Every day thousands of invoices are handled in Swedish organizations, but not everyone has the option or ability to use mobile devices for this purpose. The need exists, but the area is unexplored. This work has been carried out with the purpose of developing guidelines for how a useful and effective mobile application for certifying invoices should be designed that is both easy-to-use and at the same time provides the basis a user needs to be able to make the right decision when certifying an invoice. During the work, Design and creation has been used as a research method and Prototyping as a development method. Through interviews with users of a billing system, a first number of guidelines were developed. These guidelines were used to create three different prototypes that focused on meeting different parts of the guidelines. The prototypes were subjected to usability testing, where the test subjects then talked openly during unstructured interviews what they liked about the prototypes and what problems they experienced. The data collected through these tests and interviews could then be used to create a revised and final list of guidelines. Using the final guidelines, a fourth prototype could be developed. / Varje dag hanteras tusentals fakturor i svenska organisationer men alla organisationer och personer har inte möjligheten att använda mobila enheter för det ändamålet. Behovet finns, men området är outforskat. Detta arbete har utförts med syftet att utveckla riktlinjer för hur en användbar och effektiv mobil applikation för beslutsattestering bör utformas som både är lättanvänd och samtidigt ger det underlag en användare behöver för att kunna fatta rätt beslut vid beslutsattestering av en faktura. Under arbetet har Design and creation använts som forskningsmetod och Prototyping som utvecklingsmetod. Genom intervjuer med användare av ett faktureringssystem utvecklades ett första antal riktlinjer. Dessa riktlinjer användes för att skapa tre olika prototyper som fokuserade på att uppfylla olika delar av riktlinjerna. Prototyperna utsattes för användbarhetstest där testpersonerna sedan fick tala öppet under ostrukturerade intervjuer om vad de tyckte om prototyperna och vilka eventuella problem de upplevde. Den data som samlades in genom dessa tester och intervjuer kunde sedan användas för att skapa en reviderad och slutgiltig lista av riktlinjer. Med hjälp av de slutgiltiga riktlinjerna kunde en fjärde prototyp utvecklas.

Den explosivt ökande mängden information som finns tillgänglig på Internet har även sina avigsidor. Att hitta meningsfull information och kunskap på Internet idag blir allt svårare. Behovet av verktyg som kan hjälpa individer och företag att ta fram värdefull information, speciellt tidskritisk sådan på ett effektivt sätt, är och kommer att bli mycket stort. Likaså kommer behovet av att komma åt denna information, oberoende av tid och plats att vara stort och bli allt större i takt med den ständigt accelererande utvecklingstakten. Vi har försökt att belysa hypotesens komplexitet och visa på det faktum att inte bara en utan många beståndsdelar spelar in vid skapandet av en personanpassad informationsportal. Arbetet har grundat sig på att identifiera de krav som skulle kunna ställas på grundläggande funktioner. Utifrån dessa har vi presenterat förslag på funktioner och konstruktion som kan användas till en applikationslösning. Layout-funktionerna som presenterats i arbetet är ytterst viktiga och ser till att utvald information presenteras på ett samlat och strukturerat sätt. Push-funktionerna är väsentliga för att användaren ska ha kontroll över vilken information som ska skickas ut. De funktioner som ställer in och kontrollerar informationsinnehåll är de som vi har kommit fram till bör anses vara viktigast. Dessa gör att informationen är korrekt, avgränsad och uppdaterad på det sätt användaren önskar. Detta arbete i sig och den applikationslösning som vi har tagit fram, anser vi vara en bra grund för att konstruera framtida personanpassade informationsportaler.

This report describes procedures and preparations made for developing a mobile application.Using a questionnaire and usability tests, I have developed a design document for a parkingapplication for the iPhone 4. The purpose of the application is to help drivers find allowedparking spaces thus making roads safer for everyone while the driver avoids parking tickets. / Denna rapport beskriver tillvägagångssätt för framtagning av en mobilapplikation. Genom att använda mig av en enkätundersökning och användartester har jag tagit fram ett designdokument på en parkeringsapplikation för iPhone 4-modellen. Syftet med applikationen är bland annat att hjälpa bilförare att hitta laglig parkering för att därmed göra vägarna säkrare för alla och hjälpa bilförarna att slippa parkeringsböter.

