English Abstract To have a job is important for many reasons. It enables the individual to be able to support themself and make a living, and it provides an important part of one’s identity and a sense of belonging to a community. This is a literature review focusing on deaf people in work environments, with an aim to study the challenges deaf people face in hearing-norm work environments because of linguistic and cultural differences, and also which factors that can facilitate positive interactions between deaf and hearing people in the hearing-norm workplace. The aim of the study is to describe the psychosocial experience of being the only deaf person a in hearing-norm workplace, and what challenges and possibilities the individual may face. Theme analysis is used for the analysis method in the study. Themes in the study are Labor market, communication, experiences of the deaf, attitudes, responsibility and actions. Stigma and symbolic interactionism are used as theorical perspectives to analyze the material. The result shows that communication is a recurring theme through all the (studies?). The problems and the challenges in interactions between deaf and hearing individuals are related to communication. The exclusion deaf people experience is partly created by ”corridor talk”, informal interaction outside of the ordinary work where important social networks and contacts are created. The interventions necessary to solve the problem are increasing knowledge and changing attitudes.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions. Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.

Inkluderande ledarskap är ett relativt nytt och modernt område inom ledarskapsforskningen som fortfarande är under utveckling, det råder därav fortfarande en viss förvirring kring hur inkluderande ledarskap ska förverkligas och praktiseras i arbetslivet. Syftet med detta arbete äratt undersöka hur åtta ledare från olika företag definierar inkluderande ledarskap och hur de agerar i praktiken för att uppnå inkludering av sina medarbetare på arbetsplatsen. Studien är utförd med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ forskningsdesign. Åtta ledare med skildayrkesbefattningar, som arbetar på olika företag i varierande branscher medverkar i undersökningen. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med tematisk analys. Ur den tematiska analysen identifierades tre teman vilka etiketterats som ledarnas definition och praktiserande av inkluderande ledarskap, inkluderande ledarskaps bidrag till arbetsplatsen samt hinder för att utöva inkluderande ledarskap. Vidare diskuteras forskningsfältets ideologiska karaktär och hur det påverkas dess diskurs samt vår egen uppsats. Studiens slutsats är att ledarnas definition av ett inkluderande ledarskap grundas i mellanmänskliga relationer, där ledaren bär ett primärt ansvar för att skapa och vårda dessa. Detta kan förverkligas genom att lyssna, vara lyhörd och be om feedback från sina medarbetare, samt att tillåta dem att vara delaktiga i beslutsfattande och att tillåta dem att vara personliga och unika på arbetsplatsen. Genom att praktisera ett inkluderande ledarskap och bemöta medarbetarna på detta vis alstras ett inkluderande klimat, vilket kännetecknas som en trygg arbetsmiljö där alla medarbetare får komma till tals och där olika tankar samt åsikter uppmuntras. / Inclusive leadership is relatively new within leadership research and there is still some confusion about how this should be realized and practiced in working life. The purpose of this study is to examine how eight leaders from different companies define inclusive leadership and how they act in practice to achieve inclusion of their employees in the workplace. The study is conducted with semi-structured interviews of qualitative research design. Eight leaders with different professional positions, who work at different companies in various industries, participate in the survey. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed with thematic analysis. From the thematic analysis, three themes were identified which were labeled as the leaders definition and practice of inclusive leadership, inclusive leadership´s contribution to the workplace and obstacles to exercising inclusive leadership. Furthermore, the ideological nature of the research field and how it affects its discourse as well as our own thesis are discussed. The study concludes that the leaders definition of inclusive leadership is based on interpersonal relationships, where the leader bears a primary responsibility for creating and nurturing them. This can be accomplished by listening, being responsive and asking for feedback from their employees, as well as allowing them to be involved in decision making and allowing them to be personal and unique in the workplace. By practicing inclusive leadership and treating employees in this way, an inclusive climate is created, which is characterized as a safe work environment where all employees are allowed to speak and where different thoughts and opinions are encouraged.

