Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lärare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrån lärarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation. Applikationen ger lärarna möjlighet till ett stödsystem med olika användningsområde som närvarokontroll, anmärkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt på plats. Stor vikt har lagts på att göra applikationen lättanvänd och användarvänlig och därför har tester med användare varit en stor del under utvecklingen.

The report details the process of creating a property marketing system, Spaces, for commercial real estate property owners and leasing agents. The system has been developed alongside a startup company, Objektia, in conjunction with their efforts to strengthen their product offerings by providing property marketing as a service. Spaces delivers an easy to use tool for everyday work tasks of the leaser, including creation of unique advertising, supply management, customer relationship management tools and lastly marketing analysis tools. The goal of Spaces is to enable leasers to attract more and better tenants, through high conversion advertising and subsequently improve the sales process through enhanced customer relations. The report describes theory regarding the commercial real estate market and web applications, the agile development process of Spaces, and how the end result will be used by leasers and marketed as a real world application to customers through Objektia. It is concluded that using these methods, a conceptual system and a promising product is created with capabilities for future real world implementation with Objektia.

Även om de flesta av oss i dagsläget vet att våra mobila enheter kan tappa sina nätverksanslutningar lite då och då har det mer eller mindre blivit en självklarhet att i alla lägen ändå kunna använda våra favoritapplikationer som vanligt. Denna rapport syftade till att hitta en lösning på problemet med nätverksberoende applikationer genom att implementera ett offline-läge som kringgick detta beroende i GreatRate, en iOS-applikation för kundundersökningar i butik. Med hjälp av en databas för att mellanlagra data under tillfällen då en duglig nätverksanslutning inte fanns tillgänglig samt synkronisering av nämnda data när anslutningen åter blivit funktionell förväntades problemet kringgås. Resultatet blev som väntat en applikation som gav användaren en förhöjd användarupplevelse helt oberoende av nätverksanslutningens status. Några av slutsatserna som drogs var dock att flera olika lösningar finns för detta problem och att problemet högst troligt har olika utseenden för olika applikationer.

Det här är en kvalitativ studie där syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt påverkar elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer på en lågstadieskola i Mellansverige där Ipads används i undervisningen. Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskälla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade också att eleverna blev väldigt engagerade i skolarbetet och visade på stora kunskaper och i redan tidig ålder en välutvecklad problemlösningsförmåga både enskilt och i grupp. Det resultat jag fått fram har även visat att lärarens roll i klassrummet underlättas då stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess användare genom applikationen som utformar övningarna efter användarens kunskapsnivå.

