Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation. Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern? Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group. Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj. Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande. Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.

Idag används den smarta telefonen i allt större utsträckning för att surfa på Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen är att den mindre skärmytan ger begränsade möjligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tjänster. För att lösa detta utvecklas det flera lösningar för en och samma tjänst. Tack vare utökad funktionalitet genom responsiv webbdesign ges utvecklare nya möjligheter att skapa en universell lösning för flera enheter istället för att utveckla en lösning för varje typ av enhet. När responsiv design blir alltmer vanlig blir det intressant att undersöka vad slutanvändarna av dessa tjänster har för åsikter om teknikerna och hur de använder dem. I denna uppsats utformades en enkät baserad på Traderas webbtjänst i syfte att undersöka vad deras användare idag föredrar för lösning i valet mellan app eller responsiv webbsida när de använder Tradera i sina smarta telefoner. Uppsatsen undersöker även de bakomliggande orsakerna till deras val av lösning. Resultatet visade att respondenterna i enkätundersökningen föredrog att använda appen istället för den responsiva webbsidan när de besökte Traderas webbtjänst i sina smarta telefoner. De främsta anledningarna till det var att respondenterna tyckte att appen hade högre grad av användbarhet samt att det var en vana sedan tidigare att använda den lösningen.

Denna rapport kommer att behandla processen i skapandet av RADA som är en applikation där användare kan dela idéer. RADA är ett uppdrag av Acne Digital som jag har tillägnat 3 månaders praktik. Målet med RADA är att medarbetarna som jobbar på Acne Digital ska på en snabbt och interaktivt sätt kunna dela idéer och bilder. Rapporten beskriver hur arbetet gick till från koncept, design och utveckling till en färdig slutprodukt. Jag kommer att undersöka skillnaderna mellan olika tillvägagångssätt när det gäller utveckling och design för webbaserade applikationer och så kallade native applikationer, som släpps på App Store eller Google play. Jag kommer även att ta upp och undersöka vilka metodval som är bäst lämpade för olika utvecklingssituationer när det gäller utvecklingspaketet Phonegap och dess för- och nackdelar.

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012). Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas. Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning. Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad. I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen. Här presenteras även olika behov som konstaterats utifrån intervjuer med privatpersoner, som används för att välja ett skissförslag att arbeta vidare med. Därefter följer arbetet utvecklingen till det slutliga resultatet som blev en app till smartphones. Utseende och funktioner för appen som framtagits uppkom efter marknadsundersökningar där två appar till smartphones undersöktes, och även en funktion till cyklister som Gävle kommun erbjuder via deras hemsida för att erbjuda en anpassad vägvisning för just cyklister. De appar som undersöktes är RunKeeper och Google Maps. RunKeeper är en motiverande app för att öka intresset för motion. Google Maps är en app som genom GPS ger vägvisning för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Marknadsundersökningen gav underlag för den slutgiltiga appen som döpts till Cyclum. Cyculm ger tips om ställen att cykla till, visar cykelbanor i staden och kan erbjuda cyklisten vägvisning mellan två punkter som användaren själv anger. Genom att använda Cyclum kan cyklisten samla in statistik kring sitt cykelanvändande, ett sätt att motivera till att cykla mer. / Gävle municipality has a goal to increase cycling in Gävle. In the year 2025, the proportion of journeys less than four kilometers should be at 60%, a survey from 2012 showed that the proportion were only 24% (Atterbrand et al, 2012). According to the same survey, it was found that the municipality of Gävle will not achieve their goals about the proportion of short trips undertaken by bicycle since the number has not increased since 2006 (Indebetou et al, 2012). The essay aims to develop a concept that will encourage more people to choose the bicycle over other means of transport. The main goal is to find out how the interest in cycling in urban environments can be increased. The work has been limited to focusing to a local level, but the idea is that the results can be used to create similar products to all urban environments. Methods that have been used to get to the final result are interviews with individuals and with people working for the municipality of Gävle. The work also include a study of different scientific articles, an analysis to decide functions of the resulting concept and market research to determent what would be necessary to the results. For the research, official material from municipality of Gävle is used, as well as scientific articles and interviews. The facts are used to confirm reasons why people should choose to bike over other modes of transport as well as to show that Gävle has potential as a cycling city. The facts that are mentioned in the research are later on used to make different design proposals. Based on the interviews made, three bigger needs are presented as a way to select a design proposal to develop further. The result is presented at the end in the form of an app to smartphones. The appearance and features for the app that has been produced occurred after making a market research where two apps for smartphones were investigated, and also a feature to cyclists who the municipality of Gävle offers via their website to offer a custom wayfinding just for cyclists. The apps that were investigated is called RunKeeper and Google Maps. RunKeeper is a motivational app to increase interest in the exercise. Google Maps is an app that uses GPS to give directions for motorists, cyclists and pedestrians. The market investigation provided the basis for the final app dubbed Cyclum. Cyculm give tips on places to bike to show bike lanes in the city and can offer the cyclist wayfinding between two points that the user specifies. By using Cyclum cyclist can collect statistics about their bicycle use, a way to motivate to bike more.

