörigvårdaren och vårdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvård; egenvård. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvården och dess betydelse för att uppnå en god hälsa. Kraven på anhörigvårdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta står ensamma i vårdsituationen. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att belysa vårdtagare och deras anhörigvårdares upplevelser efter vårdtid inom slutenvård, med särskilt fokus på vårdplaneringens centrala roll. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie har utförts. Nio stycken vetenskapliga artiklar har genom en kvalitativ innehållsanalys analyserats. <strong>Resultat:</strong> Följande teman framkom från analysen: Bristande kommunikation/information, Behov av trygghet och stöd, Ökad ansvarsbörda samt Känslomässig påverkan. Huvudrubrikerna i resultatet innefattar både positiva och negativa upplevelser kring vårdsituationen i hemmet. Upplevelserna skiljer sig mellan anhörigvårdare och vårdtagare beroende på hur de uppfattar situationerna i omvårdnaden. <strong>Konklusion:</strong> Anhörigvårdarna står ensamma med ansvarbördan och de har en betydande roll för sin anhöriges välbefinnande. Vårdplaneringen har en väsentlig funktion för en väl förberedd hemgång och en fungerande eftervård för vårdtagaren och dennes anhörige.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Many patients receive care in their home by relatives. The needs of the patient for continued care at home can be addressed with discharge planning. Tasks that carers and patients performs after discharge are described as non-care, self-care. Nursing theorist Dorothea Orem describes self-care and its importance for achieving good health. Increasing demands on carers requires additional assistance and support as they are alone in the care situation. <strong>Aim:</strong> Was to highlight the patients and carers experiences of care after hospitalization and the significant roll of discharge planning. <strong>Method:</strong> A general literature review was conducted. Nine scientific articles provided the base. A qualitative content analysis has been used to analyze the articles. <strong>Findings:</strong> Lack of communication /information, The need for safety and support, Increasing responsibility and Emotional impact are the main headings in the results and includes positive and negative experiences regarding the care situation at home. Experiences differ between carers and patients due to, different understandings of the situations in the nursing care. <strong>Conclusion:</strong> Carers are alone with the burden of caring and they have a significant role for their families´ welfare. A discharge plan has an essential function after discharge and in the aftercare for the patient and relatives.</p>