Många företag och myndigheter vill och behöver ha en applikation av olika skäl. Det är dock svårt att komma igång, och det är en utmaning att få en applikation att bli lättanvänd och omtyckt av användarna. Det är mycket som en utvecklare behöver tänka på, och det finns många faktorer som på olika sätt kan påverka användarvänligheten. Syftet med den här kandidatuppsatsen i informatik är att göra ett designförslag till en applikation som myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan använda. Hela databasen ”Farliga ämnen” ska återfinnas i applikationen. Fokus kommer huvudsakligen att ligga på interaktionsdesignen som kan tillämpas i applikationen, och syftet med den här kandidatuppsatsen blir därmed också identifiering av olika faktorer som påverkar interaktionsdesignen både positivt och negativt. Följande tre undersökningsfrågor avser att hjälpa till att identifiera olika faktorer som påverkar användarvänligheten: ”Vad är anledningarna till att applikationens prototyp upplevs som användarvänlig eller inte användarvänlig?”, ”Vilka svårigheter upplevs med applikationens prototyp, och vad beror det på?” och ”Hur fungerar det för användarna att navigera sig i applikationen, och varför?”. Utifrån teori, kontakt med MSBs kontaktperson och med hjälp av en intervju med en potentiell framtida användare av applikationen har ett underlag byggts upp för skapandet av en prototyp. En enkel prototyp byggdes sedan utifrån det underlaget. När prototypen var färdigställd testades den av fem testpersoner för att testa användarvänligheten samt för att hitta eventuella problem med prototypen. Testerna analyserades, och med hjälp av analysen drogs slutsatserna att det finns flera olika viktiga faktorer som spelar in om hur väl en design fungerar. Några viktiga faktorer är igenkänningsfaktorn, hur information presenteras och enkelheten samt konsistensen i applikationens funktioner och utseende.

Kundnöjdhet är en stor inkomstkälla för företag. Det finns många sätt att mäta kundnöjdhet och ett av de nyaste sätten är genom en digital monter placerad i fysisk butik. Denna studie ämnar undersöka hur gränssnitt till en undersökningsapplikation skall utformas för att tilltala en bred målgrupp att lämna omdömen och hur ett användbart gränssnitt till den administrativa sidan för denna applikation kan utformas. Resultaten från utvärderingen av undersökningsgränssnittet visar att det finns designelement som tilltalar vissa användare mer än andra. Detta ger en fingervisning om hur design kan utformas för att vara tilltalande för användarna att lämna omdömen via teknisk plattform. Utvärderingen av administrationsgränssnittet visade att genom att följa teorin kan ett lättanvändbart administrationsgränssnitt skapas.

Webbapplikationer har ökat i antal och användning i synnerhet de senaste åren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Många desktopapplikationer idag är lämplig för en övergång till webb. Så är fallet hos Ida Infront, ett företag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har för önskan att migrera till webbmiljö. iipax är bl.a. ärendehanterings- och informationssystem. Den här studien utforskar hur iipax skulle kunna utvecklas i webbmiljö och undersöker därför typiska egenskaper hos desktopapplikationer som kan prövas i en prototyp i webbmiljö. En prototyp kommer implementeras för att demonstrera funktioner i webbmiljö. För att kunna utvärdera prototypen utförs användbarhetstester för att studera beteenden mellan desktop och webb. Funktioner som är typiska för desktopapplikationer och relevant för iipax är bl. a. Drag and Drop, högermenyval, kortkommandon, visning och redigering av bilagor (dokument). I mån av tid utvecklades de funktioner/egenskaper som bedömdes mest komplex och ledde i sin tur till att studien fokuserade på filhantering (av bilagor för ärenden). Utöver funktioner så prövas också möjligheterna i responsiv webbdesign d.v.s. anpassning till olika skärmstorlekar och enheter. Användbarhetstesterna utfördes i två omgångar som agil återkoppling och visade en viss förvirring i liknelserna med en desktopapplikation. Resultatet tyder på att webbmiljöer kan behöva mer tydliga anvisningar i det grafiska gränssnittet när det gäller filhantering. Studien har för övrigt i stor utsträckning visat att applikationer som iipax är mycket lämplig för webbmiljö och är helt och hållet implementerbar. / Web applications have increased both in numbers and in use particularly in the last few years since the arrival of HTML5 which has simplified the process. Many desktop applications are candidates for a transition into web environment. As is the case at Ida Infront, a company with a product, iipax, developed in Java which they want to migrate into web environment. iipax is, among other things, a case management- and information system. This study explores how iipax could be developed in a web environment and therefore researches typical properties in desktop applications that can be prototyped in web environment. A prototype will be implemented to demonstrate features in a web environment. In order to evaluate the prototype, usability testing will be conducted to show certain differences between desktop and web. Features which are typical for desktop applications and relevant to iipax are, among other things, Drag and Drop, right click menus, keyboard shortcuts and display and editing of documents (attachments). In regard of time, the most complex features/properties were developed which led to the thesis focusing on file management (attachments in cases). Beyond features were possibilities in responsive web design tested i.e. adaption to different screen resolution and devices. Usability tests were conducted twice and part as agile feedback and the results indicated on certain confusion between the similarities with a desktop application. The results points toward the fact that web applications may need more instructions in the graphical user interface regarding file management. Otherwise the study has largely shown that applications such as iipax are very much suitable for web environment and is completely implementable.

