Stressrelaterade besvär ökar och familjelivet har en betydande roll för att bidra till individens hälsa. Det är av vikt att öka medvetenheten om en god balans mellan arbetsliv och familjeliv för att åstadkomma en god hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever livspusslet med arbetsliv och familjeliv utifrån ett folkhälsoperspektiv. Studien har använt sig av en kvalitativ metod och baseras på ett målstyrt urval av sex arbetande småbarnsföräldrar som har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlande intervjumaterialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet har en stor betydelse när det kommer till stress inom arbetslivet hos småbarnsföräldrarna. Att få mer tid för familjelivet och ett ökat stöd från omgivningen hade enligt småbarnsföräldrarna underlättat vardagen och är något som de flesta av deltagarna hade önskat mer av. Vidare påvisar resultatet att småbarnsföräldrars hälsa påverkas av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv, vilket ofta resulterar i stress, energibrist och fysisk överbelastning. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrars hälsa påverkas negativt av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv.

Studien är baserad på en kvalitativ metod där jag, på två skolor, intervjuat rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare på gymnasiesärskolans nationella program. Materialet analyserades genom teoristyrd kvalitativ analys.  Syftet med studien är att undersöka vilka strategier två skolor uppger att de har kring sitt arbete med övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för elever på gymnasiesärskolans nationella program.  Resultatet visar att, båda skolorna, ser det viktiga i att eleverna utvecklar trygghet och blir självständiga. Detta kan eleverna bli genom att förberedas på vad som förväntas av dem när de kommer ut i arbetslivet. För att eleverna ska vara förberedda för arbetslivet så lägger skolan, i sin undervisning, fokus på vad som eleverna behöver ha med sig ut i arbetslivet. Ett sätt är att skapa undervisning som mycket efterliknar den verklighet som eleverna sedan kommer att möta. Eleverna är delaktiga i olika utsträckning inför arbetsplatsförlagt lärande (APL) men båda skolorna ser det viktiga i att ta tillvara på elevernas önskemål. Det är även av stor betydelse att det finns en tät kontakt mellan skolan och handledare på APL-platserna. En önskan, som båda skolorna uttrycker, är att det ska finnas mer tid till att vara tillsammans med eleverna på APL-platserna. / The study is based on a qualitative method, where I, on two schools, made interviews with principals, guidance counselors and teacher for students with learning disability. The data was analysed with theorybased qualitative analysis.  The purpose of the study is to examine the strategies that some schools state that they have with their work about the transition from school to work for students with learning disability.  The result shows that both of the schools see the importance that the students develop security and become independent. One way is to be prepared on what is expected of them when they enter the working career. To prepare the students for working life, the schools focus on what the students need for working career. One way is to make the teaching environment so similar to the reality that the students will meet later on.  The students participate in different extent before the placements, but both of the schools sees the importance in listening to the students own expectations. It is also of great importance that there is a close contact between the school and supervisors at the internships.  One request booth the schools expresses is that they would like to have more time with the students out on the placements

