Spelling suggestions: "subject:"anpassad grundskolan."" "subject:"anpassad grundskolans.""
1 |
Lärares uppfattningar om elevers delaktighet i den anpassade grundskolan : En intervjustudieHjerpe, Josefin, Hellberg, Åsa January 2023 (has links)
Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. Nilholm och Göransson (2014) menar att inkludering visserligen är att undvika särlösningar utanför klassrummet men att det då finns risk att helheten missas. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) ser det som ett problem att det inte finns en gemensam definition vad som menas med delaktighet. I den här studien intervjuas tio lärare som undervisar i den anpassade grundskolan om deras syn på god undervisning, elevers delaktighet och inkludering. Syftet med studien är att ta reda på hur några lärare ser på delaktighet och hur de ser att eleverna är delaktiga. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och ekologiska systemteoretiska systemet. Några av de resultat som studien visat är att lärares syn på delaktighet skiljer sig åt och att synen på en skola för alla är olika. Flera av lärarna lyfter svårigheterna med att veta om eleverna är delaktiga då de saknar ett talat språk eller på annat sätt har svårt att kommunicera med varandra. Shier (2001) belyser vikten att eleverna hela tiden känner att de har personer runt sig som är lyhörda på vad de vill förmedla och ger förutsättning att kommunikation kan ske.
|
2 |
Minst till dem som behöver mest? : Synen på kunskapsmöjligheter för elever med funktionsnedsättning samt likvärdighet i den anpassade grundskolans läroplan Lgrsär22 / ”Least to those who need it the most?” : Perspectives on opportunities for pupils with disabilities and equity in the curriculum of the compulsory school for pupils with intellectual disabilities Lgrsär 22Molbaek, Miriam January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka framställningen av funktionsnedsättning i Lgrsär 22; anpassad grundskolas läroplanstext, samt att undersöka möjligheter och begränsningar med koppling till likvärdighet och hur det synliggörs i texterna för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod, har det varit möjligt att undersöka och granska. Teoriramen fokuserar på likvärdighet som har varit ett grävande och sorterande begrepp i denna studie. Likvärdighet utifrån tre perspektiv; likvärdighet ur ett kollektiv kompensatoriskt perspektiv, likvärdighet utifrån individualiserat ansvarstagande perspektiv och likvärdighet utifrån kvalitet socialt rättviseperspektiv. Dessa perspektiv valdes då det tar utgångspunkt i att likvärdighet inte innebär likformighet i utbildning men erbjuder elever med olika förutsättningar lik-värdiga möjligheter till utbildning och inte begränsningar. Möjligheter och begränsningar är nyckelord i denna studies frågeställningar. Resultatet har sammanställts och analyserats mot studiens bakgrund, tidigare forskning, litteraturgenomgång samt ur likvärdighetsbegreppets tre perspektiv De första delarna av läroplanstexterna liknar varandra utifrån de olika skolformerna Det som framgår i resultaten är att i läroplanen förväntas det att eleverna ska bli lika aktiva medborgare och ansvarstagande i samhället med eller utan funktionsnedsättning. Samtidigt särskiljer sig förutsättningar som eleverna får när det gäller förväntningar och innehåll i undervisningen. Skillnaderna påverkar eleverna i undervisningssammanhang och kan ha konsekvenser för deras framtid samt möjligheter i samhället. Det är angeläget att eleverna får utveckla sin fulla potential. Studien visar vikten av att fortsätta utveckla undervisning inom den anpassade grundskolan för att främja elevernas utveckling. Genom att implementera anpassade undervisningsmetoder i läroplanen, erbjuda adekvat stöd, resurser och förväntningar samt att bygga starka samarbeten mellan skolan, hemmet och samhället. Följden blir att det som skrivs om läroplanens intention inte förverkligas. Vid genomgång av historiska handlingar, visar resultaten att synen på elever med funktionsnedsättningar har utvecklats genom tiden, trots det blir materialet för den anpassade grundskolan inom statliga insatser eller revideringar av styrdokument inte prioriterat.