Mobila applikationer för smarttelefoner är ett område som har expanderat under de senaste åren. Den lilla skärmen på smarttelefonen leder till att användare vanligtvis måste skrolla för att komma åt ytterligare information. Tidigare forskning har visat att skrollning påverkar läsförståelsen och minnet negativt. Denna studie har utvärderat detta fenomen genom att låta 67 frivilliga deltagare utföra tre uppgifter med en mobil applikation för smarttelefoner. Testet utformades med betingelserna skrolla och minskad textstorlek, för att rymma all text på en skärm. Datat samlades in via ett elektroniskt frågeformulär. Resultaten från denna studie visade att deltagarnas prestation vid skrollning var signifikant bättre för sökuppgiften och läsförståelseuppgiften. Det motsäger tidigare forskning och kan förklaras av att användarnas vanor kring smarttelefoner kan ha förändrats. Fortsatt forskning bör göras för att få en djupare förståelse för hur olika faktorer och vanor påverkar prestationen för smarttelefoner. / The market of mobile applications for smartphones has expanded during the last years. The small display on the smartphone results in the user having to scroll to get further information. Some studies have shown lower performance in reading comprehension and memory tasks when scrolling. This study investigated this phenomenon by letting 67 volunteers perform three tasks on a mobile application for smartphones. Scrolling and minimized font size to fit the screen were the conditions studied. The data were collected through an internet survey. The results of this study showed that performance for scrolling were significantly higher for the search task and the reading comprehension task. Contrary to earlier findings, this may be explained by changed habits and preferences with smartphones. Further research on performance and usage for smartphones is needed to gain further understanding.

Detta arbete belyser mola, ett textilt hantverk från Panama, ur en historisk kontext genom en etnografisk och fenomenologisk ansats. Uppsatsens syfte är att belysa essensen av mola som fenomen och att skapa ökad kunskap om hantverket. Detta kommer att undersökas genom följande två frågeställningar: Hur kan mola tolkas utifrån en kulturhistorisk kontext? På vilka sätt har formgivningen av mola utvecklats mellan åren 1927 och 1981?  Genom att använda metoden föremålsanalys och litteraturstudier, har frågeställningarna kunnat besvaras. Arbetet bygger framför allt på fem mola-blusar från Världskulturmuseets samlingar i Göteborg. Textilierna har studerats och analyserats på plats, samt genom litteratur.  Resultatet som framkommit är en komplex bild av ett hantverk, som är lika mycket sprunget ur en rik tradition med en stark sinnlig identitet, som ett resultat av en industriell utveckling, där större tillgänglighet till resten av världen präglat dess uttryck och formgivning.

Denna studie tar reda på hur en möjlig variant av en digital loggbok ämnadför biodling kan se ut. Genom en iterativ designprocess tillsammans medbiodlare och utvecklare skapas tillslut ett förslag på en lista medfördefinierade frågor och en mall där användaren kan välja hur den ska se ut.Det tas även fram förslag på funktioner som motiverar varför biodlare skaanvända en digital loggbok. Bland annat tal-till-text föreslås men ävenautogenererande sammanfattningar och förenklade översikter.