Denna studie avsåg att beskriva hur kvinnliga fastighetsmäklare upplever att en mammaledighet kan komma att påverka deras karriärer. Vi ville undersöka om blivande mammor upplever en oro inför och efter en mammaledighet samt i vilken utsträckning de anser att lönemodellen skulle vara en påverkande faktor. Vidare ville vi undersöka om fastighetsmäklares yrke är anpassat för en mammaledighet, om konkurrensen inom branschen påverkar huruvida yrket går att kombinera med barn och om det finns några hinder som påverkar kvinnans karriär när hon återgår till arbetet efter mammaledigheten.  Tillvägagångssättet för arbetet var kvalitativa studier i form av intervjuer med kvinnliga fastighetsmäklare. Vårt resultat visade att fastighetsmäklares yrke är anpassat för mammaledighet, men däremot inte för när kvinnan väl kommer tillbaka från mammaledigheten. Majoriteten av respondenterna menade att det var som tuffast när de kom tillbaka efter sin mammaledighet. Konkurrensen inom branschen påverkar huruvida yrket går att kombinera med barn både inför och efter mammaledigheten. Det finns hinder som påverkar kvinnans karriär vid återkomsten efter mammaledigheten och det största hindret är att hon inte längre är lika tillgänglig som tidigare, på grund av att hon blivit mamma. Vi anser att vidare forskning bör studera anledningen mer djupgående till varför kvinnor valt att sluta arbeta som mäklare efter deras mammaledighet. Samt undersöka om det finns någon vision eller plan inom branschorganisationen, för att minska antalet avregistreringar bland kvinnliga mäklare som väljer att skaffa familj. Att byta ut våra kvinnliga respondenter mot män som varit pappalediga och tillämpa vår studie på dessa är ett annat förslag till vidare forskning. Studien kan inspirera branschen och förbunden att utforma mer stabila och bättre villkor, bättre förutsättningar och större trygghet för mammalediga kvinnor. Studien kan även ge arbetsgivare en inblick i, kunskap och förståelse för hur kvinnliga fastighetsmäklares karriärer påverkas av deras mammaledighet och fylla det kunskapsgap som finns. / This study was intended to describe how female real estate agents experience that maternity leave may affect their careers. We wanted to investigate whether future mothers experience an anxiety before and after maternity leave and to what extent they consider that the salary model would be an influencing factor. Furthermore, we wanted to investigate whether the profession of real estate agent is adapted to maternity leave, if the competition in the industry affects whether the profession can be combined with children and if there are any barriers that affect the woman's career when she returns to work after maternity leave. The approach for work was qualitative studies in the form of interviews with female real estate agents. Our result showed that the real estate agent's profession is adapted for maternity leave, but on the other hand not for when she returns from maternity leave. The majority of respondents said it was the toughest part when they returned after their maternity leave. The competition in the industry affects whether the profession can be combined with children both before and after maternity leave. There are barriers that affect the woman's career on the return after maternity leave and the biggest obstacle is that she is no longer as available as before, due to becoming a mother.  We believe further research should study the reason more profoundly why women chose to stop working as a real estate agent after their maternity leave. As well as investigating whether there is any vision or a plan within the industry organization, to reduce the number of deregisters among female brokers who choose to acquire a family. Replacing our female respondents, to men who have been parental leave, and apply our study on these is another suggestion for further research. The study can inspire the industry and the unions to formulate more stable and better terms, better conditions and greater security for maternity women. The study can also provide employers with an insight into, knowledge and understanding of how women's real estate agents are affected by their maternity leave and fulfill the gap of knowledge that exists.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram. Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande. Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.

Studien har till syfte att bidra med kunskap och förståelse för individens upplevelse av att befinna sig i gränslandet mellan arbete och pension. Studien har en kvalitativ ansats och har använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att motiven till att förlänga eller avsluta arbetslivet kan kopplas till olika behov som måste tillfredsställas, i eller utanför arbetslivet. Vid sidan om dessa behov finns en vilja att bibehålla den livssituation som tidigare varit rådande under individens yrkesverksamma liv. Resultatet visar också att informanterna över lag har svårt att identifiera sig med gruppen "pensionärer". Vi ser dock att allt eftersom man avlägsnar sig från den ursprungliga primärgruppen (arbetskollegorna) och närmar sig den nya (pensionärerna), börjar föreställningen om en "pensionär" bli mer lik föreställningen om det egna jaget.

During 2020 we have endured a long-lasting pandemic which has made an impact on daily life. The worklife could perhaps be the most affected area since a large portion of people have been forced to work from home. This could in turn lead to a troublesome relationship between the roles of private life and worklife, in other words an increase of work-life balance conflicts. This study aims to examine the consequences of telecommuting and the conditions required to achieve work-life balance. To conduct this study a qualitative method was used where ten parents of young children were interviewed. Earlier research performed on telecommuting has shown mixed results where various studies show either positive or negative outcomes. Our results show a mix of both positive and negative results depending on whether work-life balance is achieved or not. Different factors play a role in achieving work-life balance. Things such as personality, the stability of relationship and the characteristics of work play key roles in the outcome of telecommuting. The result shows that 2/10 did not achieve work-life balance, resulting in role conflict. However, 8/10 did achieve a balance between the roles where we argue for a symbiotic relationship. Most participants found telecommuting to be positive where participants value being able to spend more time with their families. Our results are in line with both the negative and positive findings of previous research. This contributes further to the uncertain results suggesting that more research is needed.

Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.