Ett företag som bedriver hunduppfödning når många av dess kunder via Internet och befintliga webbsida. Detta examensarbete syftade till att via en deduktiv metod ta fram en prototyp baserat på studier inom mobil designprocess, mobilt användbarhet samt en granskning av relaterade mobila hemsidor som redan finns på marknaden. Frågor gällande rätt mängd information på mobilhemsidan samt passande designmönster låg i fokus för att lösningen skulle vara användarvänligt men samtidigt innehållsmässigt tillfredsställande. En prototyp skapades och testades via kvalitativa intervjuer. Då antaganden gällande prototypens design till viss del bekräftades uppkom även, via användarnas feedback, behov av att göra vissa ändringar. Resultatet av rapporten belyste vikten av hur struktur och siduppbyggnad måste brytas ned från en webbsida och återskapas för att passa i ett mobilt användningsområde. Samt hur användandet av korrekta designmönster och rätt mängd innehåll, krävdes för att skapa en snabb, lättanvänd och innehållsmässigt korrekt sida för användning i ett mobilt sammanhang.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förändrade användningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill använda mobila tjänster istället för fasta. Mobiltelefonen används idag av teleoperatörens kunder för mer än bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frågeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans äger mer än 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer är mycket medvetna om de förändringar som har ägt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjänster för den nya användningen av mobiltelefonen. Framtida abonnemang kommer att bli dyrare för att kompensera förlusten av intäkter från SMS och röstsamtal. Operatörernas kunder kommer ha möjlighet att ta med sig sina olika abonnemang som bl.a. tv-kanaler och bredband till sommarstugan och på så sätt undvika att betala för flera olika typer av abonnemang. / The main purpose of this C-level essay is to examine how telephone operators adapt their activities to address the changing use of the mobile phone. Also to examine how the phone operators deal with customers who want to use mobile services instead of fixed line services. Today, the mobile phone is used by customers for more than just calls and text messages. In order to answer our questionnaires we have chosen to interview five telephone operators who share more than 97% of the Swedish telecommunications market. The interviews with the five operators show us that they are aware of the changes that are taking place and that they are trying to gain time in order to adapt their products and services for the new uses of the mobile phone. Future subscriptions will be more expensive to compensate for the loss of revenue from text messaging and voice calls. The customer will be able to bring their TV channels and broadband with them to such places as the summer cottage and thus avoid having several different types of subscriptions.

No description available.