Informationsteknik (IT) är avgörande för framgången för många företag och organisationer. En rad applikationer utformade för att erbjuda olika tjänster kräver olika nivåer av ansträngningar från användaren. För att underlätta för användaren tar olika tjänster ansvar för att automatisera olika typer av tjänster. Framgången för många IT-applikationer bestäms ibland av automatiseringsnivån. Därför är det viktigt att förstå i vilken grad ett system är automatiserad. Inte bara i utformningen av nya system, utan också att ge det välbehövliga stödet för ett stort antal användare. Syftet med denna uppsats är att undersöka automatiseringsnivån i en given IT-applikation. För att uppnå detta är det viktigt att göra en sådan utvärdering, med hjälp av ett relevant ramverk. Forskningsfrågan som tas upp i denna uppsats är: Hur kan automatisering i en IT-applikation utvärderas? Uppsatsen använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att ta itu med denna fråga. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara lämpliga för att förstå hur användare uppfattar olika IT-applikationer och de tjänster som erbjuds. För att förstå hur användare interagerade med olika nivåer av automatisering i en specifik applikation, genomfördes en undersökning av studenter på högre utbildning som använder sig av Zoom. Undersökningen följde ett ramverk som använts för att mäta nivåerna av automatisering för liknande applikationer. Resultaten av att analysera både kvalitativa intervjudata och kvantitativa undersökningsdata, tyder på att det finns ett antal faktorer som behöver förbättras för att underlätta användningen av Zoom i samband med högre utbildning. Till exempel kan detta vara chattfunktionen eller väntrumsfunktionen. Det finns dock liknande åsikter bland studenterna i vilken grad systemet är automatiserat. Till exempel väljer de flesta av respondenterna mellan 6 och 8, när de utvärderar den automatiserade nivån för datainmatningen i systemet. Denna uppsats hjälper till att visa en översikt över hur en IT-applikation kan utvärderas, men framför allt ur ett användarperspektiv där fokus ligger på studenternas perspektiv. / Information Technology (IT) is critical to the success of many businesses and organizations. A range of applications designed to offer different services require different levels of efforts from the user. To ease the burden on the user, different services take responsibility to automate different types of services. The success of many IT-applications is sometimes determined by the level of automation involved. Therefore understanding the degree to which a system is automated is important. Not just in the design of new systems, but also to provide the much needed support for a broad range of users. The purpose of this thesis is to investigate the level of automation in a given IT-application. To achieve this, it is important to conduct such an evaluation using a relevant framework. The research question addressed in this thesis is: How can automation in an IT-application be evaluated? The study uses both qualitative and quantitative methods to address this question. Semi-structured interviews were considered suitable to understand how users perceive different IT-application and the services offered. To understand how users interacted with different levels of automation in a specific application, a survey was carried out on higher education students using Zoom. The survey followed a framework used in measuring the levels of automation for similar applications. Results of analyzing both qualitative interview data and quantitative survey data suggests that, there are a number of factors that need to be improved to facilitate the use of Zoom in the context of higher education. For an example this could be the chat function, or the waiting room function. However, there are similar views among the students regarding the degree to which the system is automated. For instance most of the participants choose between 6 and 8 when assessing the automated level regarding data input into the system. This study will help to show an overview of how an IT-application can be evaluated, but above all from a user perspective where the focus is on students’ perspectives.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur könsnormer kommer i uttryck i digitala appar som används av barn i förskolan. Studien är en kvalitativ som granskat nio digitala appar som används av barn i förskolan. För att få fram studiens resultat användes förutbestämda frågor och två motsatsscheman som visar vilka egenskaper kvinnor/flickor och män/pojkar tillskrivs. Studiens resultat analyseras med hjälp av Hirdmans genussystemteori. Resultat av studien visar att könsnormer kommer i uttryck på olika sätt i apparna. Detta synliggörs genom karaktärernas utseende och vilka inre egenskaper de tillskrivits. Karaktärerna tillskrivs också olika roller beroende på vad det är för kön på karaktären i appen. Resultatet visar även på att alla de appar som har granskats bekräftar de rådande könsnormer som finns i samhället på ett eller annat sätt. Studiens avsikt är att bidra till att pedagoger blir mer medvetna om att könsnormer förekommer överallt i vårt samhälle, vilket innebär även i de digitala apparna som används i förskolans verksamhet, på så sätt kunna utmana de rådande normerna och bryta föreställningarna om vad som är pojkigt respektive flickigt. Detta för att nå läroplanens intentioner om att förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster utan att begränsa barn med könsstereotypa uppfattningar.

Ontologien gewinnen in der heutigen Zeit zunehmend an Bedeutung. Informationen können effizient durch eine formale, vernetzte Struktur genutzt werden. Die Grundlage bildet ein formales System, das durch eine standardisierte Ontologiesprache definiert ist und zur Beschreibung von Ontologien verwendet wird. In dem Zusammenhang lassen sich Informationen in einem einheitlichen Format darstellen. Ontologien bestehen generell aus Konzepten, die durch Beziehungen miteinander verbunden sind. Ein großer Forschungszweig beschäftigt sich mit der Annotierung dieser Konzepte. Der Vorgang ermöglicht eine einheitliche Beschreibung, indem Ontologiekonzepte explizit zu Objekten der realen Welt zugeordnet werden.

This thesis covers the development of an application. The application is developed in terms of helping sellers, who in turn help customers in, for example, a clothing store. This is done by obtaining information about the various productsof the store by means of various search functions. The result of the search is a list of products that match the search parameters the user enters, these products lead to a product page where further information about the product is displayed. The fact that a seller has the opportunity to download this applicationin a mobile device gives the seller a very good tool to help the customers. This is because the seller does not have to go to a fixed computer to check productinformation, such as stock balance, but it is directly in the mobile device.The result of this is that the customer gets a better experience with the seller, and that the seller can work more effciently. / Detta examensarbete omfattar utvecklingen av en applikation. Applikationenar utvecklad i avseende för att hjälpa säljare, som i sin tur hjälper kunder i exempelvis en klädaffär. Detta genom att med hjälp av olika sök funktioner få information angående butikens olika produkter. Resultatet av sökningen blir en lista av produkter som stämmer mot de sökparametrar användaren matar in, dessa produkterna leder till en produktsida där vidare information om produktenvisas. Att en säljare har möjligheten att ladda ner denna applikation i en mobil enhet ger säljaren ett mycket bra redskap för att hjälpa kunderna. Detta för att säljaren inte behöver ta sig till en fast dator för att kolla upp produktinformation, exempelvis lagersaldo, utan det  finns direkt i den mobila enheten. Resultatet av detta är att kunden får en bättre upplevelse med säljaren, och att säljaren kan arbeta mer effektivt.