Introduction. The concept of emotional labour can be described as the strategies used to express emotions required of a job, and the strategies used to suppress those emotions that are inappropriate in the workplace. This paper aims to examine the emotional labour of Swedish high school librarians. Method. For this study, six high school librarians were interviewed about emotional situations in the workplace and how they handle their emotions. The interview transcripts were analysed thematically, using QDA Miner Lite software. Analysis and results. Emotional labour theories and role theory were used to understand the librarians' emotional labour. The findings show that emotional labour occurs in interactions with students, teachers/colleagues and managers. Situations that require emotional labour include students that make a racket in the library, students in need of support in personal matters and challenges of instructional work. However, the most prominent theme concerns teachers/colleagues and managers who do not have accurate knowledge of the librarians' competencies. The librararians use deep and surface acting strategies to handle their emotions, as well as situation modification, situation selection and venting. These strategies are used both during interaction and before/after (outside of) situations. Conclusion. Interactions with students are not the primary cause of the librarians' emotional labour. Rather, the main reason for emotional labour is managers' and colleagues' limited knowledge of school library work and the competencies of school librarians. One effect of this limited knowledge is that the librarians do not always get the opportunity to practice their competence. Another effect is the risk that the students do not get equal access to the librarys' and the librarians' services – in turn, the risk of this inequality affects the librarians' emotional health negatively. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

This thesis focuses on students’ encounters with working life. The thesis aims to contribute to an increased understanding of the potential value of digital job portals in interplay with traditional social networks by capturing students’ perceptions of their paths to working life. A qualitative research method has been applied where respondents from University West have been interviewed both individually and in groups. Both current and previous students were included in the study. Eleven semi-structured individual interviews and two group interviews were conducted and recorded with the support of field notes. Based on this combined approach, which also permitted interaction among the respondents, the study could capture a greater variety of both current and previous students’ experiences. The study contributes with knowledge based on a number of students’ experiences of their encounters with working life, both before and after completing their studies at the university. The results of the study suggest that the interplay between digital job portals and traditional contact networks is of great importance. Digital job portals seem to provide a broad picture of the job opportunities in relation to the education, while the contact networks provide more in-depth understanding as well as relationships that might contribute to actual job offers. Hence, values are created as a result of their interplay. In addition, the study shows that the practice part of the work integrated learning approach at University West is instrumental for students in enriching their contact networks and that this, in turn, often result in their first jobs. On the basis of the results, recommendations are suggested for further studies as well as for actions that might improve the students’ paths to working life.The recommendations concern capturing of previous students’ experiences, analysis of the effects of Work Integrated Learning and in particular different forms of practice, exploringmore aspects of comp / Denna studie handlar om studenters möte med arbetslivet. Syftet har varit att bidra till en ökad förståelse för digitala jobbportalers potentiella värde för studenter i samspel med traditionella kontaktnätverk i studenternas möte med arbetslivet. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där respondenter i form av alumner och sistaårsstudenter från Högskolan Väst har fått svara på frågor både enskilt och i grupp. Elva semistrukturerade enskilda intervjuer samt två gruppintervjuer har genomförts och spelats inmed stöd av fältanteckningar. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas upplevelser och erfarenheter av vägen till arbetslivet.Studien bidrar med kunskap om ett antal studenters upplevelser och erfarenhet av mötet med arbetslivet, både innan och efter avslutade studier på Högskolan Väst. Studiens resultat tyder på att samspelet mellan digitala jobbportaler och traditionella kontaktnätverk har en stor betydelse. Ett sätt att beskriva samspelet skulle kunna vara att digitala jobbportaler bidrar till en bred bild av arbetsmarknaden kopplat till utbildningen medan kontaktnäten bidrar till djupare förståelse och relationer som kan leda vidare till jobb. Värde skapas i hur dessa kompletterar och samspelar med varandra. I tillägg visar studien på att arbetsintegrerat lärande inte endast är viktigt för att koppla samman teori och praktik utan praktikperioder bidrar även till att berika studenternas kontaktnät, som i sin tur kan skapa förutsättningar för studenterna att få ett första arbete efter studierna. Med utgångspunkt i resultatet utformades rekommendationer för fortsatt arbete. Dessa rör att ta tillvara på tidigare studenters erfarenheter av vägen till arbete, analysera effekterna av AIL och särskilt olika former av praktik, utforska fler aspekter av kompetensförsörjning och -förmedling, samt digitala jobbportalers utformning och funktion.