The purpose of the study is to present a proposal of an evaluation model that can be used by organizations to measure individuals' development towards a sustainable working life. The study is supported by studies of the organization iManagement, which trains individuals in selfleadership on behalf of both national and international organizations. Those who are trained by iManagement are knowledge workers who, according to the organization, are expected to perform tasks at the right time and to the right quality.   Data is collected through the DiVa database, interviews, observations and during participation in iManagement's training iWorkflow during the spring of 2022. Total Quality Management, the process-based system model and the improvement cycle PDSA are used to analyze data.   The study shows that the improvement cycle PDSA and the self-evaluation tool Språngbrädan can be followed step by step, dimension by dimension. This contributes to a systematic improvement work with a clear focus on evaluation and improvement.   A proposal of the evaluation model XC is presented, a model that can be used to measure the effect of implementing new working methods based on the aim of achieving a sustainable working life for the individuals in an organization which requires seeing the individual from a holistic perspective. The model The Sustainable Cornerstone model is developed and shows how sustainability permeates the work with quality. The model is proposed to be tested in future studies. / Studien presenterar ett förslag på en utvärderingsmodell som kan användas av organisationer för att mäta individers utveckling mot ett hållbart arbetsliv. Organisationen iManagement utbildar kunskapsarbetare (tjänstemän) i självledarskap på uppdrag av både nationella och internationella organisationer vars medarbetare förväntas utföra arbetsuppgifter i rätt tid och till rätt kvalitet. Data samlas in genom databasen DiVa, intervjuer, observationer samt under deltagande i iManagements utbildning iWorkflow under våren 2022. Offensiv kvalitetsutveckling, den processbaserade systemmodellen samt förbättringscykeln PDSA används för att analysera data. Studien visar att förbättringscykeln PDSA och självutvärderingsverktyget Språngbrädan kan följas steg för steg, dimension för dimension. Detta bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete med ett tydligt fokus på utvärdering och förbättring. Ett förslag på en ny utvärderingsmodell, XC, presenteras. Den kan användas för att mäta effekten av implementation av nya arbetssätt utifrån syftet att uppnå ett hållbart arbetsliv för individer i en organisation.   Studien visar att begreppet hållbart arbetsliv kan definieras som individens självledarskap och goda självkänsla, att ha avsatt tid för reflektion och eftertanke samt att inte ha utsatts för ohälsosam stress. Detta innebär att organisationen ser individen utifrån en helhetssyn där denna är i behov av fysiska, sociala, existentiella och psykiska förutsättningar för att kunna uppnå ett hållbart arbetsliv. Slutligen visar studien på likheter mellan modellen Hörnstensmodellen för offensiv kvalitetsutveckling och neurovetenskapliga perspektiv inom ledarskap och förändringsledning. Modellen Den Hållbara Hörnstensmodellen arbetas fram och denna visar hur hållbarhet genomsyrar arbetet med kvalitet. Modellen föreslås att prövas i kommande studier,

Organisationskultur utgörs av en grupps gemensamma normer, värderingar samt beteenden som är bundna till dess kontext. Kulturen påverkas av faktorer som organisationens intention och dess medlemmar samt strukturella aspekter. Till följd av Covid-19 pandemin har en ökad arbetsbelastning drabbat vårdsektorn och strukturella förändringar har påverkat den sociala interaktionen i samhället, på gruppnivå och för enskilda individer. En patientsäker vårdmiljö utvecklas på bästa sätt genom en hållbar arbetsmiljö där ett ledarskap tillsammans med medarbetarna önskar upprätthålla en varaktig verksamhet. Syftet med studien var att utforska vårdenhetschefers syn på organisationskultur under Covid-19 pandemin samt deras syn på huruvida arbetet med att utforma en god organisationskultur bidrar till att skapa en hållbar arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om Hållbart arbetsliv, Social påverkan, Normer och subkulturer samt Ledarskapsteorier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med enhetschefer inom vårdsektorn. Resultatet visade bland annat på organisationskulturens omfattande inflytande inom gruppen. Talande för resultatet var vårdenhetschefernas kontinuerliga arbete för att tillgodose möjligheter för medarbetarna att uppnå ett hållbart arbetsliv, som kan medföra säkerhetsställandet av en god patientsäkerhet. Ur studien framkom att ledarskapet inte kan definieras till en specifik ledarstil. / Organizational culture consists of shared norms, values and behaviours within the group that are bound to its context. The culture is influenced by factors such as the intention of the organization and its members as well as structural aspects. As a result of the Covid-19 pandemic, an increased workload has affected the healthcare sector and structural changes have had an impact on social interactions within the society, at group level and amongst individuals. A care environment that is patient safe, develops in the best way through a sustainable work environment with a leadership that together with the employees aims to maintain long-term operations. The purpose of the study has been to explore healthcare managers' perspectives, on organizational culture during the Covid-19 pandemic and their view of whether the work to design a good organizational culture can contribute to create a sustainable work environment and an increased patient safety. The study originates from a social psychology approach and is studied through theories of Sustainable work life, Social Impact, Norms and Subcultures and Leadership Theories. Ten semi-structured interviews were conducted with managers in the healthcare sector. The results showed, among other things, that organizational culture had influence within the group. The result shows the continuous work of healthcare managers to meet opportunities for employees to achieve a sustainable work life that ensures good patient safety. The study showed that leadership cannot be defined to a specific leadership style.