During the last year and a half the Sars-Cov-2 virus has affected the world in many different ways. One of the things that Sars-Cov-2 has had an effect on, is the amount of travelers. Kalmar Länstrafik, the authority responsible for public transportation, has noticed a decline of travelers during the last year. Therefore it has been requested to make a study on gamification. Gamification, the idea of using game elements in non-game contexts, is a term coined by Nick Pelling in 2002. It is commonly used to make users more engaged by earning rewards, finishing tasks and competing with others. Many of the game elements can be found in all different kinds of systems. They are usually referred to as graphical components for levels, achievements and leaderboards. Like games, gamification requires the voluntary participation of users. This thesis presents an overview of the research made on gamification in public transportation, to find out if a gamification strategy can be applied to the public transportation application GoOn to make users more prone to use the application. In addition to the literature review, a proof of concept is implemented into the application GoOn to visually present and evaluate a gamification strategy. After the proof of concept is implemented it is tested by a selected group of users. The users are also handed a survey inside of the implemented program to gauge the potential benefits of using a gamified solution for GoOn. / Under det senaste ett och ett halvt året har Sars-Cov-2 viruset påverkat världen på många sätt. En av dom sakerna som Sars-Cov-2 har påverkat är antalet resenärer i kollektivtrafiken. Kalmar Länstrafik, myndigheten som ansvarar för kollektivtrafiken i Kalmar Län, har noterat en minskning av resande i kollektivtrafiken det senaste året. På grund av minskningen i kollektivtrafiken har Kalmar Länstrafik efterfrågat en undersökning om spelifiering.  Spelifiering är en idé om att använda spel element i miljöer som inte är spelrelaterade. Termen spelifiering myntades av Nick Pelling år 2002. Spelifiering används mest för att få användare mer engagerade genom att låta dom tjäna olika belöningar, klara uppdrag eller tävla med andra användare. Man kan hitta spel element i många olika typer av system men brukar ofta refereras till som grafiska komponenter för levels, achievements och leaderboards. Precis som med spel så kräver spelifiering att användarna volontärt medverkar.  Den här kandidatuppsatsen presenterar en överblick av forskningen som gjorts på spelifiering och spelifiering i kollektivtrafiken, för att ta reda på om en spelifierings-strategi kan appliceras i applikationen GoOn. Detta görs för att ta reda på om detta kan göra användarna mer benägna att använda applikationen. GoOn är en applikation som används för att resa med kollektivtrafiken och har lanserats av Kalmar Länstrafik. Utöver litteraturstudien så implementeras även ett konceptuellt program i GoOn för att visuellt presentera och utvärdera spelifierings-strategin. Efter att det konceptuella programmet har implementerats av en utvald grupp användare få svara på ett frågeformulär i det implementerade programmet. Detta görs för att mäta dem potentiella fördelarna med en gamifierad applikation i kollektivtrafiken.

Allt fler personer i Sverige har tillgång till både Internet och smarttelefoner i en större utsträckning än någonsin förr. Det finns applikationer för det mesta, som tränings-, spel- och nyhetsappar. Utefter detta och vår samtids ökade fokus på miljön och återvinning valdes målet med detta projekt, en progressiv webbapplikation som använder sig av bildigenkänning med hjälp av maskininlärning som ska underlätta för människor att sortera och återvinna sina hushållsavfall. Slutresultatet är en applikation som kan köras likvärdigt på de flesta enheter (mobil, pc, surfplattor etc.), oavsett vilken modell eller vilket operativsystem den har. Applikatio- nen används för att identifiera hushållsavfall genom en bildigenkänningstjänst. Denna rapport behandlar de teknologier som använts för att bygga applikationen och implementationsprocessen av den. Slutligen diskuterar vi resultatet av utvecklingen och några utvalda personer fick testa appen, svara på några frågor och säga vad de tyckte. / More and more people in Sweden have access to both the Internet and smartphones to a greater extent than ever before. There is an application for almost everything, such as training-, games- and news applications. Based on this and the increasing interest for the environment in general and recycling, the goal was set for this project. A progressive web application with the use of image recognition with the help of machine learning that will make it easier for people to sort and recycle their household trash. The final result is an application that can be run equally on most devices (mobile, PC, tablets, etc.), regardless of model or operating system. The application is used to identify household waste through an image recognition service. This report addresses the technologies used to build the application and implementation process of it. Finally we discuss the results of the development and some selected people got to test the app and answer some questions and voice their opinions.

Auddly provides a music management tool that gathers all information about a musical piece in oneplace. The acceptance testing on their web application is done manually, which has become bothtime and money consuming. To solve this problem, an evaluation on automated acceptance testingwas done to find a testing tool suitable for their web application. The evaluation was performed byfinding the current existing testing strategies to later compare the tools implementing these strategies.When analyzing the results it was found that two testing strategies were best suited for automatedacceptance testing. The Visual Recognition strategy that identifies components using screenshotsand the Record and Replay strategy that identifies them by their underlying ID. The choice betweenthem depends on which of these properties are modified more often.It was also found that automating acceptance testing is best applied for regression testing, otherwiseit should be performed with a manual approach.It was made clear that the Selenium tool, which uses the Record and Replay strategy, was best suitedfor Auddly’s acceptance testing. Selenium is able to test AJAX-calls with a manual modificationand is a free and open source tool with a large community. / Auddly tillhandahåller ett musikverktyg som samlar all information om ett musikstycke på ett endaställe. Acceptanstestningen på deras webbapplikation sker manuellt, som både blir tidskrävande ochdyrt. För att lösa detta problem har en utvärdering av automatiserade acceptanstestverktyg genomförtsför att hitta det verktyg som passar deras webbapplikation bäst. Utvärderingen utfördesgenom att hitta existerande teststrategier för att sedan jämföra de verktyg som implementerar dessastrategier.I analysen av resultatet framkom det att två av strategierna var mest passande för automatiseradeacceptanstester. Strategin Visual Recognition som identifierar komponenter genom skärmdumparoch strategin Record and Replay som identifierar de via deras underliggande ID. Valet mellan demberor på vilka av dessa egenskaper som ändras oftare.Det framkom även att automatisering av acceptanstester är mest lämpligt i regressionstestning, iandra typer av testning bör det ske manuellt.Det klargjordes att verktyget Selenium, som använder strategin Record and Replay, var det bästpassande för Auddly’s acceptanstestning. Selenium kan testa AJAX-anrop med en manuell modifieringoch är ett gratis verktyg med öppen källkod samt ett stort forum.

Today we use an obsolete way of handling information regarding which student and/or teacher is attending which class/lab/seminar, attendance is written down on a piece of paper and collected so that an administrator can manually enter this information to some data processing system. This method is far from optimal and demands a lot of time and resources from administrators, teachers, and students. Correct gathering of attendance is important since it is required for specific parts of some courses. We propose to automate the collection of this attendance data, thus enabling students and teachers to simply swipe their NFC-enabled KTH access card in order to enter their name on an attendance list. This will be achieved by creating an application that adds a student to an attendance list by reading information using a NFC/RFID reader and mapping the card’s UID to a KTHID (a locally unique identifier used within the university) using a database. The resulting attendance list should be formatted in such a fashion that it can easily be uploaded to systems such as KTH Social and Daisy. Ideally these systems will be extended so that instructors/teachers can use this attendance list to automatically create the appropriate entries in these systems to record the student’s participation in the indicated activity – in the process avoiding a lot of manual labor and improving the accuracy of the process. An additional problem is that there is currently no unified system that connects the KTH access card database (BRAVIDA) to the KTH LDAP database (which stores information about KTH students, faculty, and staff). This means that each student’s access card UID must manually be added to a database together with the student’s KTHID. However, once this database entry has been made, we can then map from a card number to a KTHID (or the reverse). The purpose behind and expected result of this thesis is a functional prototype of an application that creates an attendance list by reading data from the student or teacher’s access cards using a NFC reader. This will hopefully stimulate further digitalization in KTH and also encourage more courses to utilize such access card based attendance lists. The result should be less manual effort by students, faculty, and staff, as well as more accurate and timely filing of attendance information for courses. / I dagsläget använder vi en föråldrad metod för att hantera information kring vilken student och/eller instruktör som närvarar vid vilken föreläsning/laboration/seminarie, närvaron skrivs ner på en bit papper som samlas ihop och skickas till en administratör som sedan manuellt får mata in den här informationen i de olika databehandlingssystemen. Denna metod är långtifrån optimal och kräver en massa tid och resurser från administratörer, lärare och elever. Att den insamlade informationen är korrekt är viktig eftersom den är ett krav vid vissa kurser. Vårt förslag är att insamlingen av närvaroinformation automatiseras, genom att studenter och lärare enkelt kan dra sina KTH access kort för att mata in sitt namn på en närvarolista. Detta kommer att genomföras genom utvecklandet av en applikation som lägger till en student i närvarolistan genom att läsa av kort genom en NFC/RFID läsare och mappning av kortens UID till ett KTH användarnamn (användarnamnet är unikt inom KTH) med hjälp av en databas. Närvarolistan som genereras som ett resultat av programmets körning skall vara formaterad på ett sådant sätt att den enkelt kan laddas upp till system som KTH Social och Daisy. Idealt skall applikationen vidareutvecklas så att instruktörer/lärare kan använda närvarolistan till att automatiskt lägga till rätt post i de systemen för att lagra information om studentens närvaro vid en viss aktivitet - med mål att undvika mycket manuell inmatning samt öka noggrannheten kring processen. Ett ytterligare problem är att det i nuläget inte finns något system som kopplar KTH:s databas för accesskort (BRAVIDA) till KTH LDAP databasen (som lagrar information om KTH studenter, fakultet och personal). Detta betyder att varje användares accesskorts UID måste läggas till i en databas manuellt tillsammans med studentens KTH användarnamn. Emellertid är det så att när posten väl är inlagd i databasen, så kan vi mappa mellan accesskorts UID till KTHID(eller motsatsen). Detta examensarbete har resulterat i en fungerande prototyp av en applikation som skapar närvarolistor genom att läsa av data från studenter och lärares accesskort med hjälp av en NFC läsare. Detta kommer förhoppningsvis att stimulera ökad digitalisering inom KTH och dessutom motivera fler kursansvariga att använda accesskortsbaserade listor. Resultatet bör förhoppningsvis bli mindre manuellt arbete för studenter, fakultet och övrig personal samt mera precis och snabbare insamling av närvaroinformation.

Allt fler studenter anser sig missnöjda med sin ekonomiska situation. Att inte ha kontroll över sin ekonomi kan skapa stress som i sin tur går ut över studierna. Detta arbete är därför ämnat för att undersöka hur ett designförslag för en budgetapplikation, skräddarsydd för studenter, kan se ut. För att hjälpa till att besvara syftet ställdes även fyra forskningsfrågor. Designprocessen bestod av fyra faser - Förstudie, Konceptfas, Bearbetningsfas och Detaljeringsfas. Informationen som kunde erhållas från dessa faser resulterade slutligen i en HiFi-prototyp. Under hela arbetes gång berättade studenter om funktioner och grafiska element som de fann viktiga i en budgetapplikation. De funktioner som de ansåg vara viktiga var bland annat att kunna skapa egna kategorier, kombinera och dela betalningar samt att kunna skapa budgetar. Vad gäller grafiska element så var färg, diagram och ikoner viktiga. I slutet av arbetet, vid användartestet av HiFi-prototypen berättade studenterna att diagrammen i applikationen hjälpte dem att tolka informationen som presenterades. Alltså fick studenterna en bättre överblick med hjälp av visualiserad data. Vid samma användartest konstaterades det även att studenterna fick en positiv upplevelse av applikationen samt att de skulle vilja använda den regelbundet. Därför kan den slutgiltiga HiFi-prototypen ses som ett giltigt svar till hur ett designförslag för en budgetapplikation, skräddarsydd för studenter, kan se ut.

Der Einsatz von Smartphones hat nicht nur im Alltag, sondern auch im industriellen Kontext in den letzten Jahren stark zugenommen. Die eingebaute Sensorik in Smartphones bietet Potential für vielfältige Anwendungen. Ein mögliches Einsatzgebiet stellt die Messung von Arbeitsumweltfaktoren wie Lärm, Klima und Beleuchtung dar. Hierzu wurde sich u.a. mit der Fragestellung beschäftigt, inwiefern mit Applikationen auf Smartphones arbeitswissenschaftliche Messungen des Arbeitsumweltfaktors Klima möglich sind. Im Ergebnis kann festgehalten werden, dass einzelne Applikationen für orientierende Messungen herangezogen werden können. Zwischen verschiedenen Applikationen sind jedoch größere Messabweichungen feststellbar. Dies bedingt eine geeignete Vorauswahl. Der nachfolgende Beitrag stellt ausgewählte Ergebnisse der durchgeführten Klimamessungen mittels Smartphones vor.