|
3 |
Kunskapsutveckling i den anpassade grundskolan : En kvalitativ studie av tio lärares arbete med kunskapsutveckling och samverkan mellan skolformerna för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättningJirsjö, Linda, Lindgren Snövall, Caroline January 2023 (has links)
Det har skett en ökning av antalet elever i den anpassade grundskolan där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) står för den största ökningen. Studiens syfte var att undersöka och ge exempel på hur lärare i den anpassade grundskolan arbetar med kunskapsutveckling för elever med lindrig IF, samt hur samverkan med grundskolan kan se ut gällande dessa elevers möjligheter till deltagande i klassrumsundervisning. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare verksamma inom den anpassade grundskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen utveckling sker i samspel med andra och den proximala utvecklingszonen är det vi har utgått från. Resultatet visade att det finns en stor variation gällande användandet av bedömningsstöden och i arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Vi ser markanta skillnader gällande samverkan mellan de olika skolformerna. För en framgångsrik samverkan blir ledningens kunskaper om den anpassade grundskolan och dess verksamhet av stor betydelse för hur samverkan ser ut. Betydande blir även att ledningen och lokalerna är gemensamma för de båda skolformerna. Vi ser även att det har skett en förändring mot ett större kunskapsfokus kontra det tidigare omsorgsfokuset, även om det är ett område som kräver fortsatt utvecklingsarbete på skolorna.
|
4 |
Inkluderingsuppdragets komplexitet : en kvalitativ intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger i grundsärskolan (anpassade grundskolan)Anderot, Madelene, Dènes, Martina January 2023 (has links)
Begreppet inkludering saknar en tydlig definition men kan i utbildningssystemet relateras till utbildning, pedagogik och praktik. Inkluderande utbildning framhävs som en process där målsättningen är att öka elevers delaktighet i skolans gemenskap (Florian & Black-Hawkins, 2011; Nilholm & Göransson, 2013). Utbildningen ska utgå från individers olika sätt att tillgodogöra sig undervisning (AlRawi & AlKahtani, 2021) samtidigt som den ska utveckla kunskaper och grundläggande värden för ett aktivt medborgarskap (Lgrsär22, 2022). Syftet med denna studie var således att belysa komplexiteten i speciallärares och specialpedagogers inkluderande uppdrag i relation till elevernas utveckling och lärande mot målen i grundsärskolan (anpassade grundskolan). För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analys av resultatet har genomförts med utgångspunkt i Bronfenbrenners (1979; 1996) utvecklingsekologiska perspektiv. Resultaten visar att inkludering beskrivs handla om tillgänglighet och aktivt deltagande där komplexiteten framhävs på olika sätt. Faktorer som elevernas individuella behov och förutsättningar samt relationer och styrdokument betonas. En slutsats är att komplexiteten i inkluderingsuppdraget innefattar en rad utmaningar och dilemman som kan kopplas till såväl samhälleliga strukturer och krav som den egna verksamhetens förutsättningar och elevgruppernas mångfald.
|
5 |
"Visst vill jag gå i skolan" : Problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola / " Of course, I want to go to school" : Problematic school absence in special schoolSegerbjer, Ulrica, Hellgren, Martin January 2023 (has links)
Sammanfattning/Abstract Hellgren, Martin & Segerbjer, Ulrica (2023). ”Visst vill jag gå i skolan”- problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap och förståelse för elevers problematiska frånvaro i anpassad grundskola samt att synliggöra vilka framgångsfaktorer som främjar god skolnärvaro.