Marknaden av smarta mobila enheter blir större och större och det kan vara ett bra sätt att nå ut med sin tjänst eller produkt till den breda massan genom att driftsätta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras på de mobila enheterna och som använder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och är bundna till en plattform. De kan därför bara användas av de enheter som använder sig av den plattformen. De två största plattformanar är iOS(används av mobila enheter från Apple) och Android(används av en mängd olika enheter varav Samsung, LG och HTC är några av dem). Detta betyder att om målet är att nå ut till flera plattformar måste en separat applikation för varje plattform utvecklas. Det krävs också att utvecklaren/utvecklarna har en viss kunskap om de programmeringsspråk som används för varje plattform. Detta kan bli både tidskrävande och dyrt, speciellt om ett företsg ska anställa utvecklare att utveckla sin app. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det med hjälp utav Phongap går att utveckla en mobilapplikation som kan distribureras och installeras på flera mobila plattformar genom att använda webbtekniker som CSS, HTML och JavaScript. I denna undersökning ska en mobilapplikation skapas och utvärderas. Det kommer att undersökas om någon speciell hänsyn behöver tas till de olika enheterna med olika egenskaper och funktioner. Användartester kommer dessutom genomföras för att bestämma hur nära en native-känsla denna teknik kan ge. Resultatet visar att Phonegap är ett utmärkt verktyg för åtkomst av enhetsspecifika funktioner och tillsammans med gränsnittsbibliotek som jQuery Mobile kan större delen av de nyare mobila enheterna som finns i dag nås. Analyser om applikationens omfattning kräver ett gränssnittsbibliotek kan dock vara nödvändig att utföra då tillgängliga sådana kan prestera sämre på vissa mobila operativsystem. / The market of smart mobile devices is getting bigger and bigger and it can be a great way to reach out with your service or product to the crowed by deploying a mobile application. The installable applications on the mobile devices that uses device-specific functions is called native applications, and are tied to one platform. They can therefore only be used by those devices that make use of that platform. The two largest platforms is iOS (used by mobile devices from Apple) and Android (used by a variety of devices including Samsung, LG and HTC). This means that if you want to reach out to multiple platforms you will have to create a separate application for each platform. It also requires the developer/developers to have the proper knowledge of the programming languages in which the platform is compatible to. This can be both time consuming and expensive, especially if you as a company is hiring developers to develop your app. The purpose of this study is to determine whether the open source library known as Phonegap can be used to develop a mobile application that ultimately can be distributed and installed on multiple mobile platforms, this by using Web technologies such as CSS, HTML and JavaScript. During this study a mobile application will be created and evaluated. Studies will be done on how to go about and if there is anything one might need to take in consideration when it comes to the variety of units with different properties and functions. Usability testing will also be performed to determine whether a near native performance can achieved with this technique. The results show that Phonegap is an excellent tool for access of device-specific functions and that you together with interface frameworks such as jQuery Mobile can reach out to most of the newer mobile devices available today. However, one would do well to analyze if the scope of the application requires an interface library, as those who are available may perform poorly on certain mobile operating system.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka på vilket sätt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar användaren till bättre grundhälsa. Genom ett samspel mellan användaren och en mobil applikation, så stödjs användaren i att uppnå en bättre grundhälsa genom fysisk träning med hjälp av en Smartphone. Vår frågeställning blev därför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bättre grundhälsa? För att besvara detta har vi använt oss av teorier kring motivation, fysiologi och gränssnittsdesign. Vi har även använt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi använt är följande: Designramverket skapad av Alan Cooper. Denna metod visar på olika steg man ska ta för att få en bra vägledning och struktur i designprocessen. Vidare har vi använt oss av ITK - Identity Tool Kit skapad av Henriette Koblanck. Denna metod används för att ta fram en grafisk profil. Vi har även använt oss av Öppen Intervjumetod för att utforska vår design. Vår fallstudie belyser vårt sätt som man kan besvara problemet på. Resultatet har visat att alla delar är väsentliga för att designa en applikation som motiverar till bättre grundhälsa. Detta innebär ett samspel mellan gränssnittsdesign och väl utformade teorier vilka understödjer grundläggande motivation, samt avvägda övningar som ska leda till en smidig början på en individs träning. Är gränssnittet oklart leder detta till frustration hos användaren, detta resulterar i att motivationen minskar. Vilket medför att användaren kommer behöva belasta den kognitiva förmågan med att lösa problemet, istället för att fokusera på själva användandet. Ett tydligt gränssnitt leder till mer flyt och användaren får en bättre upplevelse. Teorier kring motivation har visat att det krävs definierade målsättningar. Genom att presentera tydliga mål för användaren och belöna när dessa etapper blir nådda, stimulerar det användarens motivation till fortsatt användning av systemet och vidare till en bättre grundhälsa. Det visuella temat för den mobila applikationen valdes med enlighet av att väcka en nöjsam upplevelse hos användaren. Genom att använda sig av stiliserad illustrativ grafik resulterar det i att användaren tar ett mer lättsam närmande och uppfattar användningen mer nöjsam, samt mindre avskräckande.   Rapporten avrundas med förslag till fortsatt forskning inom området och utveckling av applikationen för att ytterligare stärka motivationen hos användaren.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förklara de positiva och negativa aspekter elit-friidrottare upplever av mobiltelefonens metronoma ljudstimulans påverkan under anaeroba intervaller, för en eventuell vidareutveckling.Metod: En applikation med grundläggande funktionalitet, som kunde användas vid testtillfället, utvecklades. 8 stycken elitfriidrottare som vid testtillfället hade topp 20 bästa resultat i sin gren, och ålder, i Sverige genomförde 6 anaeroba intervaller utifrån deras eget träningsprogram. Varannan intervall fick de hjälp av mobiltelefonapplikationen och varannan fick de springa som vanligt. Därefter genomfördes öppna intervjuer för att samla in deras upplevelser.Resultat: Applikationen påverkade testpersonernas upplevelser på fyra olika sätt. 1: Mindre ansträngande att springa med samma hastighet. 2: Motiverande vid utmattning. 3: Jämnare löprytm. 4: Försämring vid tappad synkronisering till den metronoma ljudstimulansen.Slutsatser: Applikationen gav mestadels positiva upplevelser hos testpersonerna och har därmed potential att utvecklas till en fullskalig applikation som riktar sig mot elitfriidrottare. För fortsatt-utveckling av applikationen verkar synkronisering till löpningen vara det viktigaste för att löparen ska få en positiv upplevelse.

Den digitala tekniken utvecklas till olika användningsområden och antal mobila applikationer blir fler och fler både för privatlivet och yrkeslivet. Nu vill projektets uppdragsgivare Bygglet AB expandera mot den mobila marknaden med sin affärsidé. Företaget Bygglet AB arbetar i huvudsak mot byggbranschen och tillhandahåller det webbaserade projekthanteringsverktyget Bygglet. Denna uppsats behandlar examensarbetet med prototypen mobilapplikationen ByggletMobil. Rapporten innefattar både teoretisk och praktisk bakgrund, arbetet med implementationen och en motivation till att denna typ av digital teknik behövs inom byggnadsområdet. / Digital technology has been developed for different application areas and the number of mobile applications for both private and professional life is increasing. Now, the project's sponsor Bygglet AB is expanding to include the mobile market with their business idea. The company Bygglet AB works principally in the construction industry and provides the Web-based project management tool Bygglet. This dissertation presents a final year project on a prototype mobile application ByggletMobil. The report includes both a theoretical and practical background, work towards an implementation and a motivation for the need for this kind of digital technology in the construction area.