Problembakgrund: I början av år 2020 började viruset Covid-19 spridas runt om i världen och i mars år 2020 klargjorde världshälsoorganisationen att vi befinner oss i en pandemi. Allt fler organisationer började med distansarbete som ett sätt att ta sitt ansvar för att försöka minska smittspridningen på arbetsplatser. Svårigheter kan uppstå med att motivera arbetstagare under den rådande situationen. Arbetsmotivationen samt distansarbetet kan komma att påverka både chefer och medarbetares balans mellan arbetsliv och privatliv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur chefer och medarbetarnas arbetsmotivation påverkats av distansarbetet samt hur de hanterar balansen mellan privatliv och arbetsliv. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbaserad enkätundersökning besvarad av 219 st respondenter som arbetar på distans. Resultat: Distansarbetet har mestadels en positiv påverkan på arbetsmotivationen hos chefer och medarbetare som har deltagit i denna enkätstudie. Balansen mellan arbetsliv och privatliv har fungerat bra för många av de som arbetar på distans. Gränsen mellan privatlivet och arbetslivet kan lätt bli suddig när arbetstagare arbetar hemifrån. Majoriteten ansåg att en variation mellan att arbeta på arbetsplatsen och hemifrån skulle vara mest optimalt. / Problem: In the beginning of 2020, the Covid-19 virus began to spread around the world and in March 2020 the World Health Organization made it clear that we are in a pandemic. More and more organizations started with teleworking as a way of taking responsibility and trying to reduce the spread of infection in workplaces. It can be difficult for a company to motivate employees, especially in the current situation, work motivation and teleworking can affect both managers and employees' balance between work and private life. Purpose: The purpose of the study is to investigate how work motivation is affected by telework and how workers who work remotely handle the balance between private life and work life. Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. The method that was used was a web-based survey answered by 219 respondents who work remotely. Results: Teleworking has mostly a positive impact on the work motivation of managers and employees who have participated in this survey. The balance between work and private life has worked well for many of those who work remotely. The boundary between private life and working life can easily become blurred when managers and employees work from home. The majority considered that a variation between working in the workplace and away from home would be most optimal.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

In an era where life expectancy among the population is increasing, the retirement age in Sweden is growing proportionally according to the increase. A mix of good work motivation and the right conditions is required for employees to be able to continue working. This study will investigate physically burdened occupations and find the basic factors for work loyalty to the Swedish recommended retirement age (65 years). Six different semi-structured interviews were conducted on full-time employees working in a physically burdensome job. A qualitative approach was chosen as the purpose of the study is to describe in depth employees' experiences of a physically burdensome work. Previous research shows that physically strenuous professions are psychologically stimulated by well-being where colleagues in the workplace share a good relationship. Through the interviewees, the conclusions are that the sustainable work environment needs to be a pro motif for the body to physically cope. Sustainable work environment can be achieved through joint commitment, where the employer shall enable ergonomic approaches and the employee will be responsible for following these guidelines. It is later presented with the support of the SwAge model.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid. / The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.