|
6 |
Språkstörning i den anpassade grundskolan och grundskolan : Lärares erfarenheter av undervisning för elever med språkstörningAndersson, Tobias, Isaksson, Caroline January 2023 (has links)
Inom skolans elevunderlag har språkstörning en sjuprocentig prevalens och den kunskapsbrist som finns hos lärare kring språkstörning påvisar behovet av att lyfta fram området ytterligare. Alla som bor i Sverige ska, enligt lag, få möjlighet att lära sig, utveckla och få användning av det svenska språket. Det finns dock elever som inte har samma språkliga förmåga som sina jämnåriga kamrater och som kommer få det mycket svårare att utveckla sin språkliga förmåga. Syftet med studien är att belysa lärares perspektiv på undervisning för elever med språkstörning inom anpassad grundskola i förhållande till grundskola. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar bland annat hur lärarna i de två skolformerna har likartade erfarenheter av språkstörning till en viss nivå, något de formulerar genom att beskriva språkstörningens uttryck och konsekvenser. I den anpassade grundskolan upplevs dock svårigheterna som allvarligare. Lärarna lyfter olika typer av verktyg, strategier och hjälpmedel som lyckosamma i arbetet. I grundskolan tenderar verktygen att stärka upp svårigheter som orsakar problematik inom den kunskapsbaserade arenan medan, ett bredare utbud av, verktyg i den anpassade grundskolan fokuserar mer på utvecklandet av pragmatiska förmågor. Resultatet skulle kunna tyda på att elever med språkstörningsdiagnos inom den anpassade grundskolan har mer omfattande språksvårigheter eller så kan det vara ett tecken på att synen på vad som är viktig kunskap skiljer sig mellan de olika skolformerna.
|
7 |
Framsteg och stöd i matematik för elever i grundskola och anpassad grundskolaSulaka, Shatha January 2023 (has links)
Sammanfattning Matematikundervisningen i den svenska skolkontexten möter utmaningar med låga matematikkunskaper bland elever, samtidigt som samhällets krav på matematisk kompetens ökar. För att möta dessa utmaningar behöver specialpedagoger och speciallärare i både grundskolan och anpassad grundskola utveckla sin undervisning för att stödja elevernas matematikutveckling och främja deras förmåga att tillämpa matematik i vardagen. I den här studien utforskas hur specialpedagoger och speciallärare i matematik, i grundskola och i anpassad grundskola, planerar, genomför och utvärderar matematikundervisning. Med stöd av en kvalitativ metodologi har elva semistrukturerade intervjuer med 6 speciallärare/specialpedagoger i grundskola och 5 speciallärare/specialpedagoger i anpassad grundskola intervjuats. Resultatet tyder på att det är en utmaning för lärare att skapa en balans mellan styrdokument och elevers förutsättningar, både när det gäller att planera och genomföra en individuellt anpassad matematikundervisning när det gäller djup och omfång. Resultatet indikerar att undervisningens innehåll samt form kan se både lika och olika ut i grundskolan och i anpassad grundskola dels när det gäller att få kunskap i gemenskap, dels i samband med att erbjuda konkret material samt digitala hjälpmedel. I studien framkommer att speciallärare och specialpedagog i grundskolan och därtill även anpassad grundskola har olika förutsättningar att skapa goda relationer samt trygga lärmiljöer i samband med matematikundervisningen. Det är tydligt att respondenter i den här studien har olika förutsättningar när det gäller att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Båda skolformerna har sina styrkor respektive svagheter och det är viktigt att bygga vidare på dessa insikter för att skapa en mer flexibel samt inkluderande matematikundervisning som gynnar alla elever.
|
8 |
Assistent-paradoxen : En studie om hur elevassistenter i anpassad grundskola inriktning ämnesområde ser på sitt uppdrag och på samarbete med speciallärareKlang, Lena, Fredrikson, Petter January 2024 (has links)
Elevassistenter på anpassad grundskola samverkar i nära relation med speciallärare. De har ett mycket komplext uppdrag, trots att behörighetskraven för elevassistenter är låga. Studien syftar till att undersöka hur elevassistenter i anpassad grundskola med inriktning ämnesområden uppfattar sitt uppdrag i relation till eleverna och i relation till specialläraren, samt vilket stöd elevassistenter tänker att speciallärare kan bidra med. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 9 verksamma elevassistenter på anpassade grundskolor runtom i Sverige. Deltagarnas berättelser har analyserats tematiskt och ställts i relation till tidigare forskning samt till tre teoretiska perspektiv: samverkansteori, gräsrotsteori och situerat lärande. Sammantaget visar studien att elevassistentuppdraget i anpassad grundskola är komplext både i fråga om arbetsuppgifter och vilken roll elevassistenten har i relation till specialläraren. Rollens komplexitet i kontrast till de låga behörighetskraven är vad vi i studien kallar assistent-paradoxen. Den så kallade assistent-paradoxen medför att elevassistenter behöver handledas av speciallärare och utvecklas regelbundet i sitt arbete, trots att speciallärare saknar explicit utbildning i att handleda elevassistenter. Studiens resultat visar att det är viktigt att synliggöra, tydliggöra och befästa elevassistentrollen så att speciallärare och elevassistenter kan samverka för elevernas bästa.
