Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt barn, med annat modersmål än svenska, interagerar med hjälp av icke-verbalt redskap för att komplettera sin verbala kommunikation på en förskola. Dessutom för att synliggöra TAKK i förhållande till andra icke-verbala redskap. Vår studie är en kvalitativ studie där vi utgick från metoden observation. Vår studie bestå av observationer med barn från en förskola där det fanns barn med annat modersmål. 9 stycken barn deltog i studien som vi observerade för att få kunskap om barnens icke-verbala redskap för kommunikation. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet om barns kommunikation och interaktion med andra människor. Empirin analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar hur barn använder sig av olika icke-verbala redskap för att kunna föra fram ett budskap i sin kommunikation. Barnen kombinerar många ickeverbala redskap i sina interaktioner, genom ögonkontakt, härma varandra och TAKK är några. I kombinationen använde barnen sig av TAKK tillsammans med andra icke-verbala redskap. Slutsats är att barn med annat modersmål än svenska, använder sig av flera icke-verbala redskap i kombination med ögonkontakt i deras kommunikation.

Syftet med den här studien var att undersöka hur musiklärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola beskriver sitt arbete med elever med annat modersmål än svenska i ämnet musik. Fyra, inom särskola verksamma, musiklärare intervjuades och deras utsagor analyserades enligt fenomenografins regler. Resultatet visade att vissa saker är generella för alla elever i särskola och andra är specifika för elever med annat modersmål än svenska. Lärarna som deltog i studien gör inga större förändringar i sin didaktik beroende på vilket modersmål eleven har. Däremot görs ofta individanpassningar för att så många elever som möjligt ska kunna delta i undervisningen efter sina förutsättningar. Musiksalen är en plats där elever får utvecklas på både det musikaliska planet och inom andra områden. Lärarna arbetar med att skapa ett tryggt rum där eleverna ska få uppleva hur det känns att lyckas. För elever med annat modersmål än svenska kan musikundervisningen bli ett tillfälle då de kan få känna sig mer likvärdiga med sina klasskamrater än i teoretiska ämnen.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.