München, Techn. Univ., Diss., 2004.

Universiẗat, Diss., 2004--Kiel.

Freie Universiẗat, Diss., 2005--Berlin. / Dateiformat: zip, Dateien im PDF-Format. Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2004.

Communicative impairments occur with varying severity in children and adolescents within the habilitation services. Common in communicative impairments is that they often restrict the individual’s activity and participation in their daily lives. Engaging in conversation with someone in one’s surroundings helps create social closeness. The immediate surroundings are therefore highly important when it comes to ensuring that individuals with communicative impairments are able to be active participants in their own lives. The aim of the present study is to investigate, through video-recordings and surveys, whether the use of the aided communication application “Fotokalendern” affects the interaction between children and adolescents with autism spectrum disorders and their caregivers and school staff with focus on activity and participation. The results suggest an increased activity and participation in conversation as an effect of “Fotokalendern”, but also suggest that factors other than the communication aid might have affected the outcome. For example, what knowledge of and attitudes about communication the people in the individual’s surroundings have. Further research is needed to investigate how these factors can affect the interpersonal interactions where communication aids are used. / Kommunikativa svårigheter förekommer med varierande grad hos barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten. Gemensamt är att svårigheterna ofta innebär en inskränkning av individens aktivitet och delaktighet i olika livssituationer. Att vara delaktig i ett samtal med någon i ens omgivning bidrar till att kunna skapa social närhet. Omgivningen har därmed en betydelsefull roll i att se till att individer med kommunikativa svårigheter ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sina liv. Syftet med föreliggande studie är att via filmning och enkäter undersöka om användning av hjälpmedelsapplikationen Fotokalendern påverkar interaktionen mellan sex barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd och deras vårdnadshavare och skolpersonal med fokus på aktivitet och delaktighet. Studiens resultat tyder på en ökad aktivitet och delaktighet i samtal som en effekt av användning av Fotokalendern men att fler faktorer än hjälpmedlet kan påverka resultatet. Två viktiga faktorer är omgivningens attityd och kunskap om kommunikation. Vidare forskning behövs för att undersöka hur dessa faktorer kan påverka interaktion med kommunikationshjälpmedel.

The use of smartphone applications has increased dramatically in the last decade. With the technology being ubiquitous around us it is important to reduce the required cognitive demand for interacting with the technology. A common use of smartphones is calendar applications. This paper investigates if cognitive load can be lowered by using a calendar application specifically designed with cognitive load in mind compared to the widely used Google Calendar. The hypothesis is that the application will generate a lower cognitive load in comparison. An experiment was conducted where participants were instructed to perform a primary task by following given instructions of what to do in the calendar application while also performing a secondary task. There were no significant differences in performance except for two tasks where the new app performed worse. Participants also reported a higher level of frustration for the new app which could mean that their cognitive load was slightly higher. / Användandet av smartphone applikationer har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, eftersom att tekniken hela tiden är närvarande runt om oss så är det viktigt att minska de kognitiva kraven som behövs vid användandet. Ett vanligt användande av smartphones är kalenderapplikationer, den här studien undersöker om den kognitiva belastningen kan minskas vid användandet av en kalender app genom att använda applikation som designats med kognitiv belastning i åtanke för att sen jämföras mot Google Kalender. Hypotesen är att applikationen kommer att generera en lägre kognitiv belastning i jämförelse. Ett experiment utfördes där deltagarna instruerades att utföra en huvuduppgift som innebar att utföra givna instruktioner med uppdrag i kalendarapplikationen, samtidigt som en sekundär uppgift utfördes där deltagarna fick trycka på en knapp när en signal hördes. Det var ingen signifikant skillnad i prestation förutom i två uppgifter där appen presterade sämre, deltagarna rapporterade också en högre nivå av frustration vilket skulle kunna innebära att den kognitiva belastningen var något högre.

The purpose of this study was to develop an educational application and evaluate how it could support multilingualism in preschool. In carrying out this study, two methods were used. First, a research and development method (R&D) was used to help form and develop the application. To develop the product further, an interview study was used to explore preschool teachers` experiences of the developed application and whether the developed application supports multilingualism in preschool. The interviews were processed and categorized. The study found that the developed application can encourage multilingualism in preschools and has the potential to be developed further. / Syftet med denna studie var att utveckla en digital applikation, samt utvärdera applikationen om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Det har använts två metoder i studien. Den första är en forskning och utvecklingsmetod (R & D) för att forma och utveckla produkten. För att utveckla produkten vidare användes metoden intervjustudie, för att undersöka förskollärares upplevelser av den utvecklade applikationen samt om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Intervjuerna bearbetades och kategoriserades. Studien påvisade att den utvecklade applikationen kan stödja flerspråkighet i förskolan och har potential att utvecklas vidare.