|
9 |
Elevers delaktighet i den anpassade grundskolan : Personalens synsätt, arbetssätt och upplevelser / Pupils´participation in compulsory school for pupils with intellecutal disabilities : The school staff´s approach, working methods and experiencesMaric, Izabela January 2024 (has links)
Delaktighet har idag en central roll i styrdokument och forskning inom funktionshinderområdet. Samtidigt är det ett komplext begrepp med många innebörder och delkomponenter. Därför kan det bli svårt att skapa ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt som främjar delaktighet. Särskilt om man arbetar i den anpassade grundskolan där eleverna oftast har olika kommunikationssvårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer, som tillhör olika yrkeskategorier och som arbetar i den anpassade grundskolan, ser på delaktighet samt hur de arbetar med att främja elevernas delaktighet. I studiens användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att delaktighet ofta förstås i termer av samhandling, engagemang, självbestämmande, tillhörighet och tillgänglighet. Personalen i den anpassade grundskolan beskriver olika tillvägagångssätt för att främja elevernas delaktighet. Det krävs att anpassa den fysiska miljön, men också att vara flexibel och anpassa sitt arbetssätt. Viktiga förutsättningar för att öka elevernas delaktighet anses vara kommunikation och individuellt anpassat innehåll. Det är två komponenter som också skapar utmaningar i arbetet med delaktighet. Lärare och annan personal har stor betydelse för elevers delaktighet. Det är de som skapar delaktighet genom att identifiera behov av stöd och erbjuda anpassningar som behövs.
|
10 |
Övergång från den anpassade grundskolan till det anpassade gymnasiet : Elevers och lärares erfarenheterHäkänen-Muhanga, Jenny, Göransson, Cecilia January 2024 (has links)
Denna studie handlar om övergången från den anpassade grundskolan till det anpassade gymnasiet-Elever och lärares erfarenheter. Studien syftet är att undersöka elevernas upplevelse av övergången, vilka förberedelser de anser varit viktiga och i vilken utsträckning eleverna upplever att de har påverkat det egna gymnasievalet. Studien undersöker även hur högstadie-och gymnasielärare arbetar för att stödja elever inför övergången samt deras uppfattning om elevernas påverkan på gymnasievalet. Studien är kvalitativ och använder sig av semistrukturerade intervjuer, där elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper, lärarna intervjuades enskilt eller i par. Teorin som används är Bronfenbrenners ekologiska systemteori, som syftar till att undersöka hur de olika systemnivåerna påverkar övergångsprocessen. I denna studie framgår det att det är viktigt att elever med funktionsnedsättningar får göra sin röst hörd och aktivt delta i utbildningssystemet, vilket forskningen stödjer. I resultatet framkommer att hälften av eleverna inte känner att de fick välja det de ville. Resultatet visar också att elevernas nätverk spelar en avgörande roll för deras möjligheter att delta i olika övergångsaktiviteter. Dessutom framkommer det brister i struktur, information och kommunikation mellan anpassade grundskolor och anpassade gymnasieskolor. En slutsats som kan dras är att eleverna bör stå i fokus under övergångsprocessen och att det är viktigt att erbjuda eleven stöd för att sin röst hörd. Denna studie är relevant för speciallärare, specialpedagoger, lärare och andra yrkeskategorier i den anpassade grund-och gymnasieskolan.
|
Page generated in 0